Energy efficiency is important both to reduce costs and to reduce greenhouse gas in the atmosphere. In Sweden 40 percent of the energy consumption is related to the buildings sector. Hospitals are complex buildings with different activities in the same building, which requires flexible technical systems for ventilation, heating and lightning. A quarter of the total energy consumption in Swedish hospitals is related to user activities in the hospitals. Therefore it is not only important to work with operational optimization but also to change user activities, to reduce energy consumption. The objective of this thesis was to examine the user-related energy efficiency work at two care units, at the central hospital in Sundsvall within Västernorrlands County. The potential of user-related energy efficiency work at the two care units was examined through three questions:  How much energy does a care unit use and for what? What is the potential to reduce user-related energy consumption in the two specific care units and what barriers are there? How can the potential increase and the barriers be reduced? The results of this study identify lighting as the user-related field that uses most energy. The results show that the potential to reduce user-related energy consumption at the two care units are in the health workers positive attitudes towards energy efficiency and in installation of energy efficient lighting with user friendly light control systems. The barriers to reduce energy consumption are lack of time, lack of specific information about energy efficiency work at the care units, lack of incentive for the health workers and the high installation cost for new lightning systems. The recommendations for the county are to give feedback on the energy efficiency work at the care units and to work with incentive and action programs such as “Gröna avtal”.

Syftet med denna studie är att undersöka hur anställda i offentlig sektor och chefer i privat sektor uppfattar sitt handlingsutrymme. Jag vill även undersöka om det fanns skillnader respektive likheter i verksamheterna. Och om det finns skillnader i handlingsutrymmet mellan anställda och cheferna. För att ta reda på detta använder jag mig av fem stycken semi-strukturerade intervjuer. Michael Lipskys teori: Street-level bureaucracy eller som den heter på svenska: Tjänsteman används eftersom den berör handlingsutrymme och är en omdebatterad teori. Tidigare forskning berör till en viss del skillnade i handlsutrymme mellan offentlig och privat sektor. Det jag kom fram till i min studie är att det finns skillnadet i både den privata och den offentliga sektorn. Även chefernas handlsutrymme skiljde sig från anställdas då cheferna till en viss del har mer handlingsutrymme.

Denna kvantitativa fallstudie har som avsikt att nå insikt och förståelse i två fotbollsföreningar, Jönköpings Södra IF och Östers IF, och deras specifika situation. Syftet är att försöka framhäva vilka effekter en fotbollsförening har ur ett samhällsekonomiskt och offentligfinansiellt perspektiv. Dels har vi, genom enkätundersökning, tagit fram vad barn-och ungdomsspelare samt deras familjer satsar i form av tid och pengar, och dels har vi studerat föreningarnas årsredovisningar. Utifrån dessa siffror har samhällsekonomiska och offentligfinansiella kalkyleringar gjorts. Resultatet visar att det finns en stor betalningsvilja bland fotbollsfamiljerna som innebär ett samhällsekonomiskt värde på 25-28 miljoner kronor årligen. Vidare kan vi även se att de bidrag från den offentliga sektorn som ges till föreningarna betalas tillbaka med 700 % respektive 1 100 % i form av olika skatter och avgifter. Studien skall ses som ett bidrag till diskussionen angående idrottens ekonomiska effekter och visar genom konkreta exempel på hur det går att mäta centrala värden inom idrotten.

Purpose: The main purpose of our study is to explain how the disability management in the municipality of Karlskrona can design its balanced scorecard from a theoretical basis. The mission of the balanced scorecard is to improve the management control system. To achieve the main purpose we have to study the problems that exist with the current control system, which then becomes our second purpose. Method: Our study has a qualitative approach. The design of the study is a case study in which one case has been looked at. The empirical data is collected through interviews and documents. We have gathered our theory through scientific articles and literature. Results: The goals set by the board are unclear and hard to define. This has lead them to more or less focus only on the economic objective, to keep within the budget framework. The economic focus has lead to a short-term perspective which in turn leads to focus on the wrong things and not on the critical factors of their mission. The disability management has in our opinion a well designed foundation for its balanced scorecard. They have a well formulated vision from which they indirectly have linked their strategies, however they need to communicate their vision to the employees. The chosen perspectives and goals are well designed although we lack a learning and growth perspective. Some of their activities and key figures should in our opinion be reviewed. They have unconsciously created a cause-effect relation both within and across the perspectives. They should have the cause-effect relation in mind for future revisions and degradations. They should also formulate an action plan to complete their balanced scorecard.

Kandidatexamen 2007

<p>As of 1 December 2009 the Treaty of Lisbon came into force. The Treaty brings along several changes for the physical structure of the EU. There are no changes aimed directly towards procurement, however the Treaty of Lisbon might prove to include changes of major impact. Article 3 (3) NEU includes a change to how the inner market shall be achieved. The Treaty text has gone from an inner market based on competition to include a “social economic market”, however there is no indication of what this means from a procurement perspective. The inner market and procurement had difficulties already before the entry of the Lisbon Treaty. There was arguments as regards to how fair a state could intervene trough public procurement to achieve positive social effects. The CJEU has persistently held that the inner market shall be built by the help of the inner market and competition. The Commission has during the last years started to express a different opinion than the CJEU with regards to low value procurements. The legislators has also shown a great interest for the SME’s and ensured more leeway for these companies to receive help form the member states. The ECJ has however made it difficult to support further than the actual startup phase of an SME. The European Parliament is critical to the Commissions work with regards to measures supporting the member states and ignoring the CJEU. The EU Parliament fears the consequences a more protectionist approach might have on the development of a free inner market and express concern for the legal uncertainty developed trough the lack of attention to the procurement market when introducing the “social market economy” with the Treaty of Lisbon.</p><p>The EU Parliament and the CJEU might have to adjust their opinion on competition within the inner market towards the Commissions opinion. The thesis does however conclude that an inclusion of the de minis principle in the test for equality of suppliers might be all that will be done to clarify this legal uncertainty.</p> / No formal opposition.

Titel: Offentlig upphandling av måltidstransporter- en fallstudie på Lerums kommun Bakgrund: Lagen om offentlig upphandling, LOU, berör alla kommuner och statliga myndigheter. Lagen reglerar hur en upphandling ska gå till; processen och vad kommunerna får göra, vad de måste göra och vad de inte får göra. Lerums kommun omfattas av LOU och vid en kommande upphandling av en transporttjänst för måltidsleveranser vill kommunen författa ett förfrågningsunderlag som går i linje med kommunens miljövision, utan att bryta mot reglerna som LOU innefattar. Miljövisionen innebär att vara Sveriges ledande miljökommun 2025 och för att kunna uppnå målet är det viktigt att alla parter i kommunen hjälps åt och bidrar på sitt sätt. Syfte: Syftet med denna uppsats är att ta fram förslag på hur en offentlig verksamhet kan integrera sin miljövision i förfrågningsunderlaget för upphandling utav en viss transporttjänst. Metod: Forskningsdesignen för studien är en fallstudie med en kvalitativ forskningsmetod. Personal på serviceenheten på Lerums kommun har intervjuats i ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer för att samla in data. Urvalet har gjorts genom snöbollsurval med en första kontakt med servicechefen på kommunen. Slutsats: Lerums kommun bör låta anbudsgivarna göra ruttplaneringen. De bör införa kontraktsvillkor angående fossilfria drivmedel samt specificera ett krav på decibelnivå gällande buller. För att förenkla uppföljning av kraven som ställs i förfrågningsunderlaget kan kommunen använda sig av prestationsmått som exempelvis ledtid och leveransprecision. Det bör i kommande förfrågningsunderlag tydliggöras vilka kostnadseffekter som bortfall och tillkomst av stopp innebär. Det bör även specificeras vilka uppsägningstider och förvarningstider som skall gälla för detta. Slutligen bör kommunen använda kvalitetsvärderingmodellen för utvärderingen av anbud.

Följande examensarbete på kandidatnivå utgår från problemformuleringar kring hur personliga egenskaper, relaterade till McCrae och Costas (2002) femfaktormodell, förekommer och används i rekryteringsprocesser. Två kvantitativa studier upprättades, där den första studien testade två hypoteser gällande personliga egenskapers förekomst i (N = 192) platsannonser utifrån en innehållsanalys som analyserades med frekvensanalys och Cramérs V. Den andra studien testade två hypoteser kring rekryteringsansvarigas personlighetsfaktorer och deras bedömning av lämplig kandidat genom en enkätundersökning med (N = 30) deltagande rekryterande chefer och HR-medarbetare. Enkätverktyget bestod av två delar, där första delen utgjordes av ett befintligt validerat test och del två konstruerades av författarna. Den andra studien har analyserats med Pearsons Korrelationskoefficient för att ta reda på samband mellan variablerna som mättes i enkäterna. Resultatet i studie ett visade att samvetsgrannhet var den personlighetsfaktor som förekom i majoriteten av platsannonserna. Resultatet i studie två visade att samvetsgrannhet kan ha viss betydelse vid bedömning av lämplig kandidat (r = 0,376, p &lt; 0,05).

Myndigheter i Sverige gör idag inköp för 550-600 miljarder per år, när något av dessa avtal sluts sker det genom en så kallad upphandling. Regelverket kring upphandlingar har till syfte att skapa en rättvis och fungerande marknad där alla anbudsgivare ska ha samma förutsättningar samt att myndighetens behov kan tillgodoses. Som resultat av detta är det av stor vikt att myndigheter har möjlighet att inom lagens ramar göra så effektiva upphandlingar som möjligt. Lagstiftningen rörande offentliga upphandlingar är baserad på EU rättsliga direktiv och har sin grund i ett antal principer som ska genomsyra hela förfarandet. Möjligheterna att anpassa förfarandet är således begränsade. I uppsatsen kommer lagstiftningen undersökas för att ge en tydlig förståelse för vilka problem och möjligheter som föreligger vid val av upphandlingsförfarande. När ett ramavtal med flera leverantörer ska upphandlas finns två allmänt antagna upphandlingsförfaranden. I det första tillvägagångssättet ingår myndigheten i ett ramavtal där villkoren är fasta och att leverantörerna rangordnas utifrån dessa. När ett avrop sedan utförs så görs det från den högst rankade leverantören. Problemet med detta tillvägagångssätt är möjligheterna att frångå den prioriterade leverantören. Om leverantören av någon anledning förlorar sin expertkompetens eller åsidosätter sina åtaganden kan således konsekvenser för myndigheten bli stora. Det andra tillvägagångssättet är förnyad konkurrensutsättning vilket är mer flexibelt än den första metoden men också är mer tidskrävande då en "mini-upphandling" ska äga rum vid varje avrop. Eftersom den är tidskrävande är den inte lämplig då många små avrop ska göras kontinuerligt och inte heller då avrop måste göras på kortvarsel. Tillvägagångssätten skulle kunna vara en anledning till varför regelverket bedömts som oflexibelt. Som eventuell lösning på problemet finns modellen Förnyad rangordning och gäller ramavtal med fasta villkor. Skillnaden här är dock att rangordningen är anpassningsbar, modellen ger således myndigheterna efter planerad utvärdering en möjlighet att ändra rangordningen beroende på utvärderingens utfall. Syftet med detta är att bibehålla konkurrens under avtalsperioden och därigenom öka möjligheten att fullfölja sina statliga åtaganden. Syftet med uppsatsen blir att svara på huruvida modellen är förenlig med gällande rätt, att undersöka och behandla de problem som innefattas med användandet av den. Detta för att underlätta förståelsen för de problem lagstiftningen medför, för att förtydliga problematiken och möjligheterna kring förnyad upphandling. I vår slutsats konstaterar vi att det ges möjlighet för en upphandlande myndighet att anpassa tillvägagångssättet så länge någon form av rangordning föreligger. Problematiken uppstår huruvida metoden förnyad rangordning är förenlig med principen om öppenhet. För att uppnå kravet på öppenhet i upphandlingsförfarandet måste de villkor som gäller för avtalet tydligt framgå i förfrågningsunderlaget. Problemet uppkommer under ramavtalets löptid då möjligheten att justera rangordningen kan leda till osäkerhet för leverantörerna, då de inte vet hur rangordningen kan komma att se ut. Ett argument för att öppenhetsprincipen skulle vara uppfylld är att parterna har accepterat avtalsvillkoren samt att utvärdering sker enligt tidigare godtagna utvärderingskriterier. Vad som krävs för att kravet på öppenhet ska vara uppfyllt kan vi enbart spekulera i då en vägledande dom inte förekommer.

Städer använder sig idag av offentlig konst som del i sin marknadsföring i strävan efter att väcka uppmärksamhet vilket i sin tur ska gynna staden på en rad sätt, däribland skapa tillväxt. En annan viktig aspekt i den offentliga konsten är att den också kan kopplas ihop med de värderingar och normer som finns i det samhälle den befinner sig i, då den är en del i den rådande samhällstrukturen. Det som varit avsikten med undersökningen är att urskilja de normer och värderingar som kan spåras till de utvalda skulpturerna som undersökningen baseras på vad gäller könsrepresentationen. Genom en uppdelning av samtida figurativa skulpturer som befinner sig i Borås stadskärna gjorda av manliga respektive kvinnliga konstnärer har det framkommit mönster och regelbundenheter i synen på kön, men också dess gestaltning. Uppdelningen visar på att manliga konstnärer främst avbildar andra män, medan kvinnliga konstnärers motiv är mer varierande. Detta är en orsak till mannens synlighet och kvinnans osynlighet i Borås stadsrum som på så sätt kan spåras till skulpturrepresentationen. Även placeringen vittnar om att stadsrummet främst är mannens rum då de skulpturer av män befinner sig på centrala platser kopplade till makt, medan de kvinnliga i konstnärernas verk i större utsträckning befinner sig på platser som saknar institutionell makt som t.ex. stadsparken. Det finns också tendenset att Borås stad värderar de manliga konstnärernas verk på ett helt annat sätt än de kvinnliga konstnärernas verk, då dessa i större omfattning nämns i sammanhang som är kopplade till Borås strävan efter marknadsföring och fungerar då som varumärken för staden. Orsaken till dessa skillnader har spårats till samhället där mannen betraktas som norm, vilket gör att han upphöjs på ett helt annat sätt än kvinnan. Situationen i Borås får konsekvensen att allmänheten möter och identifierar sig med en manlig värld i stadsrummet. På så sätt fortsätter skevheten i synen på könen att reproduceras, där den manlige normen är rådande och kvinnan förblir relativt osynlig.