Bakgrund: Trycksår är en skada vilken ofta går att förebygga, och uppkommer på grund av tryck eller tryck kombinerat med skjuv. Skadan kan leda till lidande hos patienten och höga kostnader för hälso- och sjukvården. Trots att många omvårdnadsåtgärder med syftet att förebygga trycksår finns, fortsätter det att vara en vanligt förekommande vårdskada. Konsekvenser av detta är lidande för patienten och ökade kostnader för hälso- och sjukvården. Syfte: Att beskriva vårdpersonalens uppfattningar om faktorer vilka påverkar trycksårsprevention. Metod: Denna studie har genomförts som en litteraturöversikt där tolv vetenskapliga artiklar inkluderades, varav fem hade kvantitativ ansats och sju hade kvalitativ ansats. Dessa artiklar har kvalitetsgranskats och analyserats. Resultat: I resultatet framkommer fyra huvudteman som är viktiga för ett fungerande preventionsarbete. Dessa teman är teamarbete, arbetsförhållanden och personliga faktorer hos vårdpersonal samt patient. Slutsats: Vårdpersonalen uppfattar multidisciplinärt arbete, kommunikation och tydliga roller vara faktorer vilka kan verka främjande för ett gott arbete med trycksårsprevention. Andra faktorer som identifierades var att vårdpersonalen behöver tillräckligt med tid samt tillgång till utrustning samt god kunskap och utbildning. / Background: Pressure ulcer is an injury that often can be prevented, and occurs due to pressure or pressure combined with shear. The injury can lead to suffering for the patient and high costs for health care. Despite the high prevalence of nursing care to prevent pressure ulcers, it continues to be a common healthcare injury. Consequences of this are suffering for the patient and increased costs for health care. Aim: To describe health personnel´s perceptions of factors that affect pressure ulcer prevention. Method: This study has been conducted as a literature review containing twelve scientific articles, of which five had a quantitative approach and seven had a qualitative approach. These articles have been quality reviewed and analyzed. Results: The result shows four main themes that are important for effective preventive care. These themes are teamwork, working conditions and personal factors linked to staff and patients. Conclusions: The health personnel perceive multidisciplinary work, communication and clear roles as factors that can promote good work with pressure ulcer prevention. Other factors that were identified were that the care staff needed sufficient time as well as access to equipment as well as good knowledge and training.

Syftet med denna studie var att undersöka undersköterskors och sjuksköterskorsuppfattningar av sin egna och varandras arbetsuppgifter i det gemensammaomvårdnadsarbetet. Ytterligare frågeställning som författarna ville få besvarad varhur deras samarbete fungerade. Metoden som användes var en fenomenografiskanalysmetod för att ta reda på informanternas variationer av uppfattningar om detvalda fenomenet. Detta åstadkoms genom semistrukturerade intervjuer med femundersköterskor och fem sjuksköterskor på två avdelningar på UMAS. Resultatetredovisas i form av totalt 27 underkategorier som utformats efter informanternasuttalanden. Det framkom att undersköterskorna och sjuksköterskorna oftast varväl införstådda med vad den andra yrkesgruppen sysslade med men även att deinte alltid hade samma syn. Även en del oenigheter rådde avseende samarbetet.Nyckelord: Fenomenografi, uppfattningar, sjuksköterskor, undersköterskor,omvårdnadsarbete, samarbete, variationer. / The aim with this study was to examine assistant nurses´ and nurses´ perceptionsof their own and each others work tasks in the mutual nursing. Further questionsthe authors wanted answered were how their cooperation functioned. The methodused was a phenomenographic method of analysis to find out the informantsvariations of conceptions of the chosen phenomenon. This was establishedthrough semi-structured interviews with five assistant nurses and five nurses ontwo wards on UMAS. The result is shown in shape of a total of 27 subcategoriesformed after the informant’s statements. It emerged that the assistant nurses andthe nurses for the most part was well agreed on what the other occupational groupwas engaged in but also that they did not always have the same view. Also somedissensions were prevailing regarding the cooperation.Keywords: Phenomenography, perceptions, nurses, assistant nurses, nursing care,cooperation, variations.

Det arbete sjuksköterskan utför inom dagens hälso- och sjukvård har sin grund i det yrke som växte fram under 1800-talet. En förändring har skett från en mer underordnad roll till dagens yrke som omvårdnadspecialist. Sjuksköterskans omvårdnadsuppgifter består av många olika kompetenser där gemensam nämnare är arbete utifrån den enskilde patienten. En helhetsbild av sjuksköterskan arbete borde även inkludera hur detta arbete är fördelat. Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskans omvårdnadsarbete är fördelat över dygnets 24 timmar. Strukturerade observationer med tidtagning användes som datainsamlingsmetod och sammanlagt nio arbetspass observerades. Det insamlade materialet bearbetades manuellt och presenterades genom deskriptiv statistik. I resultatet sågs att störst andel av den uppmätta tiden registrerades under punkten dokumentation, samt att fördelningen av sjuksköterskans olika arbetsuppgifter mellan dags-, kvälls- och nattpass skiljer sig åt. Dessutom framkom att den största delen av sjusköterskans arbete består av indirekt omvårdnadsarbete (74,2 %). / The work nurses perform in today’s health- and medical care has its basis in the profession that emerged during the 1900th century. A change has been made from a more subordinate role to today’s profession as a specialist in nursing. The assignments of nursing consist of many different qualifications. All of them have work on the basis of the individual patient in common. A complete picture of nurses’ work should also include how this work is distributed. The aim of the study was to investigate how nursing care is distributed during the 24 hours of the day. Structured observations with timekeeping was used in order to gather data and together nine working shifts were observed. The gathered material was calculated manually and presented with descriptive statistics. The result showed that the largest share of the measured time was registered under the term documentation. It also showed that the distribution of nursing care differed between the day- evening- and nightshifts. Furthermore it appeared that the largest proportion of nurses' job assignments contains of indirect care (74,2 %).

Bakgrund: Sömn är ett basalt behov och är en viktig faktor för tillväxt, vila och återhämtning. Intensivvårdsmiljön är inte gynnsam för patienternas sömn. Det finns tydliga omvårdnadsinterventioner för att främja sömn men sjuksköterskor upplever det svårt att organisera arbetet för att använda sig av dessa. Medicinforskare internationellt är kritiska till att det inte finns tydliga riktlinjer att ta del av. Syfte: Syftet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av strategier som är betydande för sömnen i det patientnära omvårdnadsarbetet. Metod: Kvalitativ design med induktiv ansats. Tio intervjuer med intensivvårdssjuksköterskor genomfördes. Transkriberat material analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier med underkategorier som beskriver intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av strategier som är betydande för sömnen i det patientnära omvårdnadsarbetet skapades. Dessa huvudkategorier var Betydelsen av gemensamt arbetsssätt, Betydelsen av att skapa trygghet och Betydelsen av omvårdnadsmiljön. Det framkom i intervjuerna att rutiner som görs nattetid upplevs vara störande för sömnen och som sjuksköterskorna visade starkt missnöje till. Betydande för sömnen var ett gemensamt arbetssätt för att nå samma mål. Ett lugnt förhållningssätt och beröring upplevdes lugna patienterna och skapa trygghet så de kunde sova bättre. Intensivvården fokuserar på att rädda liv och miljön är anpassad därefter. Det framkom att det är svårt att tillgodose patienternas enskilda behov när de ligger i flersalar. Slutsats: Det krävs en förändring av rutiner och utveckling av riktlinjer för att öka medvetenhten om sömnens betydelse. Enkelrum skulle kunna underlätta för att skapa en miljö som tar hänsyn till patientens individuella sömnbehov. / Background: Sleep is a basic need and an important factor for growth, rest and recovery. Intensive care environment is not conducive to patients' sleep. There are clear nursing interventions to promote sleep but nurses find it difficult to organize the work in order to use these. Medical Scientists internationally are critical to the lack of clear guidelines to take note of. Objective: The objective was to describe the intensive care nurses experiences of strategies that are important to sleep in the patient-care process. Method: Qualitative design with inductive approach. Ten interviews with intensive care nurses were conducted. Transcribed material was analyzed using qualitative content analysis. Results: Three categories with subcategories that describe intensive care nurse experiences of strategies in the patient care around sleep were created. These main categories were The importance of a common approach, The importance of creating security and The importance of the nursing environment. It emerged in the interviews that the procedures done at night disrupts sleep which the nurses showed strong dissatisfaction towards. Significant for sleep was a common approach to achieve the same goal. A calm approach and touch proved to reassure patients and provide security so they could sleep better. Intensive care focus on saving lives and the environment is adapted accordingly. It was revealed that it is difficult to meet patient´s individual needs when they are treated in multi people rooms. Conclusion: It requires a change in practices and development of guidelines to increase awareness of sleep. Single rooms could help to create an environment that takes into account the individual patient needs.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en ökande folksjukdom som obehandlat eller felbehandlat kan resultera i komplikationer och följdsjukdomar. Det ställer höga krav på individens följsamhet med att sköta sin egenvård. Sjuksköterskan har ett väsentligt ansvar för omvårdnadsarbetet och påverkan på följsamheten för patienten. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att undersöka patienters upplevda barriärer till självadministrering av insulin vid diabetes typ 2, för att öka kvalitén i omvårdnadsarbetet. Metod: En allmän systematisk litteraturöversikt över kvalitativa artiklar med tematisk analysmetod Resultat: Två huvudteman kunde identifieras Komplexitet och Rädsla, samt 5 subteman, Införliva, Kostnad, Nålrädsla, Riskfyllt och Sociala värderingar. Resultatet visade att Införliva och Riskfyllt som subteman var de barriärer som uppkom flest gånger. Slutsats: Flertalet barriärer finns som sjuksköterskan kan rikta omvårdnadsarbetet mot för att stärka patienten i sin egenvård. Framtida forskning behöver särskilja perorala läkemedel och insulin inom följsamheten för tydligare resultat. / Background: Type 2 diabetes is a growing public disease that, if left untreated or mistreated, can result in complications and further diseases. It places high demands on the individual with their self-care. The nurse has an essential responsibility for the nursing care and can have an impact on the patient's compliance. Aim: The aim of this literature review is to explore patients' perceived barriers to self-administration of insulin in type 2 diabetes, in order to increase the quality of nursing care. Method: A general systematic literature review of qualitative articles with a thematic analysis method. Results: Two main themes were identified: Complexity and Fear, and five sub-themes, Incorporating, Cost, NeedlefearPerilous and Social values. The results showed that Incorporating and Perilous as a subtheme were the most mentioned barriers. Conclusions: There are several barriers that the nurse can direct the nursing care towards in order to strengthen the patient in their self-care. Future research needs to differentiate oral drugs and insulin within compliance for better results.

Bakgrund: Sjuksköterskan har ett stort ansvarsområde som innefattar omvårdnad och medicintekniska moment. Omvårdnaden erhåller den centrala delen i sjuksköterskans profession. Sjuksköterskan ska leda och strukturera vårdandet av patienter och arbetet utgår från lagar som bestämmer hur all hälso- och sjukvård ska bedrivas. Dokumentationen utgör en stor del av sjuksköterskans arbete. Arbetsmiljön och arbetsförhållanden är essentiella för ansvarsområdet. En hög arbetsbelastning kan medföra en rad olika faktorer för professionen och patienten. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskor på vårdavdelnings upplevelser av arbetsbelastningens påverkan på omvårdnadsarbetet. Metod: En kvalitativ innehållsanalys med åtta intervjuer användes för att svara på syftet. Resultat: Resultatet ledde till tre kategorier med tillhörande fyra underkategorier: Omvårdnad blir lidande på grund av stress, Att vårda trots hög arbetsbelastning och Förändring kan leda till ett bättre omvårdnadsarbete. Konklusion: Respondenterna upplevde arbetsbelastning som hög vilket ledde till att omvårdnaden påverkades på olika sätt. Den påverkade också respondenterna genom upplevd psykisk och fysisk stress, maktlöshet till förändring och skuldkänslor till utebliven omvårdnad. En underbemanning av sjuksköterskor visade på att arbetsbelastningen ökade. Samverkan i team skapade bättre förutsättningar för sjuksköterskorna att tillgodose patientens omvårdnadsbehov. / Background: The nurse has a broad competence which include both nursing and medical technology. Nursing has the central part of nurse’s profession. The nurse lead and structure patients care, and the work is based on laws that determine how all health care should be conducted. Documentation forms a major part of nurse’s profession. The work environment and conditions are essential for the nurse. A high workload can entail several different factors for the profession and the patient. Aim: To examine nurses in nursing ward experiences of workloads impact on nursing. Method: A qualitative content analysis is used. To answer the aim eight interviews were used. Findings: The result led to three categories with four subcategories: Nursing suffers due to stress, Nursing despite high workload and Changes can lead to better nursing. Conclusion: The respondents experienced high workload, which led to nursing being affected in different ways. It also affected the respondents through perceived mental and physical stress, a feeling of powerlessness to change and feelings of guilt for not providing care. An understaffing of nurses showed that the workload increased. Cooperation in teams created better conditions for the nurses to meet the patient's nursing needs.

Bakgrund: Methicillin-resistent Staphylococcus aureus (MRSA) är en variant av gula stafylokocker som är resistenta mot meticillin vilket resulterar i att MRSA är svår behandlat. MRSA är infektioner som finns på bland annat huden och i slemhinnor, bakterien kan orsaka svåra livshotande infektioner. Vilket resulterar i ett stort lidande för patienten och höga samhällskostnader. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer i sjuksköterskans omvårdnadsarbete som kan påverka smittspridningen av Methicillin-resistent Staphylococcus aureus (MRSA). Metod: Denna litteraturöversikt utgår från åtta kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar som systematiskt söktes fram i databaserna PubMed och Cinahl Complete. Artiklarnas resultat tematiserades enligt Fribergs analysmodell. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor behöver få mer kunskap genom upprepade utbildningar av MRSA och smittspridning samt ha en god handhygien för att påverka smittspridning. De hygienrutiner och riktlinjer som finns angående MRSA och smittspridning behöver utvecklas och förtydligas.  Sammanfattning: Sjuksköterskor behöver ta ansvar för sin yrkesmässiga utveckling genom att initiera utbildning för att kunna bidra till en säker vård. Sjuksköterskor behöver ta ansvar för att ständigt utvecklas och söka nya kunskaper. Kunskap och utbildning bidrar till evidensbaserad vård vilket kan förhindra smittspridning av MRSA. / Background: Methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA) is a variant of staphylococcus aureus that is resistant to methicillin, which results in MRSA being difficult to treat. MRSA infections can be found on the skin and in mucous membranes of afflicted patients. Which results in great suffering for the patient and high societal costs. Aim: The aim of this study was to describe how nurse’s nursing care can affect spread of infection of Methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA). Method: This literature review is based on eight qualitative and quantitative scientific articles that were systematically searched in the databases PubMed and Cinahl Complete. The results of the articles were themed according to Friberg's analysis model. Results: The results showed that nurses need to gain more knowledge through repeated training on MRSA and the spread of infection and have good hand hygiene to affect spread of infection. The hygiene routines and guidelines that exist regarding MRSA and the spread of infection need to be developed and clarified. Summary: Nurses need to take responsibility for their professional development by initiating training in order to contribute to safe care. Nurses need to take responsibility for constantly developing and seeking new knowledge. Knowledge and education contribute to evidence-based care, which can prevent the spread of MRSA.

Bakgrund: Året 2019 upptäcktes viruset SARS-CoV-2 som utvecklade infektionssjukdomen covid-19. Över 635 miljoner fall har bekräftats och 6.5 miljoner individer har avlidit till följd av covid-19. Bekräftade fall har utmanat hälso- och sjukvården och orsakat nya riktlinjer. Riktlinjen, skyddsutrustning påverkade omvårdnadsarbetet och andra riktlinjer försvårade ett personcentrerat förhållningssätt. Personcentrerad vård bygger på ett holistiskt perspektiv utan att enbart fokusera på sjukdomar. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter vid vård av covid-19 patienter i slutenvård. Metod: En litteraturöversikt utfördes som baserades på 17 kvalitativa artiklar. PsycINFO och CINAHL användes som databaser för datainsamling. Alla artiklar hade hög kvalitet utifrån kvalitativa kvalitetskriterierna. Resultat: I resultatet framträdde två teman: ställdes inför flera utmaningar med tre subteman och professionella rollen utvecklades med två subteman. Slutsats: Resultatet påvisade bristande planering och riktlinjer ändrades oregelbundet. Riktlinjen, skyddsutrustning försvårade kommunikationen och vårdarbetet. Sjuksköterskor utsattes för etiska dilemman för hur omvårdnaden skulle utföras utan risk för smittspridning av covid-19. Nyvunna kunskaper från observationer och utbyte av erfarenheter mellan professioner ökade förståelsen för hur vården kunde utföras ur ett holistiskt perspektiv. Teamarbetet gav en positiv inställning till att besegra covid-19.

Bakgrund: I Sverige föds omkring 7000 prematura barn varje år. Föräldrars närvaro och delaktighet är viktig för att de ska lära känna sitt barn och ta på sig rollen som barnets primära vårdare, men även för barnets välbefinnande och trygghet.  Syfte: Beskriva barnsjuksköterskors erfarenheter av att göra föräldrar delaktiga i omvårdnaden av sitt prematurfödda barn på neonatalavdelning.  Metod: Studien genomfördes på en neonatalavdelning i södra Sverige. Totalt deltog 12 barnsjuksköterskor. Intervjuerna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.  Resultat: När föräldrarna träffade samma personal byggdes en relation mellan föräldrar och barnsjuksköterska vilket främjade föräldrarnas delaktighet. Det var viktigt att låta föräldrarna sköta omvårdnaden men att barnsjuksköterskan fanns vid sidan om som stöd. Genom information och förberedelse hade föräldrarna bättre förutsättningar till delaktighet. Barnets tillstånd, vårdmiljön och familjesituation menade barnsjuksköterskan kunde påverka huruvida föräldrarna ville eller kunde vara delaktiga i omvårdnaden. Genom delaktighet främjades anknytningen genom att föräldrarollen stärktes och föräldrarna lärde känna sitt barn.  Slutsats: Barnsjuksköterskan har en viktig roll där hon bör sträva att få med sig föräldrarna i omvårdnaden så att deras delaktighet ökar. Vikten av att föräldrar är delaktiga grundar sig i att stärka anknytningen vilket har stor betydelse för barnets välbefinnande. / Background: Every year 7000 children are born premature in Sweden. Parents presence and participation is important to get to know their child and to take the role as the primary caregivers, but also for the child’s well-being and safety.   Aim: The aim of the study was to describe paediatric nurses’ experiences of involving parents in the care of their preterm child in the neonatal intensive care unit (NICU). Method: The study took place at a NICU in southern Sweden. Interviews were carried out with 12 paediatric nurses. The analysis was made using qualitative content analysis with an inductive approach.    Results: When parents met the same paediatric nurse a relationship was built which promoted parent participation. It was important to have the parents take care of the nursing but the pediatric nurse was on the side as support. Through information and preparation, the parents had better conditions for participation. The paediatric nurse meant that the child's condition, care environment and family situation nurse could influence whether the parents wanted or could be involved in the care. Through participation, the bonding was promoted by strengthening the parent role and the parents getting to know their child.  Conclusion: The paediatric nurse has an important role and should strive to increase parents participation in their child’s care. The importance of parent participation is because it promotes bonding which is important for the child’s well-being.