Syftet med uppsatsen är att analysera vilka faktorer skolkuratorerna anser påverka ungdomars psykiska ohälsa. Vår ambitition är att visa på faktorer som kan tänkas ha påverkande betydelse för ungdomars psykiska ohälsa utifrån deras förändrande livsvillkor och möjligheter. Vi anser att deras position i skolan och den dagliga kontakt som de har med elever utgör en viktig del i att få ökad kunskap om problematiken ifråga. Följande frågeställningar kommer behandlas i uppsatsen.• Vilka är de centrala samhällsfaktorer som påverkar ungdomars psykiska ohälsa?• Vilka effekter har dessa på ungdomars livsvillkor och deras möjligheter att bli vuxna?Datainsamlingen har skett genom kvalitativa, strukturerade djupintervjuer med sex stycken skolkuratorer på fem gymnasieskolor i en större och en mindre stad i mellan Sverige. Alla kuratorer är kvinnor och är i åldrarna mellan tjugosju till sextiofem år. De teorier som ligger till grund för studien är Anthony Giddens modernitets teori samt teorier om samband mellan risk-, frisk och skyddsfaktorer.De slutsatser som kan dras utifrån denna uppsatsstudie är att respondenterna upplever att det finns centrala faktorer som påverkar den psykiska ohälsan hos ungdomar. Faktorer som bland annat hemförhållande, föräldrars psykiska mående och ekonomiska förhållanden samt de ungas bristande kontakt med vuxenvärlden. Resultatet visar även att samhällsförändringar är en påverkande faktor på ungas psykiska hälsa. Det handlar främst om att vi idag har ett ökat informationsflöde där media och internet, enligt våra respondenter är en viktig faktor till att unga mår allt sämre idag. Vi har även kunnat se utifrån vårt resultat att dagens moderna samhälle bidragit till att det har skett en utveckling från ett traditionellt kollektivt samhälle till ett mer individualiserat och differentierat samhälle där den enskilda individen står allt mer i fokus. Den tidigare forskning vi hänvisar till visar på likheter med det resultat vi fått fram.

Barn som växer upp med en förälder med psykisk ohälsa löper större risk att själva drabbas av psykisk ohälsa. Det finns ett stort mörkertal kring hur många barn i Sverige som växer upp under dessa förhållanden. Det är dock många som trots stora påfrestningar klarar sig bra i livet. Anledningarna till att barnen klarar sig bra är skyddsfaktorer som finns inom barnet och i dess omgivning. Uppsatsens syfte är att med kvalitativt angreppsätt, utifrån två perspektiv studera hur individer kan uppleva det att växa upp med en förälder med psykisk ohälsa samt vilket stöd som målgruppen kan efterfråga. Studiens resultat visar att uppväxten med en förälder med psykisk ohälsa kan påverka individen. KASAM har i vår studie varit en viktig faktor för utvecklingen, liksom copingstrategier och resilience. Barn till föräldrar med psykisk ohälsa kan uppleva sig övergivna av samhället och vården. De kan bära på en ilska och sorg över sin uppväxt och av att inte ha blivit bekräftade. Även den professionella som arbetar med intervention beskriver att barn kan uttrycka en önskan om att bli tillfrågade och lyssnade till.

No description available.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att analysera hur elever i årskurs nio upplever sin egen mentala hälsa och ohälsa med utgångspunkt i ett specifikt lektionstillfälle i mental hälsa. Studien ger en bild av vilka faktorer som påverkar elevers mentala hälsa i positiv och negativ riktning. I förlängningen bidrar studien sålunda med att ge blivande och färdigutbildade lärare kunskap om vad elever idag upplever påverkar deras mentala hälsa.   Vilka faktorer påverkar elevers mentala hälsa positivt? Vilka faktorer påverkar elevers mentala hälsa negativt?   Metod Studien vilar dels på en kvalitativ forskningsmetod bestående av fyra djupintervjuer med semistrukturerad form och en kvantitativ analysform bestående av 36 elevers svar på vad som får dem att må bra och vad som får dem att må dåligt. Metoden är således triangulerad för att innehållsligt skapa både en bredd och ett djup. Studien baseras utifrån ett specifikt lektionstillfälle i mental hälsa. Analysen har skett utifrån en meningskoncentrerad och reflexiv form med ett fenomenologiskt perspektiv på slutresultatet.   Resultat Metodtrianguleringen bekräftar båda metoderna och visar samma resultat. Majoriteten har svarat att skolan påverkar elevernas mentala hälsa negativt då den bl.a. framkallar stresskänslor och ångest. Vänner lyfts fram som det mest positiva för eleverna och anges också vara det främsta sociala stödet. Idrott och träning förknippas som övervägande något positivt men som också uttalas som en stressfaktor då det är tidskrävande och ibland framkallar prestationsångest. Familjen utgör både ett positivt och negativt stöd och skapar för någon trygghet och för en annan rädsla. Andra svar att beakta är ”Pappa är värre än vanligt”, ”Att jag inte alltid är så snäll mot mig själv” och ”Döden”. Avslappning, mer idrott och samtal om livet är svar som framkommer på frågan vad skolan kan göra för att främja elevernas hälsa.    Slutsats Att uppleva hälsa innebär att må bra både psykiskt, fysiskt och socialt.  I denna studie har ord som social närmiljö i form av vänner, familj och skola varit central. För att må bra mentalt behövs vänner. Med en närmare inblick av temat vänner angav samtliga respondenter tillit och förtroende som viktiga egenskaper. Ur ett fenomenologiskt perspektiv ses tillit, förtroende och empatisk förmåga som nycklar in till en människas upplevelsevärld. För att skolan ska kunna arbeta med mental hälsa behövs lärare med empatisk förmåga, flexibilitet och mod. Alla lärare har inte dessa egenskaper varför utbildning, om mental hälsa dess betydelse och konsekvenser för våra elever, bör utgöra en betydligt större del i lärarutbildningen än vad den gör idag. / Summary Aim The purpose of the study is to analyze how ninth grade students perceive themselves regarding mental health and illness based on a specific lesson time in mental health as a starting point. The study can therefore provide a picture of what factors affect students’ mental health in positive and negative direction. Thus in the long run, the study will contribute to give prospective and graduated teachers alike the knowledge of what students today experiencing affect their mental health. What factors affect students’ mental health positively? What factors affect students’ mental health negatively? Method The study is based partly on a qualitative research method consisting of four in depth interviews with semi-structured format and one quantitative analytic method consisting of 36 students’ answers to what makes them feel good and what makes them feel bad. The method is thus triangulated to create the content of both width and depth. The study was based on a specific lesson time in mental health. The analysis was based on the concentration of highlighting the point and a reflexive form both with a phenomenological perspective on the end result. Results The triangulated method confirms both methods and shows the same results. The majority responded that the school affects students’ mental health negatively, mainly because it induces feelings of stress and anxiety. Friends are emphasized as the most positive for the students and are also stated as the primary social support. Sports and training are associated predominantly as something positive but are also stated as a reason for stress because it’s time consuming and sometimes induces performance anxiety. Family represent both a positive and negative support that for someone creates security but for another fear. Other answers to consider are “Daddy is worse than usual”, “That I’m not always kind to myself” and “Death”. Relaxation, more sports and conversation about life are answers that emerge the question of what can school do to promote student health. Conclusion To experience health entails feeling good mentally, physically and socially. In this study, words as social close environment in the form of friends, family and school have been central. Friends are needed to feel well mentally. Taking a closer look of the theme friends, all respondents named trust as important characteristics. From a phenomenological perspective trust and the capacity for empathy are seen as the keys into a person’s world of experience.  For the school to be able to work with mental health, teachers with empathic abilities, flexibility and courage are required. All teachers does not possess these characteristics therefore education, about mental health and its importance and consequences for our students, should form a significantly larger part of teacher education than it does today. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Ht 2013</p>

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem. Ett av de största hindren för att främja och uppnå psykisk hälsa är stigmatisering, negativa attityder och diskriminering av människor som lider av psykisk ohälsa. Sjuksköterskan har en viktig uppgift att arbeta förebyggande och hälsofrämjande och har därför en central roll i att tidigt uppmärksamma, fånga upp och informera patienter med symptom på psykisk ohälsa. Sjuksköterskans attityd och inställning till patienter, psykisk ohälsa, arbetet och sig själv som vårdare är av stor vikt för en god kvalitet av omvårdnaden. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskestudenters attityd till psykisk ohälsa och personer med psykisk sjukdom, samt undersöka om det fanns någon skillnad i attityd mellan studenter i termin ett och termin sex på ett sjuksköterskeprogram i Mellansverige. Syftet var även att undersöka om det fanns skillnad i attityder mellan de studenter som hade egen erfarenhet och de som inte hade det. Metod: Studien hade en kvantitativ design där ett studiespecifikt formulär lämnats ut till studenter som studerar termin ett och termin sex vid ett sjuksköterskeprogram i Mellansverige. Resultat: I studiens resultat framkom det att attityder till psykisk ohälsa skilde sig i vissa avseenden mellan studenter i termin ett och termin sex. De studenter som studerade i termin sex hade i högre grad en mer positiv och öppen attityd. Det visade sig också att studenter som hade egen erfarenhet av psykisk ohälsa hade en mer positiv attityd jämfört med de som ej hade det. Slutsats: Studien visar att besitta kunskap och egen erfarenhet av psykisk ohälsa som sjuksköterskestudent har ett samband med en mer öppen och positiv attityd till psykisk ohälsa. Nyckelord: Psykisk ohälsa, sjuksköterskestudenter, attityder. / Background: Mental illness is a growing public health problem. The biggest obstacles, facing the promotion and achievement of mental health, are stigma, negative attitudes and discrimination against people suffering from mental illness. The nurse has an important role, especially in the early stages, in the prevention and interception of mental illness, and also instructing patients with symptoms (of mental illness). The nurse's attitude and approach to patients, mental health, work and themselves as carers is essential for a good quality of care. Aim: The aim of this study was to investigate nursing students' attitudes towards mental illness and people with mental illness, and whether there was any difference in attitudes between students in semester one and semester six in a nursing program in Sweden. Another aim was to investigate if there were was any differences between students with experience of mental illness and disease and those without. Method: The study had a quantitative design where a study-specific questionnaire was given to students studying during semester one and semester six of a nursing program in central Sweden. Results: The results of the study showed that attitudes to mental illness differed in some respects between students in semester one and semester six. The students studying in semester six had more positive and open attitudes. It was also found that students who had personal experience of mental illness had a more positive attitude compared to those who had not been in a similar situation. Conclusion: The study shows that nursing students’ knowledge and experience of mental illness is associated with a more open and positive attitude towards mental illness. Keyword: Mental illness, Nursing students, Attitudes.

From the early 1990s, psychosocial illness has become an increasing problem in our society. During this period several factors affected the development of the Swedish labor market and created lack of job security. For example, the competition between companies increased, aswell as an increase of demands, efficiency and rationalization. This led to a higher pace in the workplace, and it was noticeably especially in the public sector. According to studies, stress is the main reason for psychosocial illness and affects more women than men. The main reason that it affects more women is that their most common work has high demands, high pace and small opportunity to influence their work situation. The employer has the responsibility to prevent the employees from being exposed to illness and accidents, yet statistics show that psychosocial illness is still increasing. One reason is that the legalization is not fully developed regarding the psychosocial field. Therefore, the employer has not the resources needed to prevent psychosocial illness. Swedish politicians has been debated whether a reduced workingtime is needed to prevent the psychosocial illness. However, there are no studies showing that it affects the physical health or sickleave, yet it allowed the workers to experienced reduced stress and pain, which led to increased well-being.

No description available.

Title: School nurse work with mental health problems among students Background: A good mental health and psychosocial wellbeing is considered to be an important aspect of how students can cope with everyday challenges. In order to experience psychosocial wellbeing well working interpersonal relations and a belief in the future is important. School is an important aspect of the student’s early years in life and therefore it is vital that school health services become important part of the childhood. The school nurse is an important part of student health and he or she is responsible for vaccinations and health check-ups. Another important part of the school nurse work is counselling of students who experience issues with their mental health or psychosocial wellbeing. The incidence of these issues among students are constantly increasing. Study aim: The aim was to describe school nurse efforts to increase mental health of students. Method: A qualitative approach was used. Semi-structured interviews with eight school nurses were made. The interviews were then analyzed with manifest content analysis. Results:  The results were presented with two main categories and eight sub-categories. The first main category is Perspectives on  issues with  mental health or psychosocial wellbeing on students. In this category the school nurses describe that students with mental illness is an growing problem which needs resources to reduce. The informants’ different experiences with meeting students with issues of mental health and psychosocial wellbeing are being discussed.  In the second category, The work to create good health we describe how health counselling is being carried out. In addition, the collaboration between different actors within the educational system is investigated and discussed. Conclusion: To suffer from issues with mental health and psychosocial wellbeing can cause a lot of suffering. The school nurse is an important person within the school health services who should act as a guide in the work with these issues. More resources is needed by the school nurses in order for them to be able to continue their work in the best way possible. Key words: school nurses, mental health and psychosocial wellbeing, students, children and adolescents.

Bakgrund: Fysisk ohälsa drabbar även personer med psykisk ohälsa, vilket innebär att personerna behöver olika former av vård till sitt förfogande. Stor kunskap krävs hos professionerna och ställer höga krav på sjukvården. Patienter med psykisk ohälsa beskriver stigmatisering inom sjukvården som ett problem och rädslan att utsättas för fördomar gör att patienterna inte söker vård för fysiska åkommor. Syfte: Syftet var att beskriva hur personer med psykisk ohälsa upplever bemötandet vid kontakt med kroppslig hälso-och sjukvård. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ design och induktiv ansats, baserad på nio vetenskapliga artiklar. Resultat: Det framkom upplevelser utifrån tre teman: Att bli utpekad som annorlunda, Att inte bli tagen på allvar och Betydelsen av mötet med vårdgivaren. Stigmatisering inom vården är vanligt gentemot patienter med psykisk ohälsa. Konsekvensen är att personer med psykisk ohälsa tenderar söka vård senare eller för sent. Diagnostic overshadowing är ett faktum.  Slutsats: Personer med psykisk ohälsa vill bli sedda för personen de är inte genom sin psykiska ohälsa och bli behandlade med respekt. Vårdpersonal behöver förbättrad attityd och stigmatiserande uppfattningar gentemot patienter med psykisk ohälsa behöver minska.

Enligt flertalet rapporter så har den psykiska ohälsan hos unga ökat i samhället sedan 1990-talet. De psykosociala problem som ungdomar idag upplever följer av samhällets förändrade livsvillkor så som livsstil, familjerelationer, utbildningssystem och arbetsmarknad. Psykisk ohälsa i yngre år ger ofta långvariga konsekvenser. Syftet med denna studie var att undersöka skolsköterskors upplevelse av att arbeta med psykisk ohälsa bland gymnasieelever. För att besvara syftet genomfördes sju stycken kvalitativa semistrukturerade intervjuer med skolsköterskor i Västsverige. Intervjuerna analyseras enligt Graneheim och Lundman med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Skolsköterskorna som intervjuades beskriver sin roll som skolsköterska, sin arbetssituation, svårigheter med att remittera vidare elever med psykisk ohälsa men även sitt hälsofrämjande arbete. I analysen identifierades 12 underkategorier och 3 kategorier: Skolsköterskans uppfattning av anledningar till psykisk ohälsa, Kontaktvägar och sökorsaker samt Skolsköterskans upplevelser av sitt arbete. Resultatet visar att skolsköterskornas uppfattning om orsaker till psykisk ohälsa hos ungdomar beror på tidsbrist i familjerelationerna, skolans nya läroplan Gy11 som har försämrat förutsättningarna för eleverna i skolan samt sociala medier och att ständigt påverkas och att vara konstant tillgängliga. Skolsköterskorna beskriver även de olika kontaktvägar som ungdomarna har till skolsköterskan, där skolsköterskan då kan upptäcka psykisk ohälsa. Den vanligaste kontakten med skolsköterskan är hälsosamtalet som sker i början av gymnasiet. Andra kontaktvägar är en person i elevens närhet t.ex. mentorer som reagerat på en förändring hos eleven som då i samråd med eleven kontaktar skolsköterskan. Eleverna söker även själva upp skolsköterskan men kan då vara diffusa i orsak till besöket men söker även för uppenbara symtom på psykisk ohälsa.