Antalet flerspråkiga barn i Sverige är hög och förskolorna möter många flerspråkiga barn. Syftet med studien är att skapa en förståelse för förskollärares arbetssätt som främjar och stimulerar flerspråkiga barns språkutveckling. Läroplanen för förskolan (skolverket 2018) nämner att förskolan ska erbjuda varje barn rätt förutsättningar för att utmana och stimulera språkutvecklingen i såväl det svenska språket och i modersmålet. Jag har använt mig av semistrukturerade intervjuer där fem förskollärare med minst ett års erfarenhet svarade på frågor som hjälpte mig att besvara studiens frågeställningar. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet. Studien belyser olika arbetssätt och metoder för att främja flerspråkighet hos barn i förskolan.

Mitt syfte med detta arbete var att undersöka flerspråkiga barns språkutveckling. Jag jämförde två olika förskolor och pedagogernas arbetssätt. Den första förskola ligger i en liten stad och den andra i en stor stad i Skåne. Jag ville även undersöka vilka uppfattningar förskolelärare har om flerspråkiga barn samt hur konsekvensen av föräldrarnas agerande är med sina två- eller flerspråkiga barn. Jag har valt att göra en kvalitativ undersökning i två förskolor där jag har gjort intervjuer och observationer. Jag har fokuserat på förskolelärarnas arbetssätt. Resultatet visar att det finns stora skillnader mellan pedagogernas arbetssätt och erfarenhet som beror på hur många flerspråkiga barn de har mött. I den ena förskolan finns det få tvåspråkiga barn och i den andra är det många barn som är flerspråkiga. Resultatet visar också att barn får mer stöd i den stora staden än i den lilla. Förskoleläraren som arbetar med många flerspråkiga barn är mer intresserad av deras språkutveckling än pedagogen som möter få flerspråkiga barn.

Denna uppsats spänner över den mångkulturella skolan och språkutveckling. Dialogskolor är ett begrepp som föddes med Myndigheten för Skolutvecklings satsningar på de skolor som har sämst måluppfyllelse i Sverige. Det rör sig om ca 100 skolor som ingår i satsningen. Elever med invandrarbakgrund är överrepresenterade i dessa skolor. Denna undersökning är gjord på skolor från en kommun där åtta grundskolor ingår i projektet, som främst riktas till språkutveckling. Syftet med studien är att ta reda på hur pedagoger arbetar med språkutveckling på dialogskolorna och då främst ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Jag har använt mig av metoder som intervju och fokusgrupp. Jag har funnit att de flesta pedagoger känner en stor otillfredsställelse och uppgivenhet i sitt arbete. De knappa resurserna gör att specialpedagogerna sällan kan arbeta med elever som de gjorde förr, elever med väldigt sen språkutveckling, dyslexi eller dylikt. Problematiken kring barnen i dessa områden är ofta stora med svåra sociala förhållanden. Dessa områden var invandrartäta även för trettio år sedan men det handlade då oftast om arbetskraftsinvandring och problematiken var långt ifrån dagens situation. Resurserna var också helt annorlunda innan skolorna kommunaliserades. Digitalt berättande är en metod, som enligt denna undersökning, har en potential som språkutvecklande verktyg. Jag har vid fyra tillfällen prövat metoden på en grupp elever på en dialogskola för att se om det med fördel kan användas i undervisning. Det finns möjligheter att arbeta på flera plan samtidigt och fungerar som grund för interaktivt diskuterande. Skrivträning, berättande och de olika uttrycksformerna är många. Nyckelord: Dialogskolor, interkulturell, språkutveckling, digitaltberättande / This essay has its focus on multicultural schools and language development. Dialogue school is a term that was born with the aims The Swedish National Agency for Improvement on the schools with the biggest problems reaching the national goals in Sweden. There are about 100 schools in this group. Pupils with immigrants’ background are over representative in these schools. This research is made in a municipality where eight schools are in the project that have the focus on language development. The purpose of this study is to find out how pedagogues work with language development in the dialogue schools and mainly then the special pedagogues. I have used methods as, interview and focus group. I have found that most pedagogues feel a big dissatisfaction and loss in their work. The poor resources do so that special pedagogues rarely can work with the pupils the way they used to do, pupils with much delayed language development, dyslexia or other severe problems. The problems around these children in these areas are often big and with severe social conditions. These areas had a big rate of immigrants even thirty years back, but it was mostly immigrants as work power and the problems were far from the ones today. The resources in School were also very different before they were run by the municipalities. Digital Storytelling is a method that, according to this survey, has a broad potential as a tool for language development. I have tried the method on one group of pupils that I worked with four times, to check if there are advantages to use the method in education. There are opportunities to work on several leers at the same time, and is a base for interactive discussions. Training in writing, storytelling and different ways of expressing are many. Keywords: Dialogue schools, intercultural, language development, digital storytelling

Syftet med det här examensarbetet är att genom en fallstudie i miniatyrformat undersöka hur en utvald lärare arbetar språkutvecklande med andraspråksundervisning samt hur hennes tankar om språkutveckling tar form i det konkreta klassrummet i skolår 4.Den teoretiska bakgrunden lyfter fram för undersökningen centrala tankar inom områdena:organisering av undervisningen, relation mellan språk och innehåll samt centralaandraspråksteorier. Materialet är insamlat genom intervjuer av läraren och observationer av arbetssätt i klassrummet vid olika arbetspass. Resultatet visar att läraren i stora delar av undervisningen har ett språkutvecklande arbetssätt och att hennes tankar om språkutveckling i undervisningen i hög grad förverkligas i klassrummet. Lärarens undervisning bygger i hög grad på samtal och undervisningen överensstämmer med hennes tankar om språkutveckling. Däremot visar undersökningen att det språkutvecklande arbetet inte följer med till de ämnen som ligger utanför temaundervisningen, vilket läraren till viss del är medveten om. En genomgående språkutvecklande syn på undervisningen i alla ämnen skulle förmodligen gynna både elevernas tillägnande av ämnesinnehållet och deras språkutveckling.

Samspel har stor betydelse för barnens språkutveckling. Jag ville ta reda på hur pedagogerna aktivt arbetar med barnens språkutveckling genom ett samspelsperspektiv. Genom att använda mig av intervjuer och observationer registrerade jag den information som jag skulle behöva ha tillgång till. Pedagogerna menar att som pedagog arbetas det ständigt med barnens språkutveckling, vilket inte tvunget betyder det talade språket. Språk är allt som har med kommunikation att göra, till exempel kroppsspråk, och andra sätt att göra sig förstådd med varandra. Språkutvecklingen är också något som utövas under hela dagen, från tamburkontakten på morgonen tills det att barnen blir hämtade.

Bakgrund: Elever ska erbjudas goda möjligheter till utvecklingen av ett rikt och varierat språk enligt läroplanen. Trots det visar forskningen att den pedagogiska verksamheten inte förmår att prioritera barnens språkliga behov. Språkutveckling under måltid visar sig vara mindre beforskat i förskoleklassen än i förskolan. Måltiden beskrivs samtidigt som en unik och betydelsefull stund för barnets språk. Det är därför av intresse att få mer kunskap om förskollärarens erfarenheter av det pedagogiska arbetssättet vid måltiden i förskoleklassen. Syfte: Studiens syfte är att beslysa förskollärares erfarenheter av att använda måltiden som ett språkutvecklande lärandetillfälle i förskoleklassen. Metod: Studiens design utgår från kvalitativ och induktiv ansats med sex semistrukturerade intervjuer genom tematisk analys. Studiens frågeställningar grundas i ett sociokulturellt perspektiv med teoretisk utgångspunkt i scaffolding och den proximala utvecklingszonen. Resultat: I resultatet framkom två teman, språkutvecklande rutiner och strategier för språkutveckling. Av dessa två teman framkom totalt sex subteman. Resultatet visar betydelsen av rutiner och strategier för att använda måltiden som ett språkutvecklande lärandetillfälle i förskoleklassen. De rutiner som var språkutvecklande vid måltiden var att förskolläraren är vägledande vid måltid, att de kan hantera en tidsbirst och att de har förmåga att träna för att lära. De strategier som framkom för språkutvecklingen var att förskolläraren kunde tillhandahålla stimulerande samtalsämnen och vara ett stöd i samtal genom lekfulla arbetssätt.

Syftet med denna undersökning var att utforska förskollärares arbete med muntligt berättande som tillvägagångssätt för att stärka barns språk. Undersökningen har utforskat hur förskollärares föreställning ser ut kring muntligt berättande och hur de använder detta som tillvägagångssätt för att skapa intresse och stimulera barns språkutveckling. Det metodologiska tillvägagångssättet var en kvalitativ undersökning där 10 förskollärare har medverkat utifrån semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att muntligt berättande kan ha olika ingångar för att stärka barns språk. Övervägande av förskollärarna använder rekvisita när de berättar sagor muntligt för barnen. De värderar de vardagliga samtalen med barnen högt och har en önskan om barngrupper med färre barn för att lättare kunna tillgodose alla barns språkliga behov. En önskan är även att arbeta mer med estetiska uttryckssätt för att stärka barnens språkutveckling. Slutsatser som kan ställas utifrån denna undersökning är, genom att arbeta med muntligt berättande för att stärka barns språkutveckling krävs det kunskap och metoder och en medvetenhet bland förskollärarna om vad muntligt berättande innebär och hur det kan stärka barns språkutveckling och kreativitet.

Syftet med denna studie har varit att undersöka och få insikt i förskollärarnas syn på att använda digitala medier som stöd och hjälpmedel i den pedagogiska verksamheten. Särskilt fokus lades på språkutveckling. I studien undersöks hur förskollärarna säger att de använder digitala verktygen samt inom vilka områden. Dessutom omfattar den en analys av förskollärarnas digitala kompetens. I studien användes kvalitativ intervjumetod där fyra förskollärare har intervjuats. Förskolorna ligger i en storstad i Mellansverige. Resultatet från denna studie påvisar att digitala medier är uppskattade och gillas av både förskollärare och barn. Ipad är det mest populära verktyget i verksamheten. Den används dock inte så mycket som pedagogiskt verktyg då förskollärarna känner sig sakna kompetens för det, vilket leder till osäkerhet och försiktighet. Ipaden används därför mer spontant och inte så målinriktat. Barnen är intresserade och blir språkligt aktiva och engagerade när de får använda den. Det uppstår ett socialt samspel mellan barnen och förskollärarna, barnen kommunicerar sinsemellan och med förskolläraren. Det är ganska tydligt att deras språk utvecklas.

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

The focus of this study is on how active educators in prescholls look on the use of picture books in the development of the youngest children, and how the educators are using the picture book actively in the operation. The purpose of this study is to find out how active educators is using the picture book in their work with language development with the youngest children. The method that was used in this study was qualitative interviews, more specific semistructured interviews. This method was used because I wanted to have base questions but also be able to ask follow up questions. An other reason for qualitative interviews was to find out the educators thougts about the use of the picture books. The result will be looked at from a sociocultural perspective. The result of the study shows that active educators have a positive view on the use of picture books in the youngest childrens language development, and that the picture books are used in different ways.