Denna studie behandlar delaktighet inom en byråkratisk organisationsform i en västsvensk kommun. Den ämnar ta reda på om demografiska faktorer har en avgörande betydelse för hur personal upplever delaktighet på arbetsplatsen. Med hjälp av en enkätstudie jämförs kön, ålder och anställningslängd mot tre nivåer av delaktighet: att få sin röst hörd, möjlighet till att forma arbetsplatsen och att inkluderas i beslutsprocesser. Chi-två metoden används för att upptäcka eventuella samband. De tre nivåerna av delaktighet har arbetats fram genom teorin om human relations, som här ställs i kontrast till byråkratin inom organisationsteorins strukturella perspektiv. Byråkratin lämnar föga utrymme för delaktighet, medan de huvudsakliga beståndsdelarna i human relations i stort handlar om just delaktighet. Tidigare forskning visar fördelar med delaktighet i organisationer generellt sett, men det föreligger svårigheter att applicera en sådan organisationsform i en regelstyrd kommunal verksamhet. Studien har dock ett grundläggande antagande om att personalen inom den offentliga sektorn ändå upplever ett visst mått av delaktighet. Frågan är om denna upplevda delaktighet styrs av demografiska faktorer. Svaret på denna fråga kom efter 21 hypotesprövningar, och resultatet var tydligt. Det visade att kvinnor och män, människor i studiens båda åldersgrupper och personal med olika anställningslängd upplever delaktighet på ett relativt snarlikt sätt. Det finns ingen avgörande skillnad som kan styrka att män upplever delaktighet annorlunda än kvinnor, eller någon skillnad rörande ålder eller anställningslängd. Det tycks snarare vara en fråga om att forska vidare med utgångsblick i arbetsmiljön och arbetsplatsens kultur – för att se om de faktorerna påverkar hur personalen upplever delaktighet.

Arkiv från myndigheter som upphört ska överlämnas till den myndighet som övertagit verksamheten. Delar av arkivet införlivas ibland i den nya myndighetens arkiv då handlingarna fortsatt behövs i verksamheten, medan huvuddelen av arkivet avslutas och överlämnas för förvaring utan att införlivas. Uppsatsens syfte är att undersöka hur överlämnande och införlivande av arkiv i samband med att myndigheter upphör kan förstås i förhållande till proveniensprincipen. En enkätundersökning har genomförts med myndigheter som mottagit handlingar från en annan myndighet som upphört. Uppsatsen visar att det finns en brist i myndigheternas kunskap om regelverket kring överlämnande och införlivande av handlingar. Detta leder till att sambandet mellan handlingarna och den ursprungliga arkivbildaren inte upprätthålls eftersom tillräckliga åtgärder inte görs. Resultatet visar att det finns en bristande dokumentation kring överlämnade och införlivade handlingar vilket leder till att det blir svårt att förstå ordningen i arkiven. Myndigheternas bristande medvetenhet gör att de inte kan lämna uppgifter om arkiv och handlingar som de förvarar och ansvarar för. Uppsatsen visar också att handlingarnas format påverkar hur de hanteras vid överlämnande och införlivande. Databaser och system införlivas i högre grad än handlingar av annat format utan att tillräckliga åtgärder görs för att upprätthålla proveniensen. Vidare visar uppsatsen på hur den förändrade myndighetsstrukturen, där myndigheter ofta läggs ner men verksamheten fortsätter hos en ny myndighet ger upphov till nya frågor kring tolkningen av proveniensprincipen. Den traditionella tolkningen att en myndighet utgör en arkivbildare är inte alltid tillämpningsbar då gränsen för när en myndighet upphör ofta är oklar.

This essay concerns teacher professionalism and how its prerequisites have been affected by the politcs of the employer organization Swedish Association of Local Authorities and Regions (SALAR). In Sweden, the government has during the last thirty years carried out extensive school reforms, fueled by the paradigm of New Public Management. On the whole, these reforms have contributed to the so called 'de-professionalization' of Swedish school teachers. However, the impact of labour politics has to great lenghts been neglected in political research on teacher professionalism, and that is the gap which this thesis aims to fill. By using a wide range of material, such as collective bargaining agreements, policy documents, debate articles and semistructured interviews, a reconstruction of the SALARs' labour politics has been made. Furthermore, an ideal-typical analytical framework of the two contrasting and competing governance models new managerialism and professionalism was applied on the reconstruction. The results are in short that the organization in many ways has contributed to the de-professionalization process which Swedish school teachers have undergone. By allocating power and authority to headmasters and municipalities, the discretion and legitimacy of theteacher profession itself has been circumscribed. Via these policies, a clearer hierarchy between the profession and its headmasters has come into place. Furthermore, the results indicate that the SALAR promotes organizational norms and values, rather than professional dito. In the light of the now being 'recruitment crisis' and the low attraction of the teaching profession, the results are particurlarly relevant.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det bör finnas skillnader i skolornas arbete med att motverka mobbning och nätmobbning. Den empiriska data samlades in genom intervjuer med de fyra olika kommunala högstadieskolors personal och genom en enkätstudie med skolornas elever. Personalen som intervjuades var antingen en rektor eller en biträdande rektor tillsammans med en kurator eller en elevassistent. Eleverna som deltog i undersökningen var från årskurs sju eller åtta från varje skola. Enligt svensk lag måste skolor arbeta mot mobbning i alla dess former. Mobbning kan resultera till negativa effekter och bör därför motverkas. Teorin definierar mobbning med tre kriterier: upprepande, avsiktlighet och obalans i maktförhållande. De här kriterierna uttrycks annorlunda för nätmobbning. Förutom teorier om mobbning och nätmobbning innehåller uppsatsen teorier om mobbningsorsaker och förebyggande åtgärder. Enligt respondenterna är det ingen skillnad mellan mobbning och nätmobbning. Genom det här tycker de att det inte bör vara någon skillnad i det motverkande arbetet. Resultatet från enkätstudien visade att fler elever tycker att deras skola hade ett mer framgångsrikt förebyggande arbete mot mobbning än mot nätmobbning. Slutsatsen som vi drar i diskussionen är att skolorna gör skillnad i processen när mobbning eller nätmobbning har uppstått, i form av bevissamlande. Vi skulle däremot vilja se att det främjande arbetet i framtiden bör involvera information om konsekvenserna av nätmobbning, till exempel påföljderna för den som mobbar och utsattheten för den mobbade. / The purpose of this essay is to research if there should be any difference between how schools prevent bullying and cyberbullying. The empirical data was gathered through interviews with four different public secondary school staff and through surveys with each schools’ pupils. The staff that were interviewed were either a principal or a vice principal together with either a school counsellor or a teaching assistant. The students that participated in the survey were from seventh or eighth grade of each school. According to Swedish law, schools have to work against bullying in all their forms. Bullying can eventuate to negative effects and should therefore be prevented. Theories define bullying with three criteria: repeating, intentionality and an imbalance of power. These criteria are different when it comes to cyberbullying. Besides the theories about bullying and cyberbullying, this essay also includes theories about bullying causes and preventions of it. According to the respondents, there is no difference between bullying and cyberbullying. Due to this, they mean that there should not be any difference in the schools’ preventive work either. The results from the survey showed that more students think their school has a more successful preventive work against bullying than cyberbullying. The conclusion that we draw in the discussion is that the schools make a difference in the process when bullying or cyberbullying has occurred, in sense of evidence gathering. We would, however, like to see that the supportive work in the future will involve information about the consequences of cyberbullying, for example the penalties for the bully and how the victim is affected.

Military thinkers, from Clausewitz and Liddell Hart to Grey and Dolman, reason around the meaning of the term strategy and its natural place in a nation’s efforts to plan for the worst-case scenario – war. At the same time, the term policy is used when aligning a nation’s effort. The debate in Sweden has for a long time included both these terms when discussing with what detail the government should direct its armed forces. This indistinctness in usage is analysed and operationalised in order to answer the question; Are the Swedish armed forces governed by policy or by strategy? Theories on policy from social studies are summarized together with the strategy term derived from war studies in order to operationalise their meaning in the Swedish governing system where parliament, consisting of Regering and Riksdag, make decisions regulating its armed forces.The analysis shows that decisions showing both policy and strategy is present, but that the detail in strategic decisions in certain cases overrides the overarching policy rendering the armed forces without freedom of strategic action.This study contributes to both the field of public policy as well as military strategy where they come together in the military-political arena in Sweden. It clarifies the level of detail in which the military is governed and determines whether decisions can be considered a strategic plan or a governing political policy.

No description available.

Saudi Arabia, Rentier state, Asabiyah, Neopatrimonialism and Saudi Vision 2030.

No description available.

Uppsatsen syftar till att analysera och söka efter inslag av styrnings- och förvaltningsteorin New Public Management (NPM) i Arvika kommun. Detta görs framförallt genom framtagandet av tre indikatorer av NPM. Enligt den av uppsatsen använda teoretiska förståelsen tenderar dessa att vara närvarande i förvaltningsorganisationer influerade av NPM. Uppsatsen finner genom en analys av kommunens vision, strategiska plan samt specifika verksamhetsplaner att Arvika kommun har en i stora drag centraliserad politisk organisation (första indikatorn). Det finns även ett visst inslag av en beställare- och utförarmodell (andra indikatorn) men den är framförallt begränsad till verksamhetsplanen för vård och omsorg. Analysen finner även att den tredje indikatorn, en mål- och resultatutformad verksamhet, är framträdande i alla de av uppsatsen analyserade handlingarna. Konsekvensen för Arvika kommun är att man tangerar den idealtyp av kommun vilken kallas marknadskommun till nackdel för den i Sverige traditionellt framträdande statsintegrerade kommunen. Medvetet eller omedvetet har Arvika kommun antagit verksamhetsformer vilka är vanliga inom NPM. De mest framträdande i denna uppsats är den centraliserade politiska organisationen samt struktureringen av en mål- och resultatutformad verksamhet.

Socialt medborgarskap har en särskilt stark koppling till sociala rättigheter och möjliggörandet att inkludera allt fler i samhällets gemenskaper. Uppsatsen undersöker hur olika medborgarskapsideal tar sig uttryck i en kommunal arbetsmarknadsåtgärd benämnd ”Resursjobb i Västerås stad”. Det är relationen mellan individ-samhälle-stat; rättigheter och skyldighet; samt frihet och jämlikhet som är de huvudsakliga medborgarskapsvärden som undersöks och det är nyliberalism, socialliberalism och socialdemokrati som får definiera och sortera hur dessa kommer till uttryck i en modell för resursjobb framtagen av Västerås stad. Genom idealtypsanalys har dessa värden kunnat identifieras och gestaltas i ett analysschema. Detta har sedan använts som analysverktyg i undersökningen. Resultaten visar att det främst är socialliberala och socialdemokratiska värderingar som kommer till uttryck i modellen för resursjobben; dock finns det spår av nyliberalism i vissa utsagor som varit intressant att kunna lyfta fram.