I denna studie undersökte jag om och hur verksamma svensklärare arbetade kring ämnen som rör psykisk ohälsa genom skönlitteratur i svenskundervisningen. Studiens syfte var att utreda om det fanns någon märkbar skillnad i tjejer och killars val av skönlitteratur med ämnen som behandlar psykisk ohälsa eller gestaltar psykisk ohälsa i någon form. Resultatet delas in i två delar. Genom en kvalitativ metod har tre svensklärare intervjuats till arbetet. Resultatet grundar sig också i en enkätundersökning som har genomförts med 65 deltagande elever från tre olika yrkesprogram på en gymnasieskola i mellersta Sverige. I enkätundersökningen var syftet att undersöka om tjejer och killar läser skönlitteratur som rör psykisk ohälsa. Resultatet visade att alla tre svensklärare anser att det var viktigt att arbeta kring ämnen som rör psykisk ohälsa. Dock arbetade ingen av de tre lärarna med detta genom skönlitteraturen. Vi kan också se ett resultat i studien att tjejer läste fler böcker som berör psykisk ohälsa än killarna.

Psykisk ohälsa är ett begrepp som generellt beskriver alla typer av psykiska besvär. Forskning visar att psykisk ohälsa hos äldre ökar. Hos äldre är depression den vanligaste psykiska åkomman. Psykisk ohälsa är ett komplext och tabubelagt område. Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors upplevelse av att vårda äldre patienter med psykisk ohälsa inom primärvården. Studien är en kvalitativ intervjustudie. Urvalet av informanter i studien är tre distriktssköterskor och fem sjuksköterskor från fyra västsvenska kommuner. Några tjänstgör inom den kommunala hemsjukvården, andra på vårdcentraler. Som analysmetod har en innehållsanalys med induktiv ansats använts. Analysen medförde att tre kategorier och sju underkategorier identifierades. Resultatet visar att sjuksköterskorna i studien använder sig av samtal och olika skattningsinstrument för att upptäcka psykisk ohälsa hos äldre. Samtalet har även en stor betydelse i omvårdnadsarbetet vid psykisk ohälsa. Bakomliggande faktorer som påverkar det psykiska välbefinnandet identifierades som till exempel förlust av närstående, ensamhet och naturligt åldrande. Sjuksköterskornas yrkesroll anses vara komplex och omfattas både av att stötta i omvårdnadsarbetet, till att få stöd av kollegor och chefer i sin yrkesutövning. Att vara en ambassadör och samordnare lyfts särskilt fram som en viktig del av sjuksköterskans roll. Olika stödfaktorer identifierades bland annat att arbete i team med olika yrkeskategorier och närstående. Studien visar att stigmatisering vid psykisk ohälsa är stor och att ämnet är tabubelagt. Det finns en rädsla för psykisk ohälsa både hos patienten och personalen och denna rädsla kan delvis förklaras på basen av kunskapsbrist. Patientens psykiska ohälsa kan utlösa starka känslor hos sjuksköterskorna så som stress och otillräcklighet. Tidsbrist och krav på att alltid vara tillgänglig är några faktorer som nämndes som utlöser dessa känslor. Slutsatsen är att studien ger en uppfattning och inblick i sjuksköterskornas arbetssituation, som kan ge en ökad förståelse för de svårigheter som finns i arbetet med psykisk ohälsa.

Introduktion: Stroke är en av de stora folksjukdomarna och en av de ledande dödsorsakerna i Sverige. Det är en vanlig orsak till funktionsnedsättning och påverkar personen både fysiskt och psykiskt. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa upplevelse av psykisk ohälsa efter en stroke, ur ett patientperspektiv. Metod: Den metod som användes var en litteraturstudie, med deduktiv ansats. Med hjälp av relevanta sökord identifierades elva artiklar i databaserna CINAHL och PubMed, som sedan genomgick en kvalitetsgranskning och slutligen utgjorde resultatet. Resultat: Presenterades i tre kategorier utifrån en modifiering av referensramen enligt följande: Avsaknad av emotionellt välbefinnande, Avsaknad av socialt välbefinnande, Avsaknad av psykisk välbefinnande. Dessa kategorier visade upplevelser av psykisk ohälsa på olika sätt och hur de påverkade patienten. Slutsats: Upplevelser av psykisk ohälsa var vanligt förekommande hos patienterna. Då fokus låg på den fysiska rehabiliteringen hamnade den psykiska dimensionen i skymundan. Det är av stor vikt att sjuksköterskan uppmärksammar och möter dessa upplevelser av psykisk ohälsa i ett tidigt utvecklingsskede, för att undvika vidareutveckling mot mer allvarliga psykiatriska tillstånd.

Syftet med studien är öka förståelsen för skolkuratorers yrkesroll och arbetssätt samt hur de beskriver det förebyggande arbetet med psykisk ohälsa bland högstadieelever. För att undersöka detta har vi genomfört semi-strukturerade intervjuer med tio skolkuratorer i Jönköpings län. Baserat på en tematisk analys behandlas följande fyra teman. Socionom på pedagogernas arena, Begränsningar, Förebyggande arbete och Acceptans. Analysen beskriver skolkuratorers syn på sitt yrke och de utmaningar som kommer med det. Genom studien har teorin om gräsrotsbyråkrati används. Vi utgår därför ifrån att skolkuratorer konstruerat sin egen yrkesroll utifrån vilket handlingsutrymme och handlingsfrihet de har. Eftersom alla har olika erfarenheter, handlingsmöjligheter och tolkningar av verkligheten så visar också resultatet att skolkuratorers yrkesroll kan se väldigt olika ut från skola till skola. De utmaningar som beskrivs är att få tiden att räcka till, samarbetet att fungera, samt hur de hanterar sitt handlingsutrymme och att nå ut till alla elever.

Under slutet av 1900-talet upplevde Sverige sociala förändringar inom samhället, speciellt utvecklingar av barns rättigheter och uppmärksammandet av deras mentala hälsa. Denna studie använder Kamratposten för att undersöka dessa sociala förändringar som skedde under åren 1970-1989 och resultaten av dessa förändringar. Denna studie undersöker hur Kamratposten beskriver utvecklingen av barns rättigheter; hur deras psykiska hälsa uppmärksammas och tillvägagångssättet som görs för att förbättra samhället. Resultatet baseras på en analys gjord av tidningar tidskriftsartiklar, reportage och insändarbrev. Teorin som denna studie baseras på är Parsons utvecklingsteori och Sztompkas aktörsperspektiv. Den metod som används i denna studie är av kvalitativ karaktär. Studien är en genomgång av alla faktorer som bidragit till utvecklingen av barns rättigheter och åtgärder som införts för att förbättra barns och ungdomars psykiska hälsa. Slutsatsen av denna studie är därför att i och med uppmärksammandet av psykisk sjukdom hos barn och ungdomar i debatten om fysiska straff uppfostran resulterade i olika åtgärder som gynnade utvecklingen av barns rättigheter. Dessa åtgärder var, till exempel, konkretisering av yrket, skolkuratorn i skolans verksamhet och inrättandet av olika hjälporganisationer som BRIS och BUP.

Mindfulness meditation är idag en vedertagen behandlingsform mot psykisk ohälsa där behandlingen ämnar att öka medvetenhet och närvaro. Tidigare forskning visar på en positiv effekt av mindfulness med flertalet fysiologiska och psykologiska vinster. Idag lider många svenskar av psykisk ohälsa, en oroväckande ökande trend som år 2013 kostade Sverige omkring 70 miljarder kronor. Hälsa är en stor del i den idrottsvetenskapliga utbildningen och därför genomfördes följande studie som ämnades mäta hälsovinsten av korta sektioner av mindfulness meditation, 5-20 minuter, genom en interventionsstudie på universitetsstudenter i Sverige. För att testa om mindfulness meditation kan bidra till en ökad psykisk hälsa och lägre grad av ohälsa, estimeras graden stress, ångest och depression med enkäten DASS-21. Interventionsgruppen jämfördes med en kontrollgrupp som enbart fyllde i enkäten veckovis och mellan grupperna uppmättes ingen signifikant skillnad efter interventionen för stress (P=0,667), ångest (P=0,208) och depression (P=0,525). Resultat inom interventionsgruppen visar dock på att interventionen lindrade psykisk ohälsa genom minskad stress (P=0,002), ångest (P=0,003) och depression (P=0,05) enligt graderingen i enkäten DASS-21 och därmed skapar en bättre psykisk hälsa hos studenterna. Inom kontrollgruppen kunde ingen signifikant förändring på hälsa påvisas för stress (P=0,082), ångest (P=0,905) och depression (P=0,462). Hälsovinsten som uppmättes inom interventionsgruppen kan bidra till bättre studieresultat och en högre kompetensnivå hos studenterna. Därför föreslås att fler studier genomförs på området för att fastställa ytterligare hälsovinster, effekter och orsaken till effekten som uppstår genom korta, kostnadsfria och lättillgängliga sektioner av mindfulness meditation samt studera vidare bakomliggande källa till förbättringen av hälsa.

Den psykiska ohälsan har ökat mycket i Sverige de senaste åren och psykisk ohälsa är nu den största anledningen till långtidssjukskrivningar. Rehabiliteringsansvaret har tidigare varit mer inriktat på den fysiska miljön framför den psykosociala miljön. Rehabiliteringens syfte är ”att ge människor i yrkesverksam ålder hjälp att återvinna sin arbetsförmåga och beredas möjlighet att genom förvärvsarbete försörja sig själv”. Vad som ska göras och hur rehabiliteringen ska se ut när det kommer till psykisk ohälsa är inte lika självklart som när en anställd exempelvis har brutit en arm. I socialförsäkringsbalken och arbetsmiljölagen finns regler kring rehabiliteringsarbetet och lagen om anställningsskydd behandlar reglerna kring uppsägning av en arbetstagare. Ingen av lagarna innehåller detaljer kring rehabiliteringsarbetet. De mer detaljerade instruktionerna har framkommit genom rättspraxis från arbetsdomstolen. En sjuk arbetstagare har förstärkt anställningsskydd vilket gör att arbetsgivaren inte ska kunna säga upp en arbetstagare om arbetsgivaren inte först har fullgjort sin rehabiliteringsskyldighet. Om arbetsgivaren har fullgjort sitt rehabiliteringsansvar är inte alltid helt självklart. Denna uppsats kommer att undersöka vad som krävs för att arbetsgivaren ska anses ha fullgjort sitt rehabiliteringsansvar, men även vilket ansvar arbetstagaren själv har samt vad som krävs för att en arbetsgivare ska kunna säga upp en psykiskt sjuk arbetstagare. För att svara på dessa frågor har lagstiftning, förarbeten samt rättspraxis undersökts och analyserats.

Sammanfattning Studiens syfte var att undersöka om brukarrevisorer som återhämtat sig från psykisk ohälsa påverkades av sitt arbete under utförandet av brukarrevisioner och i så ifall vilka orsaker somkunde finnas bakom påverkan. Vidare undersöktes vilka konsekvenser arbetet med brukarrevisioner kan ha för brukarrevisorernas mående samt hur den nya kunskap som studien genererar kan användas inom det sociala arbetet. Studien ämnar fylla ut de stora kunskapsluckor som finns inom ämnet, i synnerhet i Sverige. Det empiriska materialet har samlats in genom individuella semikonstruerade intervjuer med sex brukarrevisorer. Studien är en kvalitativ studie med en hermeneutisk ansats. Innehållsanalys med fokus på det manifesta har tillämpats. Resultatethar analyserats med hjälp av begreppen empowerment samt återhämtning. Resultatet visar att det finns en övergripande positiv påverkan på brukarrevisorernas mående i form av en känsla av ökat värde, meningsskapande samt individuell utveckling. Resultatet visar dock även på förekomsten av riskfaktorer som ingår i arbetet i form av de svårigheter som följer med upprätthållandet av sekretess, etiska dilemman och ansvarskänslor inför brukarnas utsatthet. Vidare belyser studien det fortsatta behovet av forskning, speciellt mer omfattande sådan, inom området samt bidrar med implikationer som kan användas i det sociala arbetet. Slutsatsen är att brukarrevisorers återhämtningpåverkas positivt av brukarrevisioner men att det förekommer riskfaktorer för deras mående i samband med deras arbete som bör tas vidare i beaktande.

Första säsongen av tv-serien 13 Reasons Why fick stark kritik efter att den lanserats på Netflix 2017. Tv-serien behandlar ämnena psykisk ohälsa och suicidalitet. Kritiken riktades främst mot hur dessa ämnen glorifieras och kan uppmana tittare att reagera destruktivt. Trots att psykisk ohälsa och suicidalitet inte är några ovanliga ämnen att representera inom populärkulturella verk har tv-serien fått oönskade negativa konsekvenser och kritik. Genom en kvalitativ textanalys med inriktning på representation och semiotik har vi analyserat det empiriska materialet utifrån diverse element som representerar psykisk ohälsa i första säsongen av tv-serien 13 Reasons Why. Detta för att undersöka hur psykisk ohälsa representeras i serien och huruvida den förtjänar den kritik som den har mottagit. Studiens syfte är att frilägga de representationer av psykisk ohälsa som kan leda till negativa konsekvenser för mottagaren av texten, som vi benämner som fallgropar. Att bilda kunskap kring hur psykisk ohälsa inte bör representeras är viktigt för att kulturproducenter ska kunna undvika fallgropar som kan få negativa konsekvenser för mottagare av deras verk.  Med stöd från det teoretiska ramverket har vi kunnat identifiera fyra fallgropar som seriens skapare inte har lyckats undvika i representationen av psykisk ohälsa i tv-serien 13 Reasons Why.

<p>Syftet med undersökningen är att se om det uppstår eventuella konsekvenser i människors, framförallt kvinnors, livssituation i föreningen mellan yrkesliv och hem- och familjeliv som inkluderar det obetalda hemarbetet.</p><p>Skapas det någon form av stress mellan yrkes- och familjeliv för människan som leder till sjukskrivning?</p><p>Genom problemformuleringen ville författaren utgå ifrån en djupare inblick i hur intervjupersonerna påverkas av och hur de upplevde sin livssituation. Därför valdes en kvalitativ ansats för studien. Intervjuer genomfördes med fem kvinnor och en man ifrån Utbildningsförvaltningen i Halmstad kommun. Intervjuerna visade att alla intervjupersonerna i undersökningen känner stressrelationer mellan arbetsliv och hem- och familjeliv. Några av intervjupersonerna har blivit sjukskrivna i omgångar på grund av stress och psykisk press.</p>