Bakgrund: Rasism är ett system för social ojämlikhet som skapar negativa stereotyper samt hierarkiska strukturer baserat på etnicitet, nationalitet eller fysiska egenskaper. Rasism återfinns även i institutioner och samhälleliga strukturer. En påfrestande arbetsmiljö, sjuksköterskebrist och demografiska förändringar är några av sjuksköterskeprofessionens utmaningar. Rasism mot sjuksköterskor behöver identifieras för att förbättra sjuksköterskors arbetsmiljö.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av rasism i sin profession. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på 14 vetenskapliga studier med kvalitativ ansats. Studierna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Tre teman identifierades; En rasistisk arbetsmiljö, Rasismens direkta och indirekta konsekvenser för sjuksköterskan och Ett ojämlikt arbetsliv. Sjuksköterskor utsattes för rasism av patienter, närstående och kollegor. Rasismen påverkade sjuksköterskornas mående negativt och resulterade i ett ojämlikt arbetsliv som begränsade deras möjligheter att göra karriär.  Slutsats: Rasism inom sjuksköterskeprofessionen är ett arbetsmiljöproblem som påverkar sjuksköterskors mående och karriärmöjligheter negativt samt riskerar att förvärra sjuksköterskors redan ansträngda arbetssituation. Det krävs tydliga policys för att motverka rasism inom organisationer och institutioner. De principer som kännetecknar global omvårdnad bör tillämpas i arbetet mot rasism för att möjliggöra en hållbar framtid för sjuksköterskeprofessionen och bidra till en god hälsa för nuvarande och kommande generationer.

Bakgrund  Att vårdas på sjukhus kan vara svårt ur många aspekter och som patient tvingas man förhålla sig till en vårdmiljö som inte är optimalt utformad för sömn. En sådan utsatt och sårbar situation leder inte sällan till sömnsvårigheter. Sömnbrist motverkar kroppens naturliga förmåga till läkning och återhämtning och leder således till fördröjt tillfrisknande. Forskning visar att sömnbrist hos inneliggande patienter är vida förekommande och att faktorerna bakom detta problem är flera som inte sällan samspelar. Sjuksköterskan har en viktig roll att ombesörja omvårdnad som främjar inneliggande patienters sömn. Syfte Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan kan främja sömn hos inneliggande patienter. Metod En allmän litteraturöversikt baserad på artiklar med såväl kvantitativ som kvalitativ design. Databassökningar genomfördes i PubMed och CINAHL samt genom manuell sökning. Resultatet utgörs av 16 peer- reviewed originalartiklar. Dessa har kvalitetsgranskats, varefter resultatet utarbetats genom integrerad analys.   Resultat Tillämpbara metoder för att främja sömn hos inneliggande patienter har visat sig till stor del handla om personcentrerad omvårdnad och anpassning av avdelningsrutiner, i syfte att få till stånd en mer sömnfrämjande vårdmiljö. Tyngdpunkten ligger på det aktiva lyssnandet och hur sjuksköterskan genom att visa omsorg och empati kan inge trygghet och lugn hos patienten. Slutsats Slutsatsen är att sjuksköterskan med sin patientnära position har betydande möjligheter att med väl utarbetade rutiner och individuellt anpassade metoder, ombesörja god sömnhygien och således främja hälsa och tillfrisknande hos inneliggande patienter.

Bakgrund: En av de vanligaste skadorna som drabbar patienter som är inlagda på sjukhus är vårdrelaterade infektioner. Tidigare undersökningar har visat att kateterassocierad urinvägsinfektion är bland de vanligaste vårdrelaterade infektionerna. Detta är ett problem som kan ge ett ökat lidande hos patienten och en skapa en förlängd vårdtid.Syfte: Att undersöka vilka faktorer i omvårdnaden som påverkar frekvensen av urinvägsinfektion hos patienter med kateter.Metod: Litteraturstudie med en sammanställning av elva vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats.Resultat: I resultatet av litteraturstudien framkom sex teman: val av kateter, följsamhet till hygienrutiner, steril tvätt eller tvål och vatten, position av kateterpåsen, kateterbehandlingens längd och pågående antibiotikabehandling. Det visades att det var viktigt att följa de hygienrutiner som var utarbetade. Att placera kateterpåsen i rätt position gav signifikanta skillnader för utveckling av kateterassocierad urinvägsinfektion. Resultatet av val av kateter visade sig vara olika där bland annat Nitrofuralkateter visade sig ge skillnad. Vilka medel som användes till tvätt av periuretrala området visade inte ha signifikanta skillnader i utvecklingen av kateterassocierad urinvägsinfektion. När det kommer till användning av antibiotika så visade det sig att det gav en påverkan på kateterassocierad urinvägsinfektion om antibiotikan är insatt tidigt och då på grund av annan infektion.Konklusion: Omvårdnadsfaktorer som påverkar frekvensen av kateterassocierad urinvägsinfektion spelar roll i hur sjuksköterskan hanterar omvårdnaden kring patienter med kateter. Det är därför viktigt att sjuksköterskan ständigt håller sig uppdaterad kring de riktlinjer och den forskning som sker kring detta ämne. / Background: One of the most common injuries suffered by patients who are hospitalized are healthcare associated infections. Previous studies have shown that catheter-associated urinary tract infections are among the most common nosocomal infections. This is a problem that can cause increased suffering of the patient and create an extended time in hospital.Purpose: To examine which factors in the care that affected the frequency of urinary tract infection in patients with catheter.Method: Literature study with a compilation of eleven scientific articles with quantitative approach.Results: In the results of the literature study emerged six themes: choice of catheter, adherence to hygiene, sterile wash or soap and water, the position of the catheter bag, catheter duration of treatment and ongoing treatment with antibiotics. It shows that it was important to follow the hygiene procedures that were drafted. Placing the catheter bag in position yielded significant differences for the development of catheter-associated urinary tract infection. The result of the choice of catheter was found to be different where, among other things Nitrofuralkateter proved to provide the difference. Which cleansers used to wash the genital area did not have significant differences in the development of catheter associated urinary tract infection. When it comes to the use of antibiotics, it turned out that it gave an impact on catheter-associated urinary tract infection if the antibiotic is prescribed early and because of a another infection.Conclusion: Nursing Factors affecting the rate of catheter-associated urinary tract infection plays a role in how nurses manage nursing care around patients with urinary catheter. Therefore, it is important for the nurse to constantly keep updated about the guidelines and the research done on this topic.

Bakgrund: Med transkulturell omvårdnad och globaliseringen av hälso- och sjukvård så är sjuksköterskor utmanade till att lära sig om andra kulturer lokalt och världsomfattande. En utveckling av utbildningen inom transkulturell omvårdnad där sjuksköterskor identifierar en transkulturell interaktion där gemensam kultur inte delas med patienten är därför behövlig. Att förstå och bedöma patientens kulturella bakgrund och värdesystem är avgörande för att förbättra utfallen för vården och effektivt hantera hälsa och sjukdom. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är därför att belysa hur sjuksköterskor upplever den transkulturella omvårdnaden i vården. Metod: Metoden var en strukturerad litteraturstudie med utgångspunkt i 12 artiklar som analyserades utifrån kvalitativ analysmodell. Resultat: Under dataanalysen kunde 3 teman samt 5 underkategorier växa fram efter tolkning: kommunikationsutmaningar, svårigheter att förstå och tillgodose behov, upplevelse relaterad till anhöriga, mer tid och ansträngning, kulturella och religiösa skillnader, känslor av oro och rädsla i bemötandet av patienter samt behov av utbildning och upplevd kompetensbrist. Resultatet visade att kommunikationssvårigheter, särskilt språkbarriärer, var betydande och hade en påverkan på vårdplaneringen och försvårade möjligheten att tillgodose patientens behov. För att bemöta dessa hinder förlitade sig sjuksköterskor på olika resurser, trots detta behövdes mer tid och ansträngning. Vikten av utbildning och kunskap om andra kulturer betonades för att resultera i mer kvalitetssäkrad vård inom transkulturell omvårdnad. Konklusion: I vården möter sjuksköterskor utmaningar som språkbarriärer och kulturella skillnader, vilket kräver övervinnande av kommunikationshinder och ökad förståelse för olika kulturer. För att erbjuda effektiv transkulturell omvårdnad behövs stöd, resurser och utbildning för att säkerställa att patienternas behov möts på ett respektfullt och anpassat sätt. Vidare forskning och utbildning inom detta ämne är behövligt.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2002. / Härtill 5 uppsatser.

Background: An estimated 125 million women live with Female Genital Mutilation (FGM) worldwide. Despite it being internationally recognized as a human rights violation. FGM is still practiced in approximately 29 countries, most of them in Africa and the Middle East. FGM has no health benefits, whereas there are short and long terms negative consequences that can cause physical and psychological problems. Aim: To describe the experiences of women who live with FGM and their subsequent interactions with healthcare providers in countries where FGM is not a tradition. Method: A literature study based on ten studies with a qualitative research design. Results: Five main themes were found; Knowledge of FGM, Language Barriers, The Gender of Healthcare Provider, Interactions with Healthcare Provider and On Display. Conclusion: Patients had difficulties due to the language barriers. There was a preference for female healthcare providers. Patients were affected by interactions with healthcare providers as well as lack of knowledge. Patients also had their genitals put on display for others. Clinical significance: With increasing migration, it is important that healthcare providers do not judge, but instead treat and care for these women with respect and empathy. / Bakgrund: Runt 125 miljoner kvinnor i världen idag är könsstympade, även fast det är internationellt erkänt som ett brott mot de mänskliga rättigheterna. Trots detta praktiseras könstympning fortfarande i cirka 29 länder, mestadels i Afrika och i Mellanöstern. Det finns inga hälsovinster för kvinnor som är könsstympade, däremot medför det kort- och långsiktiga negativa konsekvenser som kan leda till fysiska och psykiska problem. Syfte: Att beskriva könsstympade kvinnors erfarenheter av vårdpersonal i länder där det inte finns någon tradition av könsstympning. Metod: En litteraturstudie baserad på tio studier med kvalitativ ansats. Resultat: Fem huvudteman framkom och beskrevs; Kunskap om könstympning, Språksvårigheter, genus av personal, samspelet med vårdgivare och att den könsstympade kvinnan kände sig uttittad av vårdpersonalen. Slutsats: Patienterna hade svårt att kommunicera med sjukvårdspersonalen. Patienterna föredrog kvinnlig sjukvårdspersonal. Interaktionen med sjukvårdspersonalen påverkade patientens relation till vården. Patienterna kände sig uttittade av sjukvårdpersonalen. Patienterna upplevde att vårdpersonalen hade kunskapsbrister om FGM. Klinisk betydelse: Med ökad migration är det nödvändigt att vårdpersonalen ger en respektfull vård och visar empati för de könstympade kvinnorna.

Syfte: Syftet var att undersöka föräldrars upplevelser av bemötande på barnvårdhälsocentral/sjukhus efter genomförd omskärelse av deras son/söner. Metod: Studien hade en kvalitativ och induktiv ansats och genomfördes på en öppen förskola i en förort i Stockholm, hösten 2013 och våren 2014. Urvalet skedde genom att författaren valde föräldrar till barn som hade blivit omskuren och som kunde ge informationsrika beskrivningar av fenomenet. Totalt sju föräldrapar medverkade i studien. Samtliga föräldrar hade omskurit sin son/söner i Sverige. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer vilka analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Föräldrars upplevelse av bemötande efter genomförd omskärelse av sin son/söner sammanfattades i tre teman. I upplevelse av ett tillfredställande och professionellt bemötande beskrev föräldrarna de faktorer som bidrar till ett bra bemötande, där det bland annat framkom att respekt och förståelse för föräldrarnas värderingar är av betydelse för att skapa en trygghet och förtroende för vårdpersonalen. Föräldrarna beskrev sina upplevelser av ett bristande bemötande genom att uttrycka att vårdpersonal brast i sitt engagemang, var stressade, svåra att få tag på och brast i att ge information och rådgivning. Dessa upplevelser lämnade föräldrar att önska mer av vårdpersonalens bemötande i temat ett önskat bemötande, där föräldrarna uttryckte önskemål om en engagerad vårdpersonal som kommunicerar, ger adekvat information och rådgivning samt har goda kunskaper och utbildning om andra kulturer. Slutsats: Föräldrarna upplevde både positiva och negativa upplevelser med bemötandet hos vårdpersonalen, där bristande transkulturell kunskap hos vårdpersonalen var ett av de största problemen. Kontinuerlig utbildning om transkulturell omvårdnad kan underlätta för vårdpersonalen i deras möte med människor från andra kulturer. / ABSTRACT Aim: The aim of this study was to describe parents' experiences of treatment at child health care/hospital after circumcision of their son/sons. Method: The study had a qualitative and inductive approach and was conducted at a open pre-school in a suburb in Stockholm, in fall 2013 and spring 2014. The author chose the parents of children who had been circumcised and who could provide good information descriptions of the phenomenon. A total of seven pair of parents participated in the study, all whom circumcised their son/sons in Sweden. The data collection was carried out through semi structured interviews which was analyzed with the help of a qualitative content analysis. Result: Parents’ experience of treatment after the circumcision of their son/sons was summarized in three themes. The experience of a satisfactory and professional treatment, parents described the factors that contribute to a good treatment, which among other things, showed that respect and understanding of parents' values are important to create a sense of security and confidence for caregivers. The parents described their experiences of a lack of treatment by expressing that the nursing staff lacked in commitment, was stressed, difficult to reach and lacked in giving information and advice. These experiences left parents wishing for more of the care attitude of the nursing staff in the theme a required treatment, in which the parents wished for a dedicated nursing staff who communicate, provide approriate information and advice and has good knowledge and education about other cultures. Conclusion: Parents experienced both positive and negative experiences with the treatment of nursing staff, where the nursing staffs lack of transcultural knowledge was one of the biggest problems. Continuous education of transcultural care can help nursing staff in their meeting with people from other cultures.

Bakgrund: Tarmsjukdomar är en bakomliggande orsak till att patienter ibland måste genomgå en stomioperation, akut eller elektivt. Stomin anläggs i permanent eller temporärt syfte. En stomioperation innebär en livsomställning för patienten, vilket kan medföra både fysiska och psykiska påfrestningar. Kroppsuppfattning och självkänsla hos en patient som genomgår en stomioperation förändras, men med hjälp och stöd från sjuksköterskan kan patienten återfå kontroll och höja känslan av egenvärde. Syfte: Syftet var att beskriva hur patienter upplever den information de får från och interaktionen de upplever med sjuksköterskan i samband med stomioperation. Metod: Kvalitativ litteraturstudie där 10 kvalitativa artiklar kvalitetsgranskats med hjälp av Forsberg och Wengströms (2013) checklista och analyserats utifrån Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning. Resultat: Resultatet delades in i två huvudkategorier och åtta underkategorier. Studien påvisar att patienternas upplevelser av information och interaktion i samband med en stomioperation från sjuksköterkan påverkar deras anpassning till stomin och det dagliga livet. Resultatet visar en bristande kompetens hos sjuksköterskor i att informera och att interagera med patienterna. Slutsats: Patienterna upplevde på varierande sätt brister i information från och interaktion med sjuksköterskor i samband med stomioperation. Bristerna påverkade patienternas anpassning till stomin negativt och de kände sig inte redo att ta hand om egenvården hemma. Kommunikation är, enligt Travelbee, det viktigaste verktyget en sjuksköterska kan använda sig av för att etablera en god relation med en patient. / Background: Intestinal diseases may require patients to have a stoma surgery, acute or elective. The ostomy is either for a permanent or a temporary purpose. A stoma surgery is a life changing event for a patient, which can cause physical and psychological stress. Body image and self-esteem of the patient who are going through a stoma surgery changes and with the help and support from the nurse can help the patient to regain control and raise the sense of intrinsic value. Aim: The aim was to describe how patients perceive the information they received from and the interaction they experience with the nurse in conjunction with a stoma surgery. Method: A qualitative literature study, where 10 qualitative articles were quality reviewed with help from Forsberg and Wengströms (2013) checklist and analyzed using Graneheim and Lundmans (2004) description. Results: The result was divided in to two main categories and eight subcategories. The study indicate that patients' experiences of information and interaction in connection with stoma surgery from nurses affect their adaptation to the stoma and daily life. The results show a lack of competence from nurses to inform and to interact with patients. Conclusion: Patients experienced, in varying ways, deficits in information from and interaction with nurses in regard to a stoma surgery. These deficits affected the patients' adaptation to the ostomy negatively and they did not feel ready to perform the self-care at home. Communication is, according to Travelbee, the most important tool a nurse can use to establish a good relationship with a patient.

Bakgrund: Den ökande migrationen i världen leder till att större krav ställs på sjuksköterskor i vårdandet av immigrerade patienter. Sjuksköterskors vårdande av immigrerade patienter innebär att de kommer i kontakt med olika språk och kulturer. I mötet med dessa patienter uppstår språkbarriärer och kulturskillnader, vilket innebär att sjuksköterskan behöver ha en förmåga att ge en transkulturell omvårdnad. Sjuksköterskans upplevelser av att vårda dessa patienter är ett angeläget område att undersöka. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda immigrerade patienter. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes, som baserades på tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet framkom det två teman: utmaningar i kommunikationen och kulturens inflytande i vårdandet. Sjuksköterskorna upplevde utmaningar i vårdandet av immigrerade patienter som innebar kommunikationssvårigheter och kulturella skillnader. Det framkom även att sjuksköterskorna beskrev behov av mer kunskap och erfarenhet i transkulturell omvårdnad. Slutsatser: Kommunikationssvårigheter och kulturrelaterade företeelser upplevdes av sjuksköterskorna som hinder i vårdandet av immigrerade patienter. Sjuksköterskorna uttryckte behov av mer kunskap och erfarenhet som en grund för ökad kompetens och färdighet i att vårda immigrerade patienter.

Bakgrund: Sverige blir mer och mer ett mångkulturellt land, då många av världens länder är centrum för kulturell globalisering. Detta medför att en större andel av personer i vårt land som söker sig till hälso- och sjukvården har utländsk härkomst och därmed ett annat språk och kultur. För att kunna tillfredsställa dessa patienters grundläggande behov och leverera en individanpassad vård, behövs ökad kompetens kring kulturella skillnader och likheter. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vårdpersonals erfarenheter av att vårda patienter med annan kulturell bakgrund. Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa empiriska studier sammanställts och analyserats genom en innehållsanalys på manifest nivå. Sökningar av artiklar gjordes i CINAHL, PubMed och Ebsco – alla databaser. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman med totalt 13 underteman. De tre huvudtemana var (1) språkbarriärer, (2) kulturella hot och (3) vårdens bristande beredskap. Vårdpersonal upplever att språkförbistringar medför svårigheter inom vårdandet av patienter med annan kulturell bakgrund. Patienter med annan kulturell bakgrund upplevs ha starkare emotionella uttryck, mannen är överhuvudet i familjen och anhöriga upplevs av många som störande. Vårdpersonal önskar lättillgängliga hjälpmedel och utbildning för att kunna leverera transkulturell vård till patienter. Slutsats: Att vårda patienter från andra kulturer kan kräva mer tid på grund av olika barriärer som måste övervinnas och kulturkrockar som kan uppstå. Kulturell kompetens är en nödvändighet för att kunna utföra transkulturell omvårdnad, vilket handlar om ett holistiskt synsätt inom vårdandet. Kunskap behöver levereras till all sjukvårdspersonal inom alla instanser för utveckling av kulturell kompetens, men för att kunna ta till sig kunskapen är första steget att rannsaka sig själv, sina fördomar och värderingar om patienter från andra kulturer.