Office environment and its configuration evolve constantly. Research has shown that office environment affects the health of the employees, at work as well as off work. This study used an experimental design aiming to find out how mental workload is affected by background noise in an environment similar to office landscapes compared to a silent environment that resembles a private office. Subjects performed tasks in a simulated office environment where brain activity (EEG), sweat levels (GSR) and self-assessments (NASA-TLX) measured mental workload. Results from the different measures were later compared. NASA-TLX showed that background noise made the task more mentally demanding than an environment without background noise. However, the EEG and GSR data did not show any measurable effect of the sound conditions. A possible explanation to the results could be that the subjects were stressed before the experiment and that the tasks were too mentally demanding. The result regarding perceived mental demand in a noisy environment is consistent with previous research. Perceived mental demand can have a negative impact on health and productivity according to previous research. / Kontorsmiljön och dess utformning är i ständig utveckling. Forskning har visat att kontorsmiljön påverkar de anställdas hälsa, både på och utanför arbetet. Denna studie använde en experimentell design med syfte att ta reda på hur mental arbetsbelastning påverkas av bakgrundsljud, liknande ljudmiljön i öppna kontorslandskap, jämfört med en tyst miljö som mer påminner om privata kontor. Försökspersoner utförde uppgifter i en simulerad kontorsmiljö där hjärnaktivitet (EEG), svettnivåer (GSR) och självskattningar (NASA-TLX) mätte arbetsbelastningen. Resultatet av de olika mätningarna jämfördes. NASA-TLX visade att bakgrundsljud gjorde en uppgift mer belastande än utan bakgrundsljud. Däremot kunde inte EEG- eller GSR-data visa på någon mätbar skillnad mellan ljudbetingelserna. En möjlig förklaring till detta är att försökspersonerna kan ha varit stressade innan experimentet och att uppgifterna var för mentalt belastande. Att öppna kontorslandskap upplevdes som mer mentalt belastande stämmer överens med vad tidigare forskning visat. Upplevd mental belastning kan enligt tidigare forskning ha en negativ effekt på hälsa och produktivitet.

Den fysiska arbetsmiljön är viktig för hälsan. Den kontorstypen vi arbetar i har en betydande påverkan på individen. Vi vet idag att buller, speciellt över en längre tid bidrar till negativa hälsoeffekter. Trots det utformar vi kontor med öppnare landskap där arbetstagare inte kan kontrollera bakgrundsljudet. Den här studien genomförs i en kontrollerad miljö med syfte att synliggöra hur det kan vara att arbeta i ett öppet kontorslandskap och i ett vanligt kontor. Studien mäter både upplevd och observerad arbetsbelastning, samt hur dessa skiljer sig åt i en tyst miljö och en miljö med bakgrundsljud. I experimentet använde vi oss av eye-tracking utrustning för att mäta pupillutvidgning, vilket kan ha ett samband med ökad mental arbetsbelastning. GSR-utrustning användes för att mäta känslosvall och deltagarnas upplevda arbetsbelastning mättes med hjälp av en NASA-TLX enkät. Resultatet visar att miljön med bakgrundsljud upplevdes störande under hela testet. Skillnader i pupillstorleken visade på en ökad mental arbetsbelastning när det fanns ljud i bakgrunden, men bara på de tester som innehöll en läsuppgift. Om arbetsbelastningen blir för hög, kan det enligt tidigare forskning, leda till en negativ påverkan på en persons hälsa. / The physical work environment is important for your health. The type of office we work in have a significant impact on the individual. We know today that noise, especially over a longer period of time contribute to negative health effects. Despite this we continue designing offices with open landscape where workers cannot control the background noise. This study is conducted in a controlled environment with the intention to get a view how it might be to work in an open landscape office and in a regular office. The study measure both perceived and observed mental load, and how these differ in a quiet environment and an environment with background noise. In the experiment we used eye-tracking equipment to measure pupil dilation, which may be associated with increased mental load. GSR-equipment was used to measure emotional arousal and participants perceived workload was measured using a NASA-TLX questionnaire. The result shows that the environment with background noise was experienced as disturbing throughout the test. Differences in pupil dilation showed an increased mental workload when there was sound in the background, but only on the tests that contained a reading task. If the workload becomes too high, it can, according to previous research, lead to a negative impact on a person’s health.

Dental caries is a preventable multifactorial infectious disease which results from the overall impact of biological, behavioural and psychosocial factors. The environment of every individual plays a role in its aetiology, too. The content and form of the diet, regularly performed oral hygiene, fluoride intake and continuous dental care act as an unquestionable part in the prevention of dental caries. "Quality of life" or "well-being" is nowadays an emphasized aspect in most of the studies. There is one factor linked to the well-being of a child discussed on a field of paediatric dentistry - the dental fear. The four following studies presented in this dissertation describe the above mentioned topic. The first surveys the dentist's relationship with the child patients and looks for the reasoning why the children were referred to the faculties and specialists. The second pursues the environmental factors which influence the perception of dental environments in pre-schoolers and the fear of even the most common dental procedures. The third performs an evaluation of the dental fear level in a sample of preschool children in the Czech Republic, with correlation to their dental status and geographic location. This study also deals with a possible use of colours as another tool for dental fear evaluation...

The office environment is an important part of the workers’ performance and need therefore to be designed in a pleasant and functional way. The problem is not that today’s offices do not function but rather that these need to be improved to achieve better work results. Lighting and ventilation are big parts of the office environment. In this project will three offices be examined, and these are Archus, WSP and Sweco. Purpose: This study is done to find improvement measures for these three offices based on the examination of the light and ventilation conditions. The improvements that will be suggested are mainly based on a survey but also a study on how these two factors affect the employees’ performances. Method: To perform this project was a literature study, a case study and measurement of illuminance used. A survey om how the employees experience the office environment were also conducted. Drawings provided by the office managers were used to perform calculations of the airflow. Results: The survey shows that 73.5 percent of the 68 people who answered the survey feel comfortable in the current design of the offices. The rest feel that they lack privacy and a quiet environment. In addition, 82.4 percent are happy with the lighting situation and 69.1 percent with the air quality. Archus, WSP and Sweco all meet the required guidelines set for illuminance in an office with certain deficiency. For ventilation do Archus and Sweco meet the minimum requirements for airflow, but there are small differences between the dimensioned airflow and the minimum requirement for WSP. Conclusions: The conclusion of this study is that the three studied offices lack seclusion which affects the office workers’ ability to work. The current lighting, and the ventilation in smaller rooms also contribute worsened working conditions. Good lighting conditions is required to achieve good work results. The same applies to ventilation where the air flow is deficient in certain rooms and should be regulated. / Kontorsmiljön är en viktig del i arbetarnas prestation och ska därför utformas på ett trivsamt och funktionellt sätt. Problematiken är inte att dagens kontor inte fungerar utan att dessa kan förbättras för att uppnå goda arbetsresultat. Belysning och ventilation är stora delar inom ämnet och kontoren som undersöks i detta arbete är Archus, WSP och Sweco.  Syftet med studien är att ta fram förbättringsåtgärder för tre kontorslokaler utifrån en undersökning avseende belysnings- och ventilationsförhållanden. Förbättringsförslaget bygger främst på en enkät men även en studie om hur de två faktorer spelar in i medarbetarnas presterande.  För att utföra studien tillämpades ett antal olika metoder däribland en litteraturstudie för att sätta grund till arbetet, en fallstudie där ett studiebesök till de undersökta kontoren och mätningar utfördes. Även en enkät om hur medarbetarna upplever sina kontorsmiljöer gjordes. Ritningar som tillhandahölls av ansvariga på kontoren tillämpades för att utföra beräkningar av luftflödet.  I resultat visar enkäten att 73,5% av de 68 personer som besvarade enkäten känner sig bekväma i den nuvarande utformningen men att resterande att de saknar avskildhet och tystare miljö. Utöver det trivs 82,4% med belysningen och 69,1% med luftkvalitén i dagsläget.  Archus, WSP och Sweco uppfyller de riktvärden som ställs för belysningsstyrka i kontorslokaler med vissa avvikelser. För ventilation uppfyller Archus och Sweco minimikraven för luftflödet men för WSP förekommer det skillnader mellan minimikravet och det dimensionerade luftflödet.  Diskussionen visar att vid utförandet av mätningar var det svårt att anpassa omgivningen efter önskemål vilket medförde att vissa mätvärden avviker från verkligheten. Även för beräkning av ventilation uppstod oförväntade svårigheter som att tillgång till egna instrument för luftflödesmätning saknades samt brister i ritningar.  Slutsatserna som dras för arbetet är att de tre kontoren saknar avskildhet vilket påverkar kontorsarbetarnas arbetsförmåga. Även den nuvarande belysningen samt ventilationen i mindre rum bidrar med försämrade arbetsförhållanden. För att uppnå ett gott arbetsresultat krävs god belysning i verksamheten. Samma gäller för ventilation där luftflödet brister i vissa rum och bör regleras.

Syfte: Det råder brist på utvärderingar av belysningsanläggningar, vilket är ett viktigt verktyg för att få förståelse för brukares upplevelse, säkerställa en anläggnings kvalitet och förvärva kunskap till kommande projekt. Inomhusmiljön påverkar i hög grad människans hälsa och välbefinnande, där belysningen är en stor påverkningsfaktor. I samverkan med konsultföretaget WSP har utvärderingar genomförts i två kontorsmiljöer på Domstolsverket i Jönköping. Målet med studien var att undersöka hur en kvalitativ och kvantitativ utvärderingsmetod stod i relation till brukarnas uppfattningar av visuell trivsel. Metod: En kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder användes för att förstå ljusmiljöns perceptiva och fysikaliska uppbyggnad, samt förstå brukarnas subjektiva uppfattning. Använda metoder var enkät, observation utifrån PERCIFAL och mätning av luminansförhållande. Resultat: Inga tydliga samband återfanns mellan brukarnas uppfattning av visuell trivsel och observation, eller analyserade. Svaga tendenser fanns dock på att i de områden observatörerna upplevde ljusare, var även respondenternas attityd till den visuella miljön mer positiv. Både höga och låga luminansförhållanden resulterade i att respondenterna erhöll en positiv attityd till den visuella miljön och välbefinnande. En positiv inställning till ljusmiljön visade sig gynna den visuella trivseln. Starkast samband fanns mellan inställning till ljusmiljön och upplevelsen av den visuella miljön, där en positiv inställning gynnade upplevelsen av den visuella miljön. Konsekvenser: Studiens slutsats är att varken en mätning eller observation är tillräcklig att användas enskilt för att säkerställa brukarnas visuella trivsel, eller för att beskriva hur ljusmiljön uppfattas av användarna. Därför rekommenderas det att inkludera brukare vid utvärdering, och att utföra mer omfattande utvärderingar för att generera kunskap kring kopplingen mellan mätbart ljus, perceptiv upplevelse och subjektiv uppfattning av visuell trivsel. Om utvärderingar och efterkontroller som även tar hänsyn till brukarnas subjektiva uppfattning prioriteras högre i byggprocessen, kan det säkerställa att ljusmiljöer erhåller ännu högre kvalitet. Begränsningar: Att enkäten utfördes på distans kan ha påverkat resultatet, samt att respondenterna ofta valde det neutrala mittenalternativet. Vissa begrepp kan även ha tolkats på annat sätt än förväntat. Observation och mätning utfördes endast vid ett tillfälle och inte i samtliga zoner där respondenterna var positionerade. Observation och mätning utgick endast från belysningens grundinställningar och bildskärmarna var inte tända vid detta tillfälle. Valet av antalet lokaler och skillnad i användningsfrekvens kan också ha påverkat resultatet. Mätning av luminans visade sig vara mer komplext än vad som förväntats. Intervjuer hade troligtvis givit en djupare förståelse kring det undersökta fenomenet än vad som generades från enkäten. Resultatet är enbart tillämpbart i det undersökta fallet och är därmed inte generellt giltigt. / Purpose: There is a shortage of evaluations of lighting constructions, which are crucial to understand the user, ensure the environmental quality and generate knowledge for future projects. The users’ well-being is affected by the indoor environmental quality, where the lighting has a major impact. In collaboration with the consulting company WSP, evaluations have been executed in two office environments at Domstolsverket in Jönköping. The aim with the study was to investigate how one qualitative and onequantitative evaluation method is related to the users’ perceptions of visual well-being. Method: A combination of qualitative and quantitative methods were used to understand the perceptive and physical construction of the lighting environment, and to understand the users’ subjective experience. Used methods were questionnaire, observation based on PERCIFAL and luminance ratio measuring. Findings: No significant connection were found between the users’ experience of visual well-being and the observation, or between the luminance ratios. There were weak tendencies that those areas of which the observers experienced the brightest, the users experienced the visual environment in a more positive way. Both high and low luminance ratios resulted in a positive attitude to the visual environment and the wellbeing. A positive attitude to the lighting environment favored the visual well-being. The strongest connections were found between the attitude to the lighting environment and the experience of the visual environment, where a positive attitude favored the experience of the visual environment the most.  Implications: Since either the measuring or the observation hadn’t any connection to the users’ subjective experience, the conclusion of the study is that either luminance ratios or a visual evaluation individually are sufficient to ensure the users visual wellbeingor to describe how the lighting environment is experienced by the users.Therefore, it is recommended to include users in evaluations, and to execute more comprehensive evaluations to generate more knowledge regarding the connection between measurable light and perceptive and subjective experience of visual wellbeing. If this is included in the process, it might increase the quality of the lighting environment. Limitations: The questionnaire was responded to at a distance and the respondents tended to choose the neutral central option and those factors might have affected the result. Some terms might also have been interpreted in another way than expected. The observation and the measuring were only executed once, and not in all the areas where the respondents were positioned. While measuring and observing, only the most used light setting was used and the computer screens where not on. Luminance measuring was more complex than expected. Interviews might have given a deeper understanding about the investigated phenomenon than what was generated from the questionnaire.The result is only applicable in this specific case and therefore not universal.