Syftet med min undersökning var att lyfta fram hur förskollärare förhåller sig till användandet av Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation, TAKK, som komplement till talet i samlingssituationer. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer, dessa har gjorts med fyra pedagoger, två som arbetar på yngrebarnsavdelning och två som arbetar på äldrebarnsavdelning.Sammanfattningsvis visar undersökningen att användningen av TAKK skiljer sig åt i många avseenden, inte enbart mellan yngre och äldrebarnsavdelningarna utan även förskollärare sinsemellan, men att det även finns många gemensamma tankar och erfarenheter hos respondenterna. Något som de har gemensamt är att alla fyra är positivt inställda till användandet av TAKK och de anser att det är ett roligt och utmanande arbetssätt. Det har framkommit under intervjuerna att TAKK anses av respondenterna vara är ett bra sätt att stimulera kommunikationen hos alla barn på deras avdelningar, och inte enbart de barn som har någon form av språkstörning. Något som skiljer dem åt är erfarenheten av TAKK och även mängden av tillfällen då TAKK används i samlingarna. / The purpose of this study was to show how preschool teachers relate to the use of AAC in gathering situation. Qualitative interviews have been used on four preschool teachers, two who work with younger children and two who work with older children to see if ACC uses different depending on the children's ages.The conclusion is at the use of AAC differs in many aspects, not only between the work with AAC in younger and older children departments but also among the preschool teachers experience. Similar thoughts and experiences emerged during the interviews with the respondents. They all have in common that all four have positive opinion about the use of ACC and they think it’s an interesting and challenging approach. AAC is considered by respondents to be a good way to stimulate communication among all children in their departments, not just the children who have language impairment. The respondents differentiate in their experience of AAC and in the amount of times which AAC is used in the gatherings.

Syftet med arbetet är att få en inblick i lekens betydelse för förskolebarns språkutveckling, samt vad förskollärare gör för att främja barns språkutveckling i den dagliga leken. De frågeställningar studien bygger på är: Hur ser pedagoger på den dagliga leken? samt Hur ser pedagogerna på sin roll i barnens språkutveckling utifrån lekens betydelse? Åtta pedagoger på två förskolor intervjuades med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att pedagogerna anser att leken är den viktigaste grundstenen i förskolans verksamhet. I leken lär sig barnen att ta ansvar, utvecklar självkänsla och tränar sin sociala kompetens. Vad gäller barns språkutveckling anses en av de viktigaste förutsättningarna vara att pedagogerna använder ett rikt och avancerat språk i för barnen meningsfulla situationer, och att de finns med och stöttar barnen i deras lek. Studien visar att pedagogerna är väl medvetna om lekens betydelse för barns språkutveckling och hur viktig deras närvaro är för att främja den.

Syftet med denna studie var att synliggöra hur man arbetar med flerspråkighet i förskolan. Åtta förskollärare deltog i enskilda semi-strukturerade intervjuer för att synliggöra hur man arbetade med inkludering av flerspråkighet i förskolan. Resultatet visade att det finns en liknande grundsyn hos förskollärare kring hur man arbetar med barns språkutveckling och flerspråkighet, hur man använder sig av olika språkliga verktyg för att inkludera flerspråkighet. Resultatet visar även att föräldrasamverkan är en viktig del och att omgivningen påverkar barnets språkutveckling. Slutsatsen visade på omgivningens betydelse för barnets språkutveckling, samt att samverkan med hemmet kan innebära vissa svårigheter.

Syftet med vår studie är att undersöka pedagogers tankar om och arbete med barnlitteratur för att främja barns språkutveckling, då bokläsning oftast är ett kontinuerligt inslag i förskolans vardag och det finns ett relativt stort utbud av barnlitteratur. Metoden för den kvalitativa studien är semistrukturerade intervjuer med nio verksamma pedagoger. Den teoretiska utgångspunkten för studien är det sociokulturella perspektivet att barn lär i samspel med pedagoger i en språkmiljö med artefakter. Resultatet och analysen visar att pedagogerna lyfter fram att bokläsning är språkutvecklande för barnen men att det finns flera faktorer som påverkar hur det ter sig i språkmiljön. Slutsatsen är att pedagogernas föreställningar om arbetet med barnlitteratur för att främja barns språkutveckling utgår från läsvila och samtal med barngruppen.

Detta arbete beskriver processen vid framtagandet av ett bildstödsmaterial som är ämnat att användas för lärare i stöttningen av språkutvecklingen för elever med svenska som andraspråk. Bildstödsmaterialet är utformat för lärare och elever i svenska som andraspråk med inriktning mot grundskolans förskoleklass till årskurs 3, även kallat F-3. En viktig aspekt för nyanlända elevers språkutveckling är att de har den språkliga förmågan att kunna interagera funktionellt med andra elever, lärare och artefakter i klassrummet. Eleverna uppmanas till att interagera med den omvärld som de befinner sig inom då det är ett sätt att ta till sig ett nytt språk. Bildstödsmaterialet är utformat så att eleverna uppmanas att interagera med omvärlden genom en dialog med läraren eller andra elever. Bildmaterialet innehåller 5 bilder som skildrar en vardaglig händelse som sker på rasten. Innehållet i händelsen utgår från skolans läroplan för grundskolan F-3, Lgr 11. Bilderna i materialet ämnar att ett brett sätt skildra genus och etnicitet då de befintliga material som vi har analyserat är bristfälliga när det gäller detta område. Då vår produkt, bildstödsmaterialet, riktar sig till elever och lärare i svenska som andraspråk utvecklades en prototyp efter en användarcentrerad process där vi tog hjälp av lärare i svenska som andraspråk. Dessa lärare, informanterna, bidrog till arbetet genom intervjuer som gjordes inför utvecklingsprocessen samt genom att de testade prototypen med sina elever. Vår förhoppning är att detta bildstödsmaterial ska ge lärare i svenska som andraspråk ett verktyg att kunna stötta elever i svenska som andraspråk i deras språkutveckling.

Författare/Author Isabella Mörkberg Svensk titel ”Förskolebiblioteken i Lund” – En kvalitativ studie av ett läsfrämjande projekt English Title ”Förskolebiblioteken i Lund” – A qualitative study of a reading promotion project Handledare/Supervisor Anne-Christine Norlén Abstract This master thesis is written in the scientific field of library – and information science. The purpose of the study is to investigate how the project Förskolebiblioteken i Lund helps promote reading among preschool children. The project is a collaboration between pedagogues in the preschool, children’s librariens and the children’s perents. The preschools that I invested are located in different socioeconomic areas in Lund. The idea of the essay is based on the falling figures in reading comprehension and how to get children in the preschool interested in literature.The theoretical framework is based om Aidan Chambers circle of reading and the three different approches of reading. The methods used are qualtative interwievs with pedagogues and children's librarians and cause studies with observations of preschool libraries. The project Förskolebiblioteken i Lund is working to promote reading through reading literature, dramatization and storytelling. The pedagogues and children’s librarians think it is important to let the children read for pleasure and not for constraint. Promoting literature reading should be a given part in the preschool and the literature needs to be available. The pedagogues have noticed that the children more often asks about reading books after the library established in the preschool. Ämnesord läsfrämjande, bibliotek och förskola, språkutveckling, barnbibliotekarier, förskollärare   Key words Reading promotion, Libraries and preschool children, Language development, Children's librarians, Preschool teachers

Tecken och gester är något vi daglien använder vid kommunikation. Vid teckenkommunikation som stöd i förskolan kan TAKK användas som ett verktyg. TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) hjälper barn med språkliga och verbala kommunikativa svårigheter att kommunicera och uttrycka sig. Det är ett aktuellt verktyg som under senare delen av 2000- talet vuxit och synliggjorts mer och mer inom förskolans verksamhet. Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers förtrogenhet med TAKK samt deras syn på nyttjande av TAKK som kommunikativt verktyg i förskolan. Studien är en kvantitativ enkätundersökning som utgår från pedagoger på förskolor i tre medelstora Svenska kommuner. Enkätundersökningen avser att undersöka pedagogers uppfattning av TAKK’s värde samt syftet med att använda TAKK i förskolan. Studiens teoretiska ansats är sociokulturellt perspektiv. De slutsatser som studien synliggjort är att pedagoger i förskolan använder för lite TAKK i förhållande till antalet pedagoger som kan använda TAKK. Övervägande pedagoger i förskolan tycker att TAKK gynnar barns språkutveckling och kommunikation med barn. TAKK används framför allt till barn med språksvårigheter och i mångkulturella barngrupper. Behovet av att använda TAKK är stort i förskolan och barnen har ett stort intresse för TAKK samtidigt som de har för lite kunskap kring ämnet.

I denna undersökning beskrivs hur lärare anser att de bedriver undervisning för att främja andraspråksinlärning i klassrummet. På grund av den invandring som idag sker är andraspråksinlärning ett aktuellt ämne i skolan. Hur ska man göra, vad ska man tänka på är tankar som rör sig i huvudet för många verksamma lärare.Syftet med studien är att undersöka hur lärare anser att de bedriver undervisningen för att främja språkutvecklingen hos andraspråkselever i klassrummet.- Vilka arbetssätt används i klassrummet?- Hur utformas undervisningen?- Vilken betydelse har modersmålet för andraspråksinlärning?Undersökningen utgår ifrån den kvalitativa metoden och för att undersökningen ska nå de svar som önskas använde jag intervju som verktyg. Informanterna i undersökningen är verksamma lärare som idag arbetar med årskurs 1-3 där en lärare även har tidigare erfarenhet av årskurs 4-6.Resultatet i undersökningen visar att andraspråksinlärning är ett aktuellt ämne med många utmaningar i skolan. Det är en utmaning för lärarna där tid, material, resurser och framförallt kunskapen har brister. Lärarna i undersökningen har idag tillgång till en modersmålslärare i arabiska på skolan och detta upplevs som ett stort steg i utvecklingen för att lyckas med språkinlärningen. Att ha tillgång till en modersmålslärare ökar även kontakten med föräldrarna som vidare ger eleverna motivation till inlärning. Lärarna i studie lyfter att material till andraspråkseleverna ska anpassas efter nivå och förutsättningar men att eleverna hela tiden ska utmanas. Rasterna och den spontana interaktionen mellan eleverna visar sig vara mycket språkutvecklande, det är även där man ser tydliga resultat av utvecklingen. Trots okunskapen och de övriga brister som finns upplever lärarna att det är givande att få lära ut och möta andraspråkselever.

Syftet med studien är att undersöka och analysera förskollärares erfarenheter och upplevelser av att bemöta och arbeta med barn som har ett annat modersmål än svenska, i deras språkutveckling i förskolan. För att bidra till kunskapsutveckling i arbetet med flerspråkighet, utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Frågeställningarna som ska besvaras i studien är: Vad upplever förskollärarna främjar barns språkutveckling, med fokus på barn med annat modersmål än svenska? Vilka möjligheter och hinder upplever förskollärarna finns i arbetet med barns språkutveckling, med fokus på barn med annat modersmål än svenska? Studien har en kvalitativ ansats och empiri är insamlad genom intervjuer med semistrukturerade frågor. Svaren på frågorna har sedan varit underlag för att besvara studiens syfte och frågeställningar, vilket framgår i resultatet. Sammanfattningsvis går det att utläsa fyra stora huvudrubriker i resultatet, Pedagogernas verbala kommunikation med barnen, Språkstödjande hjälpmedel, Positiva effekter av flerspråkiga barngrupper, Hinder i den språkstödjande verksamheten. Ur detta framgår sedan underkategorier som förskollärarna framhäver i sitt arbete när det handlar om barn som har ett annat modersmål än svenska, i deras språkutveckling. Bland annat framgår hur hjälpmedel som böcker, bilder, IKT (informations- och kommunikationsteknik) och TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) har en betydande roll för att arbeta språkstödjande. Men också dilemman som, brist av fortbildning för pedagogerna och att inte kunna stödja barnet med hjälp av utbildade modersmålspedagoger. Avslutningsvis presenteras sammanfattande slutsats med förslag på vidare utveckling.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) används i förskoleverksamheter, samt dess påverkan på barns språkutveckling. Frågeställningarna som besvaras under studiens gång fokuserar på pedagogernas erfarenheter om TAKK i förskolan, hur TAKK används i förskolan och med vilka barn, samt hur pedagoger talar och argumenterar om användandet av TAKK i relation till barns språkutveckling. Empirin är insamlat med hjälp av semistrukturerade intervjuer från tre pedagoger som arbetar på olika förskolor i södra Sverige. Studien utgår från ett fenomenologiskt vetenskapsteoretiskt perspektiv, då metoden riktar sig till att undersöka hur människor på olika sätt förstår och uppfattar ett visst fenomen, som i detta fall bland annat är TAKK i relation till barns språkutveckling. Resultatet visar att utbildning inom TAKK är av stor vikt för att kunna arbeta med detta kommunikationssätt på ett korrekt sätt. Pedagogerna lyfter även att utbildningen måste kompletteras med ett eget intresse. Resultatet visar också tydligt att TAKK används med alla barn i förskolan oavsett språksvårighet eller ej, och pedagogerna är eniga om att detta sätt att komplettera verbalt språk har påverkan på barns språkutveckling. Resultatet visar dessutom att TAKK inte bara påverkar barns språkutveckling, utan är också ett verktyg som gynnar deras kommunikationsförmåga.