<p>Barn och ungdomar ägnar idag en betydande del av sin fritid till datoranvändning. I denna uppsats har vi valt att undersöka datoranvändningens eventuella effekter på ungdomarnas betyg i språk. Uppsatsens syfte är att undersöka om man kan se samband mellan, dvs. positiva eller negativa effekter på, betygen i engelska hos elever i år 9 och deras datoranvändning utanför skoltid. Utifrån detta har vi även undersökt vilken typ av datoranvändning som har dessa effekter, hur lång tid framför datorn som motsvarar dessa resultat, samt om det finns skillnader mellan flickors och pojkars datoranvändning och deras mätbara språkkunskaper. Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät kring datoranvändning utanför skoltid där 94 elever i årskurs 9 deltog. Elevernas svar analyserades med hänsyn till deras kön samt betyg. Resultaten visar att skillnaderna i hur eleverna använder datorer är större mellan könen än mellan de olika betygskategorierna. Pojkarna i undersökningen har ett högre snittbetyg i engelska än flickorna, de uppger att de använder engelska i högre utsträckning, och de spelar online-spel och andra datorspel betydligt mer än flickorna. Flickorna i undersökningen använder framförallt chat som aktivitet vid datorn, och detta gör de främst på svenska. Vår undersökning visar även att flickornas snittbetyg i svenska är betydligt högre än pojkarnas. Resultaten tyder på att pojkarnas engelskbetyg är högre ju mer de uppger att de använder engelska vid datorn. Flickornas engelskbetyg följer inte samma mönster. Däremot har flickorna högre betyg i svenska ju mer datoranvändning de uppger. Vår teori är att detta har ett samband med att pojkarna använder mer engelska vid datorn än flickorna. Vi har inte kunnat påvisa att datoranvändningen har några negativa effekter på elevernas betyg, oavsett användningens omfattning eller innehåll. Vår slutsats är därför att datoranvändning utanför skoltid kan ha ett positivt samband med elevernas språkutveckling. Detta bör enligt vår mening uppmärksammas och tas i beaktande såväl för betygssättning som för att stärka elevernas motivation inom språkundervisningen.</p><p>Beskrivning: Children and young people nowadays spend a substantial part of their spare-time using computers. Often, media focuses on its negative effects. In this paper, we have chosen to study the effects computer use has on the grades students receive in language courses, specifically in the 9th grade. The focus of this study is to see if there is a link between 9th grade students’ grades in English and their spare-time use of computers, and whether it has a positive or negative effect. On the basis of this question, we studied what type of computer use had these effects, what amount of time in front of the computer corresponds to these results, and whether girls’ and boys’ computer use and measurable language skills differs. The study was conducted using questionnaires concerning spare-time computer use. 94 9th grade students participated. The answers were analyzed based on the students’ sex and grades. The results show a more significant difference between the two sexes than between the grades received where computer activities are concerned. The boys in the study were found to have a higher average in English than the girls. The boys also state that they use English to a greater extent, and that they play online games and other computer-games more frequently than the girls. The girls of our study stated that chatting is their prime computer activity, and it is conducted in Swedish. Our study also shows that the girls have a significantly higher average in Swedish than the boys. The results seem to indicate that the boys have higher grades in English the more they say they use English at the computer. The girls’ English grades do not follow the same pattern. On the other hand, the girls’ grades in Swedish are higher the more they say they use the computer. Our theory is that this is related to the fact that boys use more English when using the computer than the girls do. We have not been able to show any negative effects on the students’ grades due to computer use, regardless of its extent or content. Our conclusion is therefore that computer use in the spare-time may have a positive effect on the students’ language acquisition. We mean that this knowledge should be considered for grading as well as for motivating students in language classes.</p>

<p>All human beings need and have the right to a language. How a language is learned and used depends on the individual conditions. This study considers the work to development the language done by pedagogues in a special school for mentally retarded children. How do pedagogues work to develop the language in children who are so different and have so different conditions and needs? That is the central aim of this study. The purpose with this case study is to investigate and illustrate how pedagogues in a special school for mentally retarded children are working to develop the language of the pupils considering their speech, reading, writing and listening. Our expectation and ambition with this study is to provide something that all pedagogues can benefit by, irrespective of in what school or with what sort of children you are working. The study shows that the pedagogues in this special school for children with mental disabilities are working in many different ways with language development. The study also shows that from the teaching pedagogues in this special school for children with mental disabilities a great deal of individual adjustment is required since the children differ in talent and development.</p>

<p>I arbetet som lärare, vare sig det är i skolan eller på förskolan kommer vi att arbeta med barnens språk och språkutveckling. Syftet med undersökningen var att jämföra arbetet med språkutveckling i förskolan/skolan för barn mellan 1-11 år i två kulturellt olika områden, detta för att beskriva skillnader och likheter. För att ta reda på hur lärare arbetar i förskolan/skolan har vi intervjuat 8 lärare och sedan sammanställt resultatet. I litteraturen har vi gått in på ett antal teorier om barns språkutveckling och hur man som pedagog eller förälder kan arbeta för att stötta barnens språkliga utveckling. Lärarna som vi intervjuade hade liknande åsikter om hur de borde arbeta, men verkligheten stämde inte överens med deras åsikter. Läsning och skrivning var en betydande del av arbetet medan språklekar sällan förekom. Vi kunde dock se att man på förskolorna använde mer rim & ramsor och sånger än i skolan. Respondenterna framhöll att man hade arbetat på ett annat sätt om skolan legat i ett annat område för att barnens kunskaper hade krävt det.</p>

<p>Syftet med undersökningen är att se vilka faktorer som kan främja barns språkutveckling och hur några pedagoger resonerar om: användandet av barns förmågor för att främja språkutvecklingen, sin roll i barns utveckling av språket, samtalets och den skapande verksamhetens inverkan på språket samt ett dynamiskt samarbete mellan hjärnhalvorna som kan främja barns språkutveckling? Pedagogerna intervjuades med en kvalitativ metod och deras utsagor knöts sedan an till tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter. Slutsatsen av undersökningen är att pedagogernas språkbruk och verksamhetens utformning är viktig. Aktiviteterna och språket bör anpassas och vara på rätt nivå för att utmana barn maximalt. Genom den skapande verksamheten uppstår tillfällen då barn kan få arbeta med båda hjärnhalvorna, vilket skapar en helhet och ett dynamiskt samarbete i hjärnan som kan främja språket. Undersökningens resultat önskas ge en ökad förståelse om hur barns språkutveckling kan främjas, oavsett om det är genom skapande aktiviteter eller annan pedagogisk verksamhet.</p>

<p>En människas språkutveckling är fantastiskt. Trots avsaknad av formell utbildning blir de flesta barn på några få år goda språkbrukare. Språket, som är ett abstrakt och komplicerat symbolsystem, utvecklas och förfinas hos de flesta av oss utan att vi egentligen vet eller reflekterar över hur det går till. Ändå har på senare år personal i skolor och förskolor signalerat att man känner oro över barns språk. En del barn har börjat första klass utan att ha de språkkunskaper som behövs för att klara undervisningen. Hur man valt att arbeta för att hjälpa dessa barn är olika. </p><p>I den här studien har jag valt att följa arbetet på en skola där man arbetar med ett ettårigt språkprojekt. Syftet med mitt arbete har varit att få kunskap om hur och varför man driver ett språkprojekt, för barn i förskola och skola. Hur lär sig barn språk? Hur kan skolan arbeta med elevernas språkutveckling? Hur beskriver pedagoger språkarbetet i skolan och hur upplever de deltagande pedagogerna språkprojektet? Detta var mina frågor vid starten av arbetet. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats, där intervjuer och samtal varit den största och viktigaste informationskällan, men även observationer och studiebesök har legat till grund för resultatet. Mina tolkningar visar att det strukturerade arbetssätt som det pågående språkprojektet initierat, uppfattas som positivt av flera pedagoger, även om det finns kritik mot vissa delar.</p>

<p>Syftet med denna studie är att ta reda på pedagogers uppfattningar av barnlitteraturens betydelse för barns språkutveckling. I studien undersöks också hur arbetet kring barnlitteratur kan se ut på olika förskolor.</p><p>För att ta reda på pedagogernas uppfattningar och arbetet kring barnlitteratur har en kvalitativ undersökning utförts i form av intervjuer. Undersökningen har utförts på fyra förskolor med totalt sju pedagoger.</p><p>Utifrån pedagogernas svar har det framkommit att barnlitteratur är ett bra tillvägagångssätt för att stimulera barns språkutveckling. Något som skiljer pedagogerna åt är att de har olika syften med varför de arbetar med högläsning.</p><p>Slutligen kan det fastställas att barnlitteratur har positiv effekt på barns språkutveckling. Hurpedagogerna arbetar med böcker är olika men de har alla gemensamt att de utför samtal kring boken tillsammans med barnen.</p>

<p>Detta är en kvalitativ studie som syftar till att undersöka hur barns utveckling och lärande påverkas av utomhuspedagogik. Fokus ligger på språkutvecklingen, men även andra aspekter som kan ha betydelse för en gynnsam utveckling är av intresse. Undersökningsinstrumentet som använts är intervjuer med 11 pedagoger i förskolor och grundskolor som har en tydlig utomhuspedagogisk profil. Genom intervjuerna har pedagogernas uppfattningar om utomhuspedagogik och hur det påverkar barnens utveckling och lärande kommit fram. De som arbetar med utomhuspedagogik är positiva till metoden och hade därför svårt att se kritiskt på verksamheten. Överlag upplevde pedagogerna att utomhuspedagogik leder till en positiv språkutveckling hos barnen. De flesta ser framför allt att barnen får ett större begreppsförråd och att fler vågar komma till tals ute. Dock upplevdes en sämre finmotorisk utveckling hos barnen som var ute största delen av dagen. Detta är en viktig iakttagelse då det kan påverka barnens självförtroende, bl.a. när de ska lära sig skriva. En annan aspekt som är värd att beakta är att barnen inte får fri tillgång till skrivet material när de är ute största delen av dagen. Det kan enligt Liberg (2006) leda till att de får sämre förutsättningar att lära sig läsa och skriva, när de börjar skolan.</p>

<p>I modersmålsundervisningen finns stora möjligheter att erbjuda invandrareleverna en meningsfull språkutvecklingsmiljö som tar hänsyn till deras etniska och kulturella bakgrund. Men ämnet möter också flera hinder, vilka i hög grad påverkar undervisningen. Syftet med det här arbetet är att undersöka möjligheterna för modersmålsundervisningen att främja språkutvecklingsprocessen, med särskilt fokus på läs- och skrivprocessen, hos elever med annat modersmål än svenska.</p><p>Uppsatsen innehåller en teoretisk del som utgår från tidigare forskning. Detta avsnitt visar på modersmålsundervisningens betydelse för invandrarelevernas språkliga utveckling och hur denna process är nära knuten till frågor om kultur och identitetsskapande. Den här delen av arbetet lyfter också fram de viktigaste problemområden som har identifierats i den tidigare forskningen. Själva undersökningen består av en enkät riktad till modersmålslärarna i en av Mellansveriges större kommuner. Här får vi svar på hur modersmålslärarna ser på de problem som den tidigare forskningen pekat på. Enkätsvaren kopplas sedan till den teoretiska delen för att ge en förståelse för hur de utpekade problemen påverkar modersmålslärarnas arbete med elevernas språkutveckling.</p><p>Resultaten av undersökningen visade att många av problemområdena hade en negativ inverkan på språkutvecklingsarbetet i modersmålsundervisningen. Men framför allt tre områden ansåg modersmålslärarna vara viktiga att förbättra: undervisningstider, gruppstorlekar och utbildning i läs- och skrivmetoder. Ett par saker såg dock modersmålslärarna positivt på, bl.a. läromedlens kulturella innehåll och koppling till kursplanens mål och att man till viss del planerar sin undervisning tillsammans med andra lärare.</p><p>Modersmålsundervisningen är mycket viktig för invandrarelevernas språkutveckling. Men denna insikt har bara fått begränsad spridning. För att driva ämnet i en positiv riktning behöver lärare, skolledare och politiker bättre informeras om modersmålsundervisningens betydelse.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka vilka strategier elever använder sig av när de skriver vid datorn, samt hur de resonerar kring användandet av dessa. Tanken är att detta ska mynna ut i en diskussion kring vilket material vi använder i skolan, och om anpassade ordbehandligsprogram skulle ge elever bättre hjälp och stöd i sitt lärande. Metod: Jag har gjort deltagande observationer av tioåringar. Mina analyser av dessa observationer är gjorda utifrån ett fenomenografiskt och sociokulturellt perspektiv. Resultat: Jag märkte snabbt att det fanns två olika grupper av användare bland de elever jag observerade; de som lärde om datorn och de som lärde vid datorn. Vilken grupp eleverna tillhör beror på hur långt de kommit i sin utveckling, samt vilken attityd de har till datorn. De elever som inte kommit så långt i sin utveckling, lär sig fortfarande hur datorn fungerar praktiskt, medan de som kommit längre bland annat lär sig om det ämne de skriver om, nya ord, etcetera. De som kommit längre i sin utveckling ser också datorn som ett hjälpmedel. De flesta av eleverna behärskade majoriteten av de finesser jag valde att fokusera på. När det kom till stavnings och- grammatikkontroll, hade många svårt att förstå de instruktioner som gavs. Det visade sig också att många inte använde sig av dessa kontroller överhuvudtaget. De valde istället att prova sig fram till rätt lösning/stavning.</p>

<p>Vi har genom vår utbildning förstått vikten av att arbeta med skönlitteratur. Eftersom vi båda har arbetat och gjort VFU i mångkulturella områden var vi intresserade av att se hur man använder sig av de resurser som skönlitteraturen kan ge i ett mångkulturellt område. Skönlitteraturen kan påverka barns språkutveckling, begreppsuppfattning och identitetsskapande på ett positivt sätt, något som vi finner vara mycket relevant då man arbetar med invandrarbarn. Vårt syfte med studien är att ta reda på hur lärare i förskola och skola i ett mångkulturellt område tänker kring sitt arbete med skönlitteratur. 1. Vad har lärare för tankar kring skönlitteratur? 2. Hur reflekterar lärare kring de resurser som finns i ett mångkulturellt område? 3. Varför anser lärare att de arbetar med skönlitteratur? Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie som innefattar intervjuer med sex pedagoger samt en bibliotekarie. Intervjuerna genomfördes i våra respondenters verksamhetsmiljöer och vi har använt oss av halvstrukturerade frågor. Intervjuerna bandades och varade mellan 11 och 35 minuter. De utskrivna intervjuerna analyserades sedan med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet av intervjustudien visar hur lärarna tänker kring urvalet av de skönlitterära böcker de använder sig av i sina verksamheter, vilka arbetsmetoder de använder sig av då det gäller skönlitteratur, samt lärarnas uppfattning av skönlitteraturens betydelse för barns språkutveckling. Resultatet visar att lärarna har en hög medvetenhet om skönlitteraturens betydelse. Lärarna är också medvetna om modersmålets betydelse för invandrarbarnen. Samtliga lärare önskar ett ökat samarbete med modersmålslärare och bibliotek.Resultatet visar att flera av lärarna är medvetna om föräldrarsbetydelse då det gäller barns skönlitterära intresse, men ingen nämner föräldrarna som kulturförmedlare.</p>