Det finns inom forskningen en traditionell uppfattning om hemmet som en plats för vila, fritid och reproduktion, avskild från ekonomisk aktivitet. Denna uppsats ifrågasätter den traditionella distinktionen, med hänsyn till delningsekonomin och det växande fenomenet av övernattningstjänster riktade mot bostäder, i detta fall representerat av Airbnb. Studien undersöker förutsättningar och drivkrafter till att hyra ut det som tidigare setts som kärnan i den privata sfären; hemmet. Detta genom att undersöka Airbnb-värdars förhållande till hemmet och det privata. Resultatet visar att hemmet har fått ytterligare en funktion och att gränsen mellan det offentliga och det privata är under omvärdering.

Sammanfattning Bakgrund: Det finns ett stort behov av effektivisering inom kommunal äldreomsorg för att motverka en eventuell framtida skatteökning. Detta behov har uppkommit dels på grund av en förändrad demografi, med ökat antal äldre, men också de svårigheter som finns i att effektivisera tjänster som utgörs av personlig arbetskraft. En effektivisering av kommunala välfärdstjänster får inte medföra någon negativ inverkan på tjänsternas utförande i form av kvalitet. Kraven på tjänsternas utförande och kvalitet tenderar dock att öka i samband med en högre välfärd och bättre levnadsstandard. Genom uppmärksammande av kommunala intressenters olika behov och önskemål är det viktigt att en effektivisering sker både produktivt och ändamålsenligt för att förhindra en skatteökning eller försämrad kvalitet. Det resursbaserade perspektivet, resource-based view (RBV), kan ses som ett effektivitetsorienterat analysverktyg, vilket framförallt nyttjats inom kommersiella företag. RBV fokuserar på organisationens interna resurser och hur dessa kan stärkas, vilket således kan medföra en positiv inverkan på både produktiviteten och kvaliteten. Det finns dock en viss mätningsproblematik inom RBV eftersom de interna resurser som synsättet belyser framförallt är av immateriell karaktär.   Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida RBV kan utgöra ett lämpligt verktyg vid effektivisering av kommunala välfärdstjänster och på så vis skapa en ökad förståelse om interna resurser och hur dessa kan stärkas. Då RBV fundamentalt utgår från kommersiella företag är uppsatsens syfte dessutom att belysa de faktorer som gör synsättet applicerbart även på offentlig sektor. Metod: Materialet till den empiriska studien samlades in genom triangulering. En förstudie genomfördes för att få underlag till det urval som sedan resulterade i att två äldreboenden valdes ut för att studeras mer ingående. På de två utvalda äldreboendena genomfördes sedan totalt sex stycken kvalitativa intervjuer, varav två med enhetschefer och fyra med medarbetare. Intervjuerna genomfördes med stöd av en temamall vilket medförde en diskussion kring uppsatsens ämnesområden. Med hjälp av intervjuerna identifierades interna resurser som var relaterade till verksamhetens mål och förväntningar från organisationens intressenter. Som komplement till uppsatsens studie har boendenas balanserade styrkort nyttjats. Slutsats: Uppsatsen har belyst de mest betydande skillnaderna vid applicering av RBV på offentlig sektor gentemot kommersiella företag. Interna resurser som arbetssätt, ekonomisk kompetens, tyst kunskap, förmågan att interagera med andra organisationer, förmågan att tillvarata personalens kompetens samt förmågan att skapa en bra dialog mellan personal, brukare och dennes anhöriga har identifierats. Utöver dessa immateriella resurser har den materiella resurs som utgörs av fastigheternas utformning lyfts fram då det är en resurs som visat sig ha stor betydelse för enheternas dagliga verksamhet. Uppsatsen har även synliggjort hur resurser och förmågor kan skapas och stärkas genom interaktion med andra organisationer. Genom att belysa RBVs applicerbarhet på offentlig sektor, olika resurser och hur dessa kan stärkas har uppsatsen uppnått sitt syfte.

Planeringens främsta uppgift är att forma stadens offentliga rum, det vill säga den bebyggelsemiljö som är till för allmänheten och som utgörs av exempelvis torg, parker och passager. Gestaltningen av de offentliga rummen har stor betydelse då det är genom planering och arkitektur som de materiella förutsättningarna för rörelsemönster skapas. Det offentliga rummets strukturer utgörs av makt och underordning utifrån samhällets sociala och ekonomiska system. Ett sätt att förstå det offentliga rummets hierarkiska struktur är genom feministisk teori. Idag finns riktlinjer både från Europeiska Unionen och från staten för kommunerna att förhålla sig till när det gäller jämställdhetsmål. Men för att kunna tillämpa jämställdhetsperspektivet i praktiken i gestaltningen av de offentliga utrymmena krävs kunskap, något som inte finns i tillräckligt stor utsträckning bland planerare eller i planeringsprocesser. I takt med att jämställdhet etablerats på en politisk agenda har också en ny grupp experter vuxit fram. Det är erfarenheterna från några av dessa experter om jämställdhet inom planeringsfältet som denna uppsats empiriskt baseras på. Genom intervjustudie ämnar uppsatsen undersöka vad som utgör hinder för jämställdhet inom planeringsprocessen samt hur en slutgiltig gestaltning av en offentlig plats kan bidra till att socialt konstruerade könsmönster överskrids.

Whistleblowing är en möjlighet för en person att anonymt rapportera om en oegentlighet som förekommer inom organisationen. Studien har undersökt organisatoriska faktorer som påverkar denna möjlighet för den anställda, där fokus legat på vilka effekter rapporteringsstrukturen och organisationskulturen har för möjligheterna att rapportera. Undersökningen har utgått från en kvalitativ metod där intervjuer med fackliga företrädare har genomförts. Undersökning visade att det viktiga för att en whistleblowing-funktion ska ha en fungerande rapporteringsstruktur var kunskap om att funktionen finns, annars är det svårt att förvänta sig att få in rapporter. Vidare är det viktigt med tydliga rapporteringskanaler och riktlinjer där det framgår vad som är angeläget att rapportera om. Gällande organisationskulturen så var vikten av ett bra ledarskap det som framträdde tydligast. Har man ett ledarskap som tillåter en öppen kultur med högt i tak så skulle man inte vara i behov av funktionen i samma grad som om det vore lågt i tak. Är situationen sådan att man har anställda som använder sig av funktionen är det viktigt att man skapar en kultur där man som chef ser rapportörens handling som en förbättringsmöjlighet och därmed inte tilltar repressalier eller efterforska rapportören. Överlag var inställningen till funktionen att det vara bra att den fanns som ett alternativ, men att det primära borde vara att sträva mot en kultur där man kan ha dialoger på arbetsplatsen.

Männen på fältet: en georeferentiell analys av den offentliga konsten i Huddinge kommun fokuserar på den offentliga konsten i Huddinge kommun. Vem har skapat den offentliga konsten och för vem är den skapad? Studiens syfte är att ta reda på om den offentliga konsten i Huddinge reflekterar de socioekonomiska skillnaderna som finns i kommunen. Studien behandlar frågorna ”Av vem och för vem har den offentliga konsten i Huddinge kommun skapats?” och ”Är kommunens invånare representerade inom den offentliga konsten?”. En stor del av uppsatsen behandlar konstverkens geografiska utplacering i relation till invånarna i kommunen samt konstnärernas genus och etniska bakgrund. Genom Pierre Bourdieus fält-, kapital- och habitus-begrepp kartläggs av olika aktörers positioner i Huddinge kommun, vilket förklarar resultaten av min undersökning. Studien visar att olika delar av befolkningen i Huddinge har olika stort tillträde till och påverkan av konsten det offentliga rummet. Det offentliga rummet i Huddinge styrs av olika ekonomiska, politiska och konstnärliga praktiker, vars struktur inte alla invånare är medvetna om eller vet hur man påverkar. / The men on the field: a georeferential analysis of the public art in the municipality of Huddinge focuses on the public art in the municipality of Huddinge. Who has created the public artworks and for whom were they created? The purpose of the study is to find out if the public art in Huddinge reflects the socioeconomic variations in the municipality. The main part of the essay focuses on the geographical placement of the artworks in relation to the inhabitants of Huddinge. The questions on which I base my analysis are ”By whom and for whom has the public art in the municipality of Huddinge been created?” and ”Are the inhabitants of the municipality represented within the public art?”. The analysis focuses on the geographical placement of the artworks in relation to the inhabitants of Huddinge as well as gender and ethnical backgrounds of the artists. Through Pierre Bourdieus field-, capital- and habitus-concepts i construe the artfield in Huddinge and put forward an explanation of the results of my research. My study shows that different groups of the population in Huddinge have a different levels of access to and impact on the public art in the public space, which is being run by different economical, political and artistic practices, of which structures not all inhabitants are aware of or know how to affect. / Staden, konsten och invånarna

Inom vårdsektorn är det ofta tunga arbetsdagar, knappa resurser och många medarbetare som arbetar deltid. Med detta som utgångspunkt var studiens syfte att beskriva och analysera vad en grupp deltidsanställda på ett äldreboende inom offentlig sektor motiveras av i sitt arbete. Med hjälp av frågeställningar undersöktes vad som får medarbetarnas motivation att minska och om det fanns några skillnader gällande motivationen beroende på ålder. Det som även analyserades var ifall motivationen skiljer sig åt beroende på om individen är nöjd över sysselsättningsgraden eller inte. För att besvara studiens syfte har en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer med åtta deltidsanställda genomförts. Resultatet har visat att den mest framträdande motivationsfaktorn är att ge omsorg till den äldre generationen. Andra viktiga faktorer för motivationen är den goda samhörigheten med medarbetare samt uppskattningen från boenden, medarbetare och chefer. Den rådande tidsbristen, de knappa resurserna och avsaknaden av kompetensutveckling gör att motivationen minskar. Lönen är mer betydelsefull bland yngre medarbetare än äldre. Det finns inga större skillnader mellan de medarbetare som är nöjd över att arbeta deltid och de som önskar högre sysselsättningsgrad.

<p>The subject of this thesis is the Swedish Act (1992:1528) onPublic Procurement (APP) and its application in procurementwithin the electricity sector of certain complex IT systems.During the course of such procurements a need for flexibilityregarding the system functionality and the contractual scope ingeneral frequently arises. This is often due to the sheercomplexity of the system and the milieu that surrounds it.</p><p>The Act on Public Procurement, which often applies inprocurement within the electric-ity sector, is based on thenotion that the customer may only acquire an object that issimilar to that initially described in contract notices andcontract documents. Between this basic notion and the need forflexibility in procurement of the IT-systems there is a clearconflict. This thesis is aimed at exploring this conflict.</p><p>The APP is designed for procurement of a great variety ofobjects and different rules apply depending on the situation.Which provisions to apply are decided by the kind of customerand its kind of business activity, the estimated contractvalue, and the classifi-cation of the public contract as asupply, works, or service contract.</p><p>Procurement of certain complex IT systems has someproperties that require particular attention and theseproperties do not seem to have been sufficiently observed whenthe APP was written. The law appears to assume that a clearspecification is readily avail-able in the early stages of aprocurement process and that well-functioning competition isprevalent. Complex IT systems may for several reasons rarely beultimately specified at the outset and therefore they ought notto be treated as if that were the case.</p><p>The research work has consisted in studying what room forflexibility concerning system functionality and contractconditions the law permits during the course of theprocure-ment; during the evaluation of tenders, duringnegotiations, at the signing of the con-tract, and when changesin the contract or further contracts related to the firstcontract become necessary.</p><p>To study the need for flexibility and how the contractparties manage this need in prac-tice, two case studies havebeen carried out within the research work. The result of thesecase studies has been related to the theoretical discussions onthe permissible level of flexibility. In one of the cases therules on public procurement may have cased some problems as aneed for substantial changes arose. In the other case there wasno need for major changes and consequently the rules did notcause any concern in this respect.</p><p><b>Key words:</b>Public Procurement, IT Systems, ElectricitySector, Good Business Practice</p>

<p>I uppsatsen inventeras, kategoriseras och karaktäriseras den konstnärliga utsmyckningen vid Växjö universitetsbiblioteks nybyggda del. Uppsatsen visar också den process som ligger bakom inköp och placering av de konstverk som finns synliga för allmänheten. Genom intervjuer med inblandade personer och konststudering har tolkningar och jämförelser gjorts.</p><p>I uppsatsen jämförs olika tendenser inom samtidskonsten med den specifika konstsamlingen. Frågan om konstverken är representativa för samtidskonsten besvaras utifrån uppställda definitioner av tendenser inom samtidskonst. Uppsatsen visar bland annat att den specifika konstsamlingen representerar en estetiskt tilltalande konstsyn, där förståelse och anpassning går före provokation och motarbete.</p>

<p>Denna uppsats syftar till att undersöka vilka kommunala verksamheter inom den offentliga sektorn i Sverige som bör konkurrensutsättas utifrån Andrei Shleifers teori om privat kontra offentligt ägande. Den offentliga sektorn i Sverige utgörs av kommunerna, landstingen samt staten.</p><p>Uppsatsen tar sin utgångspunkt i den inbyggda konflikten mellan hög kvalitet och låga kostnader och fortsätter att utreda vilka förväntade effekter som ökad konkurrens kan resultera i, samt varifrån dessa härstammar. Som en avslutning av den teorietiska genomgången kommer en redogörelse ske kring kompletta respektive inkompletta kontrakt, då kontraktering är en av förutsättningarna för en lyckad konkurrensutsättning.</p><p>Resultaten indikerar att en större del av de olika kommunala verksamheterna inom den offentliga sektorn bör kunna konkurrensutsättas, utöver vad som redan är gjort idag. Det är</p><p>främst inom de "mjuka" verksamheterna, såsom inom barnomsorgen, utbildningsväsendet och vården, där konkurrensutsättningspotentialen bedöms vara som störst.</p>

Syftet med examensarbetet var att formge en armatur som är mer intressant än de som i huvudsak hänger i ett konferensrum. Att göra något som är spännande att betrakta som artefakt i sig, inte bara som ljuskälla. Men det var även viktigt för mig att se hur det är att arbeta som formgivare med ett företag. Min metod bestod av att undersöka verkliga konferensrum och prata med de som använder dem. Det viktiga var att utgå från användaren och platsen. I min prototyp använde jag plåt, men materialet är inte det viktiga i min produkt, tyngdpunkten ligger på dess form. I mitt skissande utgick jag från en bro, den i sin tur övergick till en vattenvåg som blev som en illusion – en armatur som är föränderlig beroende på var man står när man betraktar den. Resultatet, blev en för ögat, tilltalande armatur som i dubbel bemärkelse kan lysa upp ett konferensrum.