Syftet med studien är att öka förståelsen hos entreprenörer och beställare för vilka möjligheter och drivkrafter för innovation som existerar inom byggprojekt. Den metod som används är en multipel fallstudie med induktiv ansats där semi-strukturerade intervjuer utfördes för att samla in empirisk data. Åtta innovationsklassade projekt från Trafikverket valdes ut att studeras. De olika projektenanalyseras och presenteras i tregrupper, ramavtal och underhållprojekt, Early contractor involvement projekt och styrda totalentreprenader. Resultatet presenterar de möjligheter, drivkrafter och barriärer för innovation som beställare och leverantör upplevt existerar i respektive byggprojekt. Ett teoretiskt ramverk används som analysmodell där nya möjligheter, drivkrafter och barriärer som identifierats i studien lyfts in och ordnas efter teman. De olika teman som identifierats innefattar ledning, kommunikation, kunskap, planering och förutbestämda betingelser. Studien bidrar till teorin genom att identifiera, tematisera och kategorisera möjligheter, drivkrafter och barriärer. Nya möjligheter, drivkrafter och barriärer har också identifierats i studien vilket bidrar till en ökad kunskap inom området. Studiens praktiska bidrag bidrar till en ökad kunskap om hur offentliga beställare kan främja innovation vid offentliga upphandlingar av byggprojekt. Det framgår tydligt att det finns många barriärer som försvårar skapandet av innovation i byggprojekt. Dock lyfts möjligheter som tidig marknads dialog, inkludera entreprenör i projekteringsfasen och hög samarbetsnivå fram som nyckelfaktorer för att skapa innovation i byggprojekt.

The act on public procurement of concessions. An analysis of the new law and the future of concessions.

Upphandling är i dagsläget mer aktuellt än någonsin. Den 1 januari 2017 trädde de reviderade lagarna om upphandling kraft,vilket lett till att en del problem försvunnit och en del nya har uppkommit. Lagarna ska reglera köpen för alla de upphandlingspliktiga inköp som det offentliga gör. De upphandlingspliktiga inköpen hade 2014 ett värde på cirka 634 miljarder kronor, vilket motsvarar 18,3 procent av Sveriges BNP. Konsultmäkleri är en bransch som vuxit fram de senaste åren,4 trots att det låter tämligen onödigt att köpa konsulter via konsulter. Konsultmäklaren blir ytterligare en kostnad som läggs till på inköpet av en vara eller tjänst. Branschen för dock med sig vissa frågor och besvär. Användandet av konsultmäklare i olika former är i stor utsträckning väldigt kritiserat, något som syntes när Storstockholms lokaltrafik (SL) upphandlande konsultmäklare, för ett årligt värde om 600 - 800 miljoner, och Konkurrensverket fick ta emot flertalet klagomål om upphandlingen. Ärendet avskrevs slutligen av Konkurrensverket, men diskussioner om lagligheten och lämpligheten av upplägget har efterföljt. Efter SL:s upphandling har användandet av konsultmäklare dykt upp i ett flertal andra upphandlingar. Till exempel upphandlade Upplands Väsby kommun konsultmäklare för att täcka bland annat sitt behov för arkitekttjänster. I januari 2017 presenterade Konkurrensverket och Upphandlingsmyndigheten rapporten om mellanhänder, som de arbetat på sedan hösten 2015. Rapporten mottogs väl av olika praktiker, trots att rapporten inte ger något konkret svar om lagligheten bakom upplägget. Det har länge varit oklart hur konsultmäklare ska användas. Praktiker och Konkurrensverket är oense om lagligheten bakom upplägget och något slutgiltigt svar på diskussionen kommer troligtvis inte komma inom en snar framtid.

I studien undersöks hur offentligt kontrakterade medarbetare på utbildningsföretaget Lernia upplever situationen i samband med att de blir uppsagda med anledning av att deras upphandlade avtal snart löper ut. Empirin utgörs av kvalitativa intervjuer och i resultatet framkom att respondenternas upplevelser skiljde sig beroende på hur de, utifrån organisatoriska och individuella faktorer, tolkade och hanterade hotet mot anställningen. Faktorerna verkade antingen för att öka eller mildra intensiteten av hotet. Ett utbrett socialt kontaktnät eller hög anställningsbarhet ansågs vara faktorer som mildrade hotet, medan de som hade en ansträngd ekonomi eller fått begränsad information kring uppsägningen uttryckte att det påverkade upplevelsen negativt. De medarbetare som ofrivilligt gått med på arbetsvillkoren upplevde situationen, i samband med uppsägningen, mer hotad.   I studien undersöks vidare medarbetarnas upplevelser utifrån Armans dödsmetaforer och den psykologiska kontraktsteorin. Genom dessa teorier gick det att urskilja hur respondenter upplevde att processen kring uppsägningen var oansvarig och irrationell. Samtidigt kunde beslutet om uppsägningen antingen skyllas på omvärldsfaktorer eller på Lernia. Organisationsdöden kan därmed liknas med både dödsmetaforen mord och uppoffringsdöd. När organisationsdöden upplevdes likt metaforen mord var det psykologiska kontraktet brutet. Utifrån ett psykologiskt kontraktsbrott kan respondenternas upplevelser, i likhet med mordmetaforen, förstås genom att arbetsgivaren står ansvarig för de felaktiga uppsägningarna och därmed brutit mot sin del av det psykologiska kontraktet. Vilket resulterade i att respondenterna avsiktligt valde att inte uppfylla sin del av kontraktet. De som inte upplevde ett kontraktsbrott ansåg uppsägningen som oundviklig i samband med att uppdraget löper ut och det inte går att förändra. Vidare visade också uppoffringsdöds-metaforen att medarbetaren inte upplevde sig direkt hotad av organisationsdöden, då de hade framtidsalternativ som upplevdes tillfredställande.

Till följd av att hushållens inkomster inte ökar i samma takt som hushållens skulder, har finansinspektionen på senare år strävat efter att införa ett amorteringskrav i svensk rätt. Sverige har även fått påtryckningar från Europeiska unionen att vidta åtgärder för att korrigera den rådande situationen med allt högre belåningsgrader hos hushållen. De flesta är överens om att ett amorteringskrav är en nödvändig åtgärd, dock har kritik riktats mot regleringen av amorteringskravet som Regeringen har föreslagit. Propositionen som lämnats till Riksdagen innebär ett bemyndigande till Finansinspektionen att lämna föreskrifter. Finansinspektionen ska förskriva om amorteringskrav inom uppdraget för makrotillsynen. För att ett bemyndigande ska vara grundlagsenligt får det inte avse något område som räknas upp i 8 kap. 2 § Regeringsformen. I teorin kommer en sanktion på grund av en överträdelse av bestämmelser om amorteringskrav att träffa förhållandet mellan kreditgivare och Finansinspektionen. Kritik har riktats mot att amorteringskravet kommer träffa det område som 8 kap. 2 § 2p. Regeringsformen nämner, förhållandet mellan enskild och det allmänna. Om amorteringskravet skulle anses träffa det nämnda förhållandet innebär det att bemyndigandet inte är grundlagsenligt. Av vikt, för att avgöra huruvida det är inkonstitutionellt eller inte, är en bedömning, om amorteringskrav hör till det offentligrättsliga området eller det civilrättsliga området. Gränsdragningen har tidigare uppmärksammats av Lagrådet, men utan en tydligt lösning på problemet. Många remissinstanser har lämnat svar på förslaget om amorteringskrav, svar som i de flesta fall talar för amorteringskrav men även ifrågasätter huruvida bemyndigandet är konstitutionellt eller inte. Om en statlig utredning hade tillsatts år 2014, när tankarna om amorteringskrav började, hade frågan utretts noggrant och troligtvis hade ett förslag som inte är kan ifrågasättas varit framlagt idag.

The purpose of this essay is to study the establishment of the Inspection for Health and Care and the National School Inspection. The intention is to identify policy document’s justification for the establishment of the inspections, as well as comparing the similarities and differences of the justification and explain the results through the theories “the public ethos” and “governance”. The policy documents are processed by Carol Bacchi’s critical discourse analysis “What ́s the problem represented to be?”.This method identifies the justifications of the inspections by analyzing the policies according to problems, cause and effect. The critical policy analysis permeates the structure and the phrasing of the questions in this study. The result of the analysis identifies the establishment of the inspections as the policy document’s solution. This is justified by the sectors inefficiency, lack of government control, a changed welfare and lacking supervision. The theories “the public ethos” and “governance” explain the establishment of the inspections as the state’s concept to govern in order to create a rational and effective administration. The Inspection for Health and Care emphasizes the private actors as the reason for the changed welfare, unlike the National School Inspection which only sees the change of welfare as a challenge. The study contributes to research and society’s understanding of the growth of Swedish inspection authorities in the public sector, as well as the public administrations differing approach to the entry of private actors into the welfare sector.

Den offentliga upphandlingen i Sverige är ett omfattande område både juridiskt och ekonomiskt. Lagen är tänkt att vara ett precist redskap för att skapa klara riktlinjer för både den upphandlande myndigheten och för de anbudsläggande leverantörerna. Bristande kunskap och erfarenhet på området leder dock till att domstolar tvingas avgöra fall där lagen har misstolkats eller dess regler inskränkts. Implementering av ett flertal EU-direktiv på området har resulterat i dagens Lag (2016:1145) om offentlig upphandling. Syftet med lagen är att skapa en effektiv konkurrens på marknaden för omsättning av varor och tjänster inom den offentliga sektorn. Det är en bitvis komplex lagstiftning med ett flertal grundläggande principer som ska respekteras och följas. På senare år har vikten av miljöhänsyn i samband med (offentlig) upphandling fått ökad betydelse. Det leder till att både social- och miljöaspekter har fått betydelse för processen. Upphandlare har ett större utrymme att använda dessa aspekter som utvärderingskriterier. Det har medfört ytterligare problem med lagens tolkning. Miljökrav kan försvåra möjligheten för leverantörer att kunna ses som likvärdiga i förhållande till lokala leverantörer som kan ha lättare att uppfylla ett sådant miljökrav. En möjlig konsekvens av de ökade kraven på miljöhänsyn är att andra principer, t.ex. principen om likabehandling, inskränks. Principens stora betydelse för rättvisa i upphandlingsprocessen har emellertid fastslagits i praxis såväl i Sverige som i andra EU-länder. Ett annat problem på området är att det kantats av korruption och maktmissbruk. Risken för maktmissbruk och korruption är som störst i direktupphandling, där man kan välja sin leverantör direkt utan att göra en konkurrensutsättning. Risken för korruption är också större på mindre orter där vänskapsrelationer ofta har en större betydelse. Principen om likabehandling är central inom offentlig upphandling och ses som oklar, eftersom den inte står uttryckligen i lagen. Däremot har domstolar, både i Sverige och i övriga EU-länder, genom praxis klargjort principens mycket stora betydelse för rättvisa i upphandlingsprocessen.

Rekryteringsprocessen är en avgörande del i HR-arbetet vilken lägger grunden för organisationens överlevnad och konkurrenskraft. På dagens arbetsmarknad råder det kompetensbrist inom många arbetsområden, vilket gör rekryteringsarbetet mer komplext och nödvändigt att kontinuerligt arbeta med. Parallellt med detta sker en stor digital utveckling, där organisationer implementerar digitala rekryteringsverktyg för att bättre möta framtidens krav. Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka hur rekryteringsprocessen ser ut i privat och offentlig organisation. Hur används digitala verktyg i rekryteringsprocessen och vilka för- och nackdelar medföljer av att använda digitala verktyg?För att besvara studiens syfte valdes två organisationer från vardera sektorn ut och fyra semistrukturerade intervjuer genomfördes. Resultaten som framkom pekar på att digitala verktyg i rekryteringsprocessen är relativt utbrett men att det finns fortsatta utvecklingsområden. Vidare kan resultatet konstatera att ingen markant skillnad mellan sektorerna återfinns. Den skillnad som gick att utläsa gällande användandet av digitala verktyg i rekryteringsprocessen berodde främst på vilken typ av tjänst det handlar om och dess komplexitet. För- och nackdelar med att använda digitala verktyg handlar till stor del om kostnads- och tidsaspekter. De främsta fördelarna som framkom med att använda digitala verktyg bestod i ökad delaktighet och förbättrad kommunikation genom rekryteringsprocessen.

<p><strong><p>Sammanfattning</p><p>Examenstitel: Tillämpning av balanserat styrkort i offentlig verksamhetsstyrning: En fallstudie av Folktandvården i Stockholms län <strong></strong></p><p>Seminariedatum: Den 14 januari 2010 <strong></strong></p><p>Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 högskolepoäng <strong></strong></p><p>Författare: Thomas Borgmäster och Marcello Longo <strong></strong></p><p>Handledare: Sune Tjernström, universitetslektor <strong></strong></p><p>Nyckelord: Verksamhetsstyrning, balanserat styrkort, offentlig sektor, Folktandvården. <strong></strong></p><p>Målgrupp: Intresserade av offentlig verksamhetsstyrning och styrmedlet balanserat styrkort. I synnerhet de som intresserar sig för att implementera balanserat styrkort i offentlig regi. <strong></strong></p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera verksamhetsstyrning inom Folktandvården i Stockholms län. Varför används det balanserade styrkortet och på vilket sätt tillämpas det? <strong></strong></p><p>Metod: En fallstudie har genomförts, byggd på empiriska data insamlade genom semistrukturerade intervjuer samt tolkning av interna dokument. <strong></strong></p><p>Teoretiskt ramverk: Det teoretiska ramverket baserar sig på relevanta litteraturstudier om det balanserade styrkortet samt kritiska artiklar, i syfte att skapa en teoretisk dialog kring styrkortets möjligheter och begränsningar. <strong></strong></p><p>Empiri: Fallstudien baseras på intervjuer med Noomi Näsström, klinikchef på kliniken för medicinsk tandvård, Lars Odelmark, verksamhetscontroller på Folktandvårdens huvudkontor i Stockholms Län och Dan Örblom, klinikchef på Rosenlundskliniken, samt interna dokument från Folktandvården. <strong></strong></p><p>Slutsats: Den studerade tillämpningen av balanserat styrkort inom Folktandvården förefaller ha bidragit till ökad effektivitet inom organisationen. Tyngdpunkten i tillämpningen har varit att förbättra prestationsmått inom den operativa verksamheten, medan det balanserade styrkortets potential inom strategisk styrning av verksamheten – förverkligande av visioner – utnyttjats i mindre grad. Goda möjligheter finns att utveckla verksamhetsstyrningen inom organisationen, t.ex. genom att tillföra ett tydligare utvecklingsperspektiv, i enlighet med upphovsmännens grundföreställningar.</p></strong></p>

<p>Det nutida samhället präglas av en ökad social interaktion mellan människor, vilket kan framkalla en känsla av osäkerhet hos individen. Tillit som socialt fenomen fyller en viktig funktion för att hjälpa individen att hantera den komplexa verkligheten. Syftet med föreliggande studie var att nå en djupare förståelse av tillit som socialt fenomen. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats där det empiriska materialet samlades in genom intervjuer. Fokus i studien riktades mot mellanmänskliga, sociala processer och syftet applicerades på berättelser som handlade om ett utvecklingsarbete som genomförs inom offentlig sektor. Intervjuerna genomfördes med sju respondenter, där samtliga hade en viktig funktion i utvecklingsarbetet. Därmed kunde deras berättelser lägga en god grund för möjligheterna att besvara studiens syfte. Förbättrad samverkan visade sig vara ett viktigt mål med utvecklingsarbetet. I tidigare forskning har tillit belysts som betydande i samverkansprocesser. Resultatet i denna studie visade att engagemang, närhet, ömsesidighet samt erfarenhet var centrala förutsättningar för att skapa tillitsrelationer mellan aktörerna.</p>