Sammanfattning: Senaste årtionden har implementeringen av new public management (NPM) inom offentliga sektorn medfört en ökning av administration för organisationerna, det har påverkat samtliga medarbetare men främst cheferna.  Studien syftar till att undersöka hur mellanchefer som präglas av new public management inom offentliga sektorn upplever de administrativa kraven och stressen. Den eventuella stress mellanchefer upplever kan spåras till fler nya krav och förändringar som NPM medfört.Kraven samt förändringarna är bland annat den dokumentation och rapportering NPM medför för att uppfylla målstyrning och granskningskrav. Ekonomistyrning och kvalitetsmätningar är fler aspekter NPM infört i den offentliga sektorn för mellanchefer, vilket bidrar med en ökning av administrativa arbetsuppgifter och i sin tur kan öka stressnivån hos mellanchefer. Genom kopplingar från tidigare forskning och teorier undersöks det hur mellanchefer upplever administrativa kraven. Hur det påverkar deras arbetssituation samt upplevelsen angående kontroll och stöd för sitt administrativa arbete. Vi har använt oss av kvalitativ forskning genom en kombination av personliga intervjuer och self reports via frågor av en öppen karaktär för att fånga upplevelsen från respondenterna. Studien resulterade i nio mellanchefer från flertal offentliga organisationer som präglas av NPM. Administrativa kraven har ökat för mellanchefer och där synliggörs en förskjutning från traditionellt ledarskap till mer administrativa arbetsuppgifter. Kontroll över administrativa arbetet är en viktig faktor och för att bibehålla kontrollen krävs prioriteringar, vilket främst är svårt från externa aktörer såsom myndigheter. Kollegiala stödet lyfts fram som en viktig faktor för mellanchefernas kontroll samt trivseln på arbetsplatsen. / Summary: In recent decades the implementation of new public management (NPM) within the public sector has led to an increase in administration for organizations, affecting all employees but primarily the managers. This study aims to investigate how middle managers, influenced by new public management within the public sector, perceive administrative demands and stress. The potential stress experienced by middle managers can be traced to the new requirements and changes brought about by NPM. These demands and changes include the documentation and reporting required by NPM to meet goal management and scrutiny requirements. Financial management and quality measurements are additional aspects NPM has introduced in the public sector for middle managers, contributing to an increase in administrative tasks and potentially raising the stress levels among middle managers. By connecting previous research and theories, the study examines how middle managers perceive the administrative demands, how it affects their work situation and their experienceregarding control and support för their administrative work. We employed qualitative research through a combination of personal interviews and self reports using open-ended questions to capture the respondents’ experiences. The study included nine middle managers from several public organizations influenced by NPM. Administrative demands have increased for middle managers, revealing a shift from traditional leadership to more administrative tasks. Control over administrative work is a crucial factor, and maintaining control requires prioritization which is particularly challenging with external factors such as authorities. Collegial support is emphasized as a key factor for middle managers control and job satisfaction.

Det allmänna trycket på förändringar ökar ständigt, liksom organisationers behov av att hantera och genomföra dessa. Samtidigt är förändringsprojekt komplexa och har en hög misslyckandegrad. Interna förändringsprojekt kan involvera både projektledning och förändringsledning. Skillnaden mellan dessa kan enklast beskrivas som att projektledningens fokus ligger på den tekniska lösningen medan förändringsledningen riktar energin mot att skapa förståelse och acceptans hos projektets berörda individer. Under det senaste decenniet har forskning riktat fokus mot interna förändringsprojekt och behov av kompetenser hos projektledaren. Projektbeställarens perspektiv gällande interna förändringsprojekt och då specifikt skillnaden mellan förändringsledning och projektledning, är inte studerad. Frågan är hur medveten projektbeställaren är om dessa två sidor samt om kompetenser från respektive sida beaktas i valet av projektledare. Syftet med denna studie är att ge en indikation på vilka framgångsfaktorer som projektbeställaren beaktar i interna förändringsprojekt och om dessa faktorer speglas i form av kompetenser som projektledaren önskas ha. Studien undersöker även hur projektbeställaren ser på sin roll vad gäller ansvar och uppgifter. Studien utgick från en kvalitativ metod med explorativ ansats där data samlades in via sex semistrukturerade intervjuer med projektbeställare inom en offentlig organisation. Datamaterialet behandlades sedan med en tematisk analys utifrån ett teoretiskt ramverk med faktorer inom blocken förändringsledning och projektledning. Studien visar att det finns god kännedom gällande förändringars framgångsfaktorer som nämns i teori men att de inte alltid förknippas med kraven på projektledaren. De kompetenser som projektbeställare beaktar hos en generell projektledare utökas med förändringskompetenser när uppdraget gäller interna förändringsprojekt, men då starkt beroende på vilken syn projektbeställaren har på interna förändringsprojekt. Rollen som projektbeställare beskrivs innefatta flertalet ansvar och uppgifter, varav några var utanför denna undersöknings teoretiska ramar. / The global pressure for change and adaption is constantly increasing as well as the organizations need to coop and manage this ever increasing demand for change. Furthermore, change projects are very complex in its nature and suffer from a high rate of failure. Change projects may include both project management and change management. The difference between change management and project management can be described as following: the main focus of project management lies in the technical aspect whilst change management directs the energy towards creating acceptance from the projects receiving individuals. During the last decade, research has been initiated in the field of internal change projects and the need of necessary competencies of the project manager. Still internal change projects and more specifically the difference between change management and project management, have not yet been studied from the project owner’s perspective. The question remains if the project owner is aware of these two sides and if their competencies are reflected in the choice of a suitable project manager. The purpose of this study is to give an indication of which success factors project owners valuates within an internal change project and if those reflect as desired competencies of the potential project manager. This study also includes the role of the project owner and what they themselves define their duty and responsibilities. The design of this study is based from a qualitative methodology with an explorative approach where data was collected from an organization in the public sector via six semi-structured interviews of project owners. The data was later analyzed with a thematic analyze method constructed from a theoretical framework of factors included by the two areas: project management and change management. The result of this study indicates that the project owner have good knowledge regarding the success factors of change which is mentioned in theory. However these success factors are not usually associated with the project managers qualifications. The competencies identified by the project owner to be important by a general project manager are expanded with change management competencies if the project is classified as an internal change project. The addition of required change management competencies is though highly dependent on the project owner’s vision of internal change projects. The role as project owner is described to include a variety of duties and responsibilities of which some of them not covered by the initial theory of this study.

Sammanfattning Titel: Hälso- och sjukvården och Covid-19 en kvalitativ studie om strategiförändringar under en kris Författare: Lucas Dahlstedt & Jacob Rundberg  Handledare: Cristoffer Lokatt  Examinator: Pia Nylinder Bakgrund: Senaste året har varit tufft för många, i början av 2020 spred sig covid-19 över världen vilket har haft stor påverkan på bland annat hälso- och sjukvården. Det strategiska arbetet har varit en central del i att hantera den kraftiga omställningen. Hälso- och sjukvården har varit tvungen att hantera denna omställning för att klara av att vårda de sjuka till följd av covid-19. Tidigare forskning kring strategi i offentliga sektorn under kristider har fokuserat på ekonomiska och politiska konsekvenser där forskning kring hälso- och sjukvårdens tillämpning av strategi i kristider har varit bristfällig. Tiden under covid-19 gav oss ett unikt tillfälle att studera hur det strategiska arbetet förändras i kristider för att hantera en ny verklighet. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och få en förståelse för hur det strategiska arbetet har påverkats av pandemin och vilka konsekvenser pandemin har medfört till det strategiska arbetet. För att kunna analysera detta kommer teorier om strategi och strategi under kris att användas där vi kommer att kunna se likheter och skillnader. Metod: Studien har genomförts genom en kvalitativ forskningsansats. Semistrukturerade intervjuer har varit grunden för empiriinsamlingen. Vår empiri baseras på tre anställda från region Kronoberg vars arbetsuppgifter har legat kring strategiarbetet för hälso- och sjukvården under pandemin. Slutsats: Strategin i hälso- och sjukvården har genomgått förändringar för att hantera krisen. Studien visar att vid denna kris övergick hälso- och sjukvården från strategi som plan till en mer processorienterad strategi, där fokus på operativ nivå lades på snabbt informationsflöde för att gynna strategiska beslut. Detta gjorde så att man kunde effektivt fördela resurser och möta nya behov inom organisationen. Strategin under krisen fokuserade mer på att främja kärnvärdena i hälso- och sjukvården medans kostnadseffektivitet och framtida planer sköts framåt.  Nyckelord: Strategi, strategi i offentliga sektorn, covid-19, kris, strategistyrning, strategiförändring i kris. / Abstract Title: Public health care and Covid-19 a qualitative study about strategy changes during a crisis Authors: Lucas Dahlstedt & Jacob Rundberg Supervisor: Cristoffer Lokatt Examiner: Pia Nylinder  Background: Last year has been rough for many of us. In early 2020 the covid-19 virus spread across the world and had a big impact especially on public health care. The strategic work is a central part to handle the major change. Public health has been forced to handle this major change to be able to take care of people in need. Studies about strategy in the public sector in times of crises have mainly focused on economic and political consequences while studies about strategy and how it is applied in crises are limited in public health care. Time during covid-19 gave us a rare opportunity to study how strategic work has changed in times of crisis to deal with a new reality.  Purpose: The purpose of this study is to examine and get an understanding of how the pandemic has influenced the strategic work and what consequences the pandemic has brought to the strategic work. To be able to analyze this, theories about strategy and strategy under turbulence will be used where we will be able to see similarities and differences. Method: The study has been conducted by a qualitative approach. Semi-structured interviews have been the basis for receiving the empirical data. Our empirical data is based on three employees whose tasks revolve around the strategic work for the public health care department during the crisis.  Conclusion: The strategy in public health care has undergone changes to deal with the crisis. The study shows that during a crisis, public health care crossed from a strategy as a plan to a strategy as a process where focus on an operational level was put on quick information flows to facilitate strategic decisions. This resulted in efficient resource distribution and to meet new demands within the organisation. The strategy during the crisis was directed to support the core values of the organisation while cost efficiency and future plans were pushed forward. Keywords: Strategy, strategy in the public sector, covid-19, crisis, Strategy management, Strategy changes in time of crisis.

This report studies the research question "What benefits are highlighted by the public sector in their digitization projects and how do the projects work with value realization for these benefits? ". To answer this question, a number of digitization projects from two different public organizations, the municipality of Sundsvall and “Region Västernorrland”.  To study how the organizations work with benefits and value realization around the five selected digitization projects, a qualitative study was conducted that studied each project's documentation and interviewed key people managing the project. The empirics of the projects were analyzed and compared with each other based on the analytical model presented in this paper and was also compared with previous research in digital transformation, value realization and other similar studies conducted in the public sector in order to compare the results between the parts of the issue in the research area.  The results of this work show that the organizations worked towards achieving benefits in all of the five benefit categories presented in this work to a varying degree, but that the majority of digitization projects almost individually carried out value realization for the benefit category "Economic benefit and efficiency". The study also showed, among other things, that digitization projects generally generated large savings for the business but also tend to exceed both budget and time schedules in the majority of cases. / I denna rapport studeras frågeställningen “Vilka nyttor lyfts fram av offentliga verksamheter i deras digitaliseringsprojekt och hur arbetar projekten med effekthemtagning kring dessa nyttor?”. För att svara på denna frågeställning studeras ett antal digitaliseringsprojekt från två olika offentliga verksamheter, Sundsvalls kommun och Region Västernorrland.  För att studera hur verksamheterna arbetar med nyttor och effekthemtagning kring de fem utvalda digitaliseringsprojekten utfördes en kvalitativ studie som studerade varje projekts dokumentation samt intervjuade projektens nyckelpersoner. Projektens empiri analyserades och jämfördes med varandra utifrån en analytisk modell samt jämfördes med tidigare forskning inom digital transformation, effekthemtagning och andra liknande studier utförda på den offentliga sektorn i syfte att jämföra resultaten mellan frågeställningens delar inom forskningsområdet.  Resultatet utav detta arbete påvisar att verksamheterna arbetat mot att uppnå nyttor i samtliga av de fem nyttokategorier som presenteras i detta arbete till varierande grad, men att majoriteten av digitaliseringsprojekt nästan enskilt utfört effekthemtagning för nyttokategorin “Ekonomisk nytta och effektivisering”. Studien visade också bland annat att digitaliseringsprojekt generellt genererade stora besparingar för verksamheten men tenderar även att överskrida både budget och tidsplan i majoriteten av fall.

The civil society is considered an important component of a democratic system and is supported by political advocates. During the 2015 migrant crisis the voluntary sector, as part of the civil society, played an important role shouldering a lot of responsibility for the arrival of refugees. This led to criticisms aimed towards the public sector and it’s absence in regard to the same situation. The purpose of this essay is to investigate and explain the political paradox created in connection with the migrant crisis of 2015. Using the ”perspective of responsibility” as a starting-point this essay will look at the public sector’s- and respectively the civil society’s actions during the crisis as a benchmark. This essay will use the method known as case study, through a qualitative text analysis as a base. The different sectors and their respective relationships to the perspective of responsibility will be discussed through three separate ways in which Robert Putnams theory on social capital & citizenship, and Henrik Berggren & Lars Trägårdhs theory on the Swedish state individualism will be discussed. Using these two separate theories together with the perspective of responsibility as a foundation, the study will illustrate the problematic aspects of civil society partly bearing the responsibilities of the public sector’s areas of responsibility during the fall of 2015. This essay found that some of the negative criticism pointed at the public sector was misguided during the fall 2015.

No description available.

Citizens’ expectations of products and services produced by the public agencies are rising incredibly due to the fact that savvy startups and other global technology businesses have been succeeded in providing a high standard of digital services in the past decades. This, in turn, puts pressure on the public agencies in how they need to work in order to meet the citizens’ expectations and needs. Besides, during the years, there are a number of projects done by some of the agencies that has been identified as not having succeeded in delivering the desired value, staying in budget and delivering the project’s result in time. Therefore, there is a need for actions in order to counteract this. It is believed that applying Agile into the agency’s project management will help them to not only meet the citizens’ expectations, but also improve the project’s outcome. Many agencies have been hierarchical for a long time involving complex and rigid structure, and the fact that they have been working with a Waterfall-based methodology for a long time. Therefore, adopting this Agile approach implies a number of challenges for the agency. Thus, this thesis aims to investigate to what extent the Agile approach can be implemented into the agency by identifying the challenges that the adoption of Agile entails. A number of different previous research and literature about the Waterfall, even called traditional in this thesis, and Agile project management methods have been reviewed in order to provide theoretical frameworks that are of relevance for this study. As the research subject is quite complex and broad, a qualitative approach has been utilized to obtain in-depth knowledge. Interviews have been conducted with employees from the investigated agency, and in order to pursue a comparison with how other public agencies have worked with a potential Agile adoption, interviews have also been conducted with a second agency. The thesis finds that applying the Agile project management method into the investigated agency will imply some challenges. A total of seven different challenges were identified which can be briefly summed up as following; Employees being too comfortable with old methods; Staff has difficulty committing to the new working culture; Agile is not a “one-size-fits-all” method; Large size projects; Heavy documentation; Financial reporting practices affecting the efficiency of Agile planning; Lack of competencies or some competencies being considered rare, hence there is no guarantee for each team to have all competencies that are needed. This study’s result shows that the studied public agency can work with Agile project management methods to a wider extent than what is done today. However, there are a couple of challenges, and solely working with the Agile method was showed to not be recommended. In order to find out if the Agile approach can be used in other works that are not covered in this study, or if the result can be applied to other sectors as well, further research is required. / Invånarnas förväntan för en produkt eller tjänst framtagen av myndigheter har ökat drastiskt. Detta kan bero på att startupföretag samt andra globala tekniska företag har lyckats erbjuda digitala tjänster av hög standard under de senaste årtionden. Det sätter i sin tur press på hur myndigheten behöver arbeta för att kunna bemöta invånarnas förväntningar och behov. Under åren har dessutom ett antal projekt inom myndigheterna blivit identifierade för att inte ha lyckats leverera det önskade värdet, hålla sig inom den satta budgeten och/eller leverera projektresultat inom den satta tidsramen. Därmed finns det ett behov av åtgärder för att motarbeta detta. Ett införande av Agil projekthantering tros kunna hjälpa till med att inte bara uppnå invånarnas förväntningar och behov utan även till förbättrat projektresultat. Myndigheterna har länge varit hierarkisk bestående av komplexa och stela strukturer, dessutom har de även under en lång tid arbetat Vattenfalls-baserat när det kommer till projekthantering. Därmed kan ett införande av det Agila konceptet medföra en del utmaningar. Denna rapport har därför riktats mot att undersöka till vilken utsträckning ett Agilt tillvägagångssätt kan implementeras inom myndigheten genom att identifiera utmaningarna som det Agila kan medföra. Ett antal olika litteraturer samt tidigare forskningar inom Vattenfall, även kallat traditionell i denna rapport, och Agil projekthantering har granskats för att tillhandahålla den teoretiska biten om de olika arbetsmetoderna. I och med att detta undersökningsområde kan ses som relativt komplext och brett så har en kvalitativ undersökningsmetod använts för att få en djupare förståelse av området. Förutsättningarna av detta ges av intervjuer från anställda från den undersökta myndigheten. För att göra en jämförelse i hur andra myndigheter har arbetat med Agilt införande har intervjuer även hållits med ytterligare en myndighet. Studien visar att tillämpning av Agil projekthantering inom den undersökta myndigheten kan medföra en del utmaningar. Totalt identifierades sju olika utmaningar som är sammanfattade på följande sätt: Anställda är för bekväma med den gamla arbetsmetoden; Anställda har svårigheter med den nya arbetsmiljön; Agil är inte en metod som är av “en storlek passar alla” principen; Stora projekt; Tung dokumentation; Redovisningspraxis som påverkas av den Agila planeringen; Avsaknad av kompetens eller att vissa kompetenser anses vara en bristvara. Denna studie visar att den undersökta myndigheten kan arbeta med Agila projekthanteringsmetoder till en större utsträckning än vad som redan görs idag, däremot finns en del utmaningar, och att enbart arbeta med den Agila metoden visar sig inte vara rekommenderat. För att veta om det Agila konceptet kan användas i större utsträckning även utanför projekthantering eller om resultatet även gäller för andra sektorer krävs vidare påbyggnad av studien.