Syftet med denna studie var att utifrån ett språkutvecklande perspektiv, i en årskurs fem där man regelbundet tittar på nyheter i undervisningen, undersöka vad sådan undervisning får för konsekvenser för undervisningssituationen, undervisande lärare och de elever som finns representerade i klassen. För att genomföra undersökningen valde jag att använda mig av två kvalitativa datainsamlingsmetoder, intervju och observation.  Studien visar att arbetssättet med nyheter ger en vardagskunskap, är ämnesintegrerat och utvidgar barnens språk och tänkande. Den dialogiska undervisningen främjar och skapar förutsättningar för alla elever att möta och tillägna sig ett rikt och utvecklat språk.

Detta examensarbete handlar om högläsning och högläsning som ett pedagogiskt verktyg i skolan. Syftet med arbetet är att se om och hur högläsning används i skolan och hur eleverna påverkas av högläsning. Jag har använt mig utav kvalitativa intervjuer när jag undersökt hur fyra pedagoger ser på högläsningen. Intervjuerna har genomförts på en skola i en mellanstor stad i Sverige. Jag har analyserat och studerat relevant litteratur och forskning om ämnet och resultatet visar hur pedagogernas uppfattning förhåller sig till litteraturen och tidigare forskning. De ser högläsning som en del i undervisningen och att det ger positiva effekter på barns och elevers språkutveckling. Slutsatsen av mitt arbete är att högläsning används som ett pedagogiskt verktyg av verksamma pedagoger idag och att deras uppfattning går hand i hand med vad litteratur och forskning säger. Högläsning är en språngbräda in i litteraturens och skriftspråkets värld, barnen och eleverna får smaka på ord och lär sig använda ord i rätt situation. De lär sig om socialt samspel, om mänskliga relationer och utvecklar sin fantasi. Högläsning är ett verktyg för att få barnen att själva finna läslust och stimulera sin språkutveckling. Barnen får gemensamma ämnen att diskutera och lär sig därmed språket.

Syftet med studien är att, genom de didaktiska frågorna vad? och varför?, studera synen på begreppet språk i läroplanen för förskolan i Sverige och Finland. En jämförelse av dessa två styrdokument, Läroplan för förskolan Lpfö 98 (Reviderad 2010) (Skolverket 2010) och Grunderna för planen för småbarnsfostran (Stakes 2005), visar på likheter och skillnader i idéer om språk. Metoden för analysen är kvalitativ, och lingvistisk textanalys kombineras med idéanalys. Resultaten visade att likheterna i de studerade styrdokumenten rörde sig om flera gemensamma teman men ordvalen och betoningarna skiljde sig. Vad språket sägs vara och vilka begrepp språket förknippas med skiljer sig åt i de studerade dokumenten: Läroplan för förskolan Lpfö 98 (Reviderad 2010) (Utbildningsdepartementet 2010) behandlar språket i mindre omfattning än Grunderna för planen för småbarnsfostran (Stakes 2005). I det finländska dokumentet sägs språket vara ett medel för kommunikation och interaktion, och språkets roll är mer grundligt uttalat, eftersom språket ses som något grundläggande i alla aktiviteter och i barns utveckling. I det svenska dokumentet bildar barns språkliga utveckling ett mål och ett innehåll. Det ideala språket och det idealspråkande barnet har färre bestämda egenskaper i det svenska styrdokumentet än i det finländska.

Elever med hörselnedsättning uppnår generellt inte lika höga betyg som hörande elever. Forskningen kring hur elever med hörselnedsättning tillägnar sig kunskap via språket är eftersatt. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur man arbetar för att främja språkutvecklingen hos eleverna i en hörselklass. Följande frågor studeras i undersökningen: Vilka potentiella områden för språkutveckling finns det? Vilka faktorer försvårar eller förhindrar språkutvecklingen? Hur anpassas den språkliga, fysiska och pedagogiska miljön för att främja språkutvecklingen? I studien deltog eleverna i en hörselklass i årskurs sju. Data samlades in med hjälp av observationer, en elevenkät samt en lärarintervju och analyserades tematiskt. Resultaten visade att elevernas språkutveckling främjas då lärarna använder stödtecken. Språkbruk som utgår från elevernas intressesfär och uppgifter av kommunikativ karaktär, påverkar elevernas språkutveckling positivt. Den hörseltekniska utrustningen förbättrar elevernas möjligheter att göra sig hörda i klassrummet men begränsar möjligheterna att utveckla den dialogiska kompetensen. Genom att lärarna tar god tid på sig att introducera begrepp, förankra kunskap hos eleverna samt avlastar deras arbetsminne, stöttas eleverna i utarbetandet av de egna inlärningsstrategierna och lyssnandestrategierna. Eftersom elever med hörselnedsättning utgör en minoritet förbises ofta deras språkliga behov. En nyckel till elevernas framgång i skolan, visade sig vara att se deras verkliga behov för att kunna utvecklas språkligt och att stötta eleverna att komma vidare i denna utveckling, utifrån individens förutsättningar. / Pupils with impaired hearing do not reach as high marks as pupils with no hearing-impairment. The research about how pupils with impaired hearing assimilate knowledge through their language are, to a certain degree, neglected. The purpose of this search is to examine possible ways to promote the language development in a class of impaired hearing pupils. The following questions were in focus: Which were the main domains for language development in the class? Which were the aggravating circumstances for the language development? Which were the possible ways to adjust the linguistic-, physical- and pedagogical settings in order to promote the language development? The participants in this study were adolescents, in a class for impaired hearing pupils. Data was collected by observations, a questionnaire, and an interview with one of the teachers. Data was divided into topics. The language development was promoted when the teachers reinforced the spoken language with signs borrowed from the sign language. Linguistic usage based on the interests of the pupils and exercises promoting communication will affect the language development, as will be seen from the results. The hearing loop and the hearing aids will improve the pupils ability to be heard in the classroom, but it will also limit their ability to develop capacity of taking part in dialogues. By introducing knowledge slow and gentle, by anchoring the knowledge, and by relieving the pressure on the pupils working memory, the pupils will be supported in the preparation of their own learning strategies. / Datum för presentation: 2011-01-14

Föreliggande studie har undersökt om och i så fall hur förskolor bedriver ett språkutvecklande arbete i uterummet. Tidigare forskning och litteratur om språkutveckling och utomhuspedagogik presenterades tillsammans med förskolans styrdokument och jämfördes med det empiriska underlaget. Studiens slutsats blev att det finns tydliga indikationer på att det språkutvecklande arbetet i förskolans uterum kan och bör utvecklas. För att detta ska vara möjligt behöver man arbeta med den rådande kunskapssynen hos såväl ledning som pedagoger verksamma i barngrupp i förskolan. Ett färdigställt material för språkutvecklande arbete i förskolans uterum skulle inte utgöra någon nämnvärd skillnad enligt majoriteten av de pedagoger och beslutsfattare som deltagit i undersökningen, såvida materialet inte kompletteras med teori och utbildning.

I studien intervjuades sex stycken olika pedagoger från olika förskolor. De intervjuade var förskollärare och barnskötare. Syftet var att få reda på vad pedagogerna i verksamheten gör för att hjälpa stammande barn samt ta reda på hur viktigt pedagogerna anser att barnens språkutveckling är. I intervjun fick pedagogerna bland annat frågan om vad de har för erfarenhet av stammande barn, hur dem arbetar med barns språkutveckling och om de har träffat på stammande barn under deras tid i förskolan. Intervjuerna skedde på pedagogernas arbetsplatser på en bestämd tid som passade pedagogerna som skulle bli intervjuade. Resultatet blev att de flesta av dem intervjuade pedagogerna inte hade stött på några barn som stammade och pedagogerna som hade gjort det lät bara barnet vara utan att göra några speciella åtgärder. Alla pedagogerna belyste vikten av att arbeta med barns språkutveckling och gav exempel på vad de gör för att arbeta med språkutveckling.

Med ett tidigare temaarbete som inspiration, där jag lyssnade på barn som samtalade om bilder och tyckte mig höra ett mer nyanserat språk. Där väcktes frågan om man med hjälp av bilder som samtalsgrund kan utveckla barns språk. Tidigare forskning påvisar vikten av kreativitet och möjligheten att samtala för att barns språkutveckling ska kunna ske. Det visar även att bilder kan vara bra inspiration och fungera som trygghet för barns samtal. Syftet med studien var att undersöka om barn kan utveckla sitt språk genom att samtala om bilder. Metoden för undersökningen var att möta förskolebarn i deras miljö och använda bilder som inspiration till samtal för att se vilka möjligheter detta ger för språkutvecklingen. Resultatet visade att bildsamtalen skulle kunna beskrivas i tre steg, bilder, gemensamt samtal och språkutveckling. Bilderna inspirerar och utvecklar barnens tankar och ger dem även ett gemensamt samtalsämne. Detta leder till att barnen kan skapa ett gemensamt samtal där de exponeras för språk samtidigt som de får öva sin språkanvändning. Detta gav möjlighet till språkutveckling hos barnen.

Det övergripande syftet med denna uppsats var att ta reda på hur språkutvecklingen kan främjas i skolan, med tanke på det mångkulturella samhälle vi lever i idag. För att göra detta har jag gjort en kvalitativ analys med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Jag intervjuade sedan fem pedagoger på olika skolor med kunskaper och erfarenheter om det jag ämnar undersöka. Intervjun var uppdelad enligt vissa specifika ämnen, och svaren är sedan redovisade i resultatet enligt dessa. Viss fokus har legat på modersmålets och dess undervisnings vikt för utvecklingen av elevens andraspråk, men också lärarna och föräldrarnas ansvar i denna utveckling. Resultatet från litteraturstudier av den tidigare forskningen samt intervjuerna, visade att språkkunskaper har en stor vikt när det gäller att erövra nya språk, vilket gör modersmålsundervisningen mycket aktuell. Samtidigt är också föräldrarnas och lärarnas stöd otroligt viktig för att eleven ska ta vara på sina språk, och se sina språk som ett redskap till kunskap. Informanterna nämner också vikten av att se varje elev utifrån dennes individuella förutsättningar, och ta hänsyn till det bagage varje människa bär med sig. Vidare ser pedagogerna sitt arbete i den mångkulturella skolan som ett arbete mot integrationen och mot samhällets fördomar, och menar att skolan ska spegla det samhälle vi lever i.

Detta examensarbete handlar om högläsning i hemmiljö för barn i förskoleåldern 1-5 år. Tidigare genomförd forskning inom ämnet har ofta varit inriktad på pedagoger och deras syn på högläsning inom förskola och skola men jag vill vidareutveckla detta genom att undersöka föräldrarnas användande av högläsning för barn i hemmiljö. Syftet med arbetet är att medverka till en förståelse för användandet av högläsning i hemmet som ett verktyg för barns erövrande av tal- och skriftspråk. Undersökningsmetoden jag använt mig av är en enkätundersökning till föräldrar med barn i förskoleåldern 1-5 år. Frågorna handlade om, hur ofta föräldrarna läser för sina barn hemma, vad föräldrarnas syfte med högläsningen är och använder sig barnen av CD-sagor och dator i hemmet.

Syftet med studien är att, genom de didaktiska frågorna vad? och varför?, studera synen på begreppet språk i läroplanen för förskolan i Sverige och Finland. En jämförelse av dessa två styrdokument, Läroplan för förskolan Lpfö 98 (Reviderad 2010) (Skolverket 2010) och Grunderna för planen för småbarnsfostran (Stakes 2005), visar på likheter och skillnader i idéer om språk. Metoden för analysen är kvalitativ, och lingvistisk textanalys kombineras med idéanalys. Resultaten visade att likheterna i de studerade styrdokumenten rörde sig om flera gemensamma teman men ordvalen och betoningarna skiljde sig. Vad språket sägs vara och vilka begrepp språket förknippas med skiljer sig åt i de studerade dokumenten: Läroplan för förskolan Lpfö 98 (Reviderad 2010) (Utbildningsdepartementet 2010) behandlar språket i mindre omfattning än Grunderna för planen för småbarnsfostran (Stakes 2005). I det finländska dokumentet sägs språket vara ett medel för kommunikation och interaktion, och språkets roll är mer grundligt uttalat, eftersom språket ses som något grundläggande i alla aktiviteter och i barns utveckling. I det svenska dokumentet bildar barns språkliga utveckling ett mål och ett innehåll. Det ideala språket och det idealspråkande barnet har färre bestämda egenskaper i det svenska styrdokumentet än i det finländska.