Bakgrund: Barnmisshandel via sjukvårdsinsatser innebär att en vuxen vårdnadshavare framkallar, hittar på eller beskriver symtom som barnet inte har. Syfte: Att undersöka vilka förutsättningar som finns inom vården för att barnet ska få den bästa omvårdnaden i fall där förälder/vårdnadshavare utsätter barnet för barnmisshandel via sjukvårdsinsatser. Syftet var även att undersöka vilka kunskaper som krävs inom vården för att hantera barnmisshandel via sjukvårdsinsatser samt att undersöka om det fanns kulturella skillnader. Metod: Systematisk litteraturstudie. 13 artiklar inkluderades, sju kvalitativa, fyra fallstudier samt två kvantitativa. Resultat: Analyserad data visar samstämmighet av symtom hos barn som har utsatts för barnmisshandel via sjukvårdsinsatser. Samband mellan mödrars psykiska hälsa och barnmisshandel via sjukvårdsinsatser kunde ses. Anknytningsmönster och mor-barn- relationen spelade en stor roll, liksom familjesituation och socioekonomisk bakgrund. Mödrarna hade ett stort behov av uppmärksamhet och bekräftelse. Kulturella skillnader kunde inte påvisas. Screeninginstrument och videoövervakning var viktiga diagnosverktyg. Multidisciplinära team och samverkan var viktigt för att ge god omvårdnad till barnet. Sjuksköterskans kompetens, intuition och erfarenhet hade stor betydelse för omvårdnaden. Slutsats: För att ge den bästa omvårdnaden till barn i fall där förälder/vårdnadshavare utsätter barnet för barnmisshandel via sjukvårdsinsatser krävs vissa förutsättningar. Det krävs kunskap kring symtom samt samspelet mellan mor och barn. Ett nationellt journalsystem och screening skulle leda till att fler fall av barnmisshandel via sjukvårdsinsatser upptäcks. Det skulle även leda till större insikt om att denna typ av misshandel existerar. Det krävs mer forskning och samverkan om och kring barn som utsätts för barnmisshandel via sjukvårdsinsatser. / Background: Medical child abuse occurs when an adult caretaker induces, fabricates, or describes non-existing symptoms in a child. Aim: To investigate the conditions that exist in the medical setting for the child to receive the best care in cases where the caretaker exposes the child to medical-child-abuse. The aim was also to investigate what kind of knowledge required in healthcare to handle medical child abuse and investigate if there are any cultural differences. Methods: Systematic review. 13 articles were included, seven qualitative, four case studies and two quantitative. Results: Analyzed data show consistency in symptoms in children who have been exposed to medical child abuse. Correlation between mother’s mental health and medical-child-abuse was found. Attachment representation and mother-child-relationship matters, as well as the family situation and socioeconomic background. The mothers have a huge need for attention and confirmation. No cultural differences could be found. Screening instrument and video surveillance was important diagnostic tools. Multidisciplinary teamwork and cooperation was important to provide good care for the child. The nurse’s competence, intuition and experience had a great impact on the care. Conclusion: In order to provide the best care for children in cases where the parent / guardian exposes the child to medical-child-abuse certain conditions are required. Knowledge about symptoms and the interaction between mother and child are required. A national system for medical records and screening would lead to more cases of medical child abuse being discovered. It would also give greater understanding of the existence of this type of abuse. More research and cooperation is needed on and around children exposed to medical- child-abuse.

Bakgrund: Våld i nära relation är ett globalt folkhälsoproblem. Det drabbar främst kvinnor där förövaren är en man. Våldet kan yttra sig genom olika uttryck och konsekvenserna är ofta allvarliga. Sjuksköterskan ska utgå från personcentrerad omvårdnad och har en betydande roll i mötet med de våldsutsatta kvinnorna. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser i mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relation.  Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design och induktiv ansats. Databaserna CINAHL, Medline och PsycINFO användes. 12 artiklar analyserades med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Resultat: I resultatet framkom tre huvudteman med tillhörande sju subteman. De huvudteman som identifierades var Sjuksköterskornas känslor i mötet med de våldsutsatta kvinnorna, Utmaningar i mötet och Sjuksköterskornas upplevelser av professionellt ansvar.  Slutsatser: Litteraturöversikten visade att sjuksköterskorna upplevde miljö, egna känslor, kunskap och utbildning som påverkande faktorer vid mötet med de våldsutsatta kvinnorna. Detta bidrog till att den personcentrerade omvårdnaden åsidosattes vilket påverkade identifieringen av våld i nära relation. En förbättring på organisationsnivå krävs för att säkerställa en god omvårdnad i mötet med de våldsutsatta kvinnorna.  Nyckelord: Ansvar, mötet, känslor, personcentrerad omvårdnad, upplevelser, våldsutsatta kvinnor / Background: Intimate partner violence is a global public health problem. It mainly affects women where the perpetrator is a man. Violence can manifest itself through various expressions and the consequence of the violence is often serious. The nurse’s should use person-centered care and has a significant role in the meeting with women exposed to violence.  Aim: The purpose was to describe the nurse’s experiences in the meeting with women exposed to intimate partner violence. Method: A literature review with qualitative design and inductive approach. The CINAHL, Medline and PsycINFO databases were used. 12 articles were analyzed using Friberg's five-step model.  Result: The result showed three main themes with seven sub-themes. The main themes identified were The nurses’ feelings in the meeting with the abused women, Challenges in the meeting and The nurses’ experiences of professional responsibility. Conclusion: The literature review showed that the nurses’ experienced the environment, their own feelings, knowledge, and education as influencing factors in the meeting with the abused women. This contributed to the neglect of person- centered care, which affected the identification of violence in close relationship. An improvement at the organizational level is required to good care in the meeting with the women.  Keywords: Abused women, experiences, feelings, meeting, responsibility, person- centered care

Bakgrund  Missfall är en vanlig händelse och kan påverka en kvinnas liv markant. Den vanligaste definitionen av missfall är en graviditet som spontant avbryts av kroppen själv innan graviditetsvecka 22. Vid missfall kommer kvinnor i kontakt med vården och omvårdnadsansvarig vårdpersonal är sjuksköterskan.  Syfte  Syftet var att belysa kvinnors syn på omvårdnad i samband med missfall.  Metod  Metoden som valdes var en litteraturöversikt. Datainsamling genomfördes i databaserna Public Medline, Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature och Psychological Information Database. Urval och kvalitetsgranskning genomfördes vartefter 15 vetenskapliga artiklar analyserades enligt Kristenssons integrerade analys.  Resultat  Resultatet består av två kategorier vilka beskrivit kvinnans syn på omvårdnad vid missfall. Dessa övergripande kategorier blev ‘stöd ’och ‘kommunikation’. Avsaknaden av emotionellt stöd, uppföljning och negativt språkbruk påverkade kvinnornas syn på omvårdnaden i samband med missfall negativt.  Slutsats  Att genomgå ett missfall kan vara en emotionellt svårhanterad händelse för en kvinna, och kan leda till depression, ångest eller posttraumatisk stress. Kvinnors syn på och upplevelse av omvårdnaden de fick i samband med deras missfall hade en betydande roll för deras emotionella återhämtning efter förlusten. Resultatet visade på att majoriteten av kvinnorna som deltog i de olika studierna upplevde omvårdnaden som bristande, då den hade kunnat fokusera mer på personcentrerad omvårdnad. Kvinnors syn på god omvårdnad är att få emotionellt stöd genom att bli bekräftade, lyssnade till, informerade, tillfrågade om vad de behöver samt att vårdpersonal inte ska använda emotionellt laddade ord eller svår medicinsk terminologi. Kvinnor vill även få uppföljning samt att deras partners ska bli mer inkluderade. / Background  Miscarriage is a common occurrence and is most commonly defined as a pregnancy that spontaneously is terminated by the body itself within 22 weeks. A miscarriage can significantly affect a woman's life. In the event of a miscarriage, women come into contact with health care and the main responsible care provider is the nurse.  Aim  The aim was to illustrate women’s view on nursing care in conjunction with miscarriage.  Method  The chosen method was a literature review. Data collection was performed through the databases Public Medline, Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature and Psychological Information Database. Selection and quality review were implemented. Fifteen scientific articles were analyzed according to Kristensson's integrated analysis.  Results  The result consists of two categories which describe woman's view of nursing care in the event of a miscarriage. These overarching categories became 'support' and 'communication'. The lack of emotional support, follow-up and care with choice of words negatively affected the women's view of nursing care in connection with miscarriage.  Conclusions  Going through a miscarriage can be an emotionally difficult event for a woman, that can lead to depression, anxiety or post-traumatic stress. Women's views on and experience of the care they receive by health care personnel in connection with their miscarriage has a significant role in their emotional recovery after the loss. The majority of the women who participated in the studies experienced health care as inadequate. Women's view of good care was to receive emotional support by being confirmed, listened to, informed, asked about their needs and that caregivers should not use emotionally charged words or difficult medical terminology. Women also wanted follow-up and that their partners should be more included.

Bakgrund: Forensisk omvårdnad handlar om gränslandet mellan omvårdnad och rättssystem. Våldsutsatta patienter är vanligt förekommande i dagens sjukvård. Sjuksköterskor bör ha en grundläggande förståelse för forensiska frågor för att garantera patienters säkerhet och möjliggöra bästa möjliga vård. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors kunskap kring forensisk omvårdnad. Metod: En allmän, systematisk litteraturöversikt har genomförts enligt Fribergs (2022) metod. Åtta artiklar har analyserats och bearbetats. Som teoretisk referensram har Jane Watsons omsorgsteori (1992) använts i diskussionsdelen. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor upplever brister i utbildning och tillgång på verktyg som kan användas i det forensiska arbetet. Utan kunskap om forensisk omvårdnad är det svårt för sjuksköterskor att identifiera dessa patienter och ge dem rätt omvårdnad. Avsaknad av rutiner och protokoll leder till att sjuksköterskor har svårt att upptäcka våldsutsatta patienter, ta hand om bevis och säkerställa god omvårdnad. Slutsats: Våld innebär konsekvenser för våldsutsatta, familjer och samhällen, både fysiska, psykiska och ekonomiska. Sjuksköterskor behöver få utbildning och rätt verktyg för att kunna ge värdig vård åt denna patientgrupp. Med ett bättre samarbete mellan vården, rättsväsendet och samhället skulle våldsutsatta patienter få den vård de har rätt till och befrias från onödigt lidande. / Background: Forensic care deals with the interface between nursing and the legal system. Patients of violence are common in today's healthcare system. Nurses should have a basic understanding of forensic care to ensure patient safety and provide the best possible care. Aim: The aim was to highlight nurses' knowledge about forensic nursing. Method: A general, systematic literature review was conducted according to Friberg's (2022) method. Eight articles have been analyzed and processed. Jane Watson's theory of care (1992) has been used as a theoretical frame of reference in the discussion section. Results: The results showed that nurses experience a lack of training and access to tools that can be used in forensic care. Without knowledge of forensic care, it is difficult for nurses to identify these patients and provide them with the right care. The lack of procedures and policy documents makes it difficult for nurses to identify patients of violence, handle evidence and ensure good nursing care. Conclusions: Violence has physical, psychological and economic consequences for victims, families and communities. Nurses need training and the right tools to provide dignified care to this patient group. With better cooperation between health, justice and society, forensic patients would receive the care they deserve and be spared unnecessary suffering.

Bakgrund: I Sverige ska kommuner och regioner arbeta med att främja hälsa hos familjer och barn. Ett sätt att arbeta med detta kan vara genom att samordna resurser vid hembesök. Samordnade hembesök kan möjliggöra tidig identifiering av familjer i behov av utökat stöd och tidigare studier har visat på goda effekter av samordnade hembesök för både enskilda familjer och för samhället. Därför genomförs nu ett förbättringsarbete med samordnade hembesök i Västmanland där barnhälsovårds-sjuksköterskor (BHV-sjuksköterskor) och familjevägledare tillsammans gör hembesök till familjer med barn som är åtta månader. Av den tidigare forskningen att döma saknas en inblick i BHV-sjuksköterskors och familjevägledares föreställningar av vad samordnade hembesök kan bidra med för både professionerna och familjerna. Syfte: Syftet är att beskriva barnhälsovårdssjuksköterskor och familjevägledares föreställningar av att göra samordnade hembesök till familjer med barn som är åtta månader. Metod: Examensarbetet är en intervjustudie med nio BHV- sjuksköterskor och fyra familjevägledare. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ direkt innehållsanalys med deduktiv ansats. SWOT-modellen har varit vägledande för intervjuer och analys. Resultat: BHV-sjuksköterskornas och familjevägledarnas föreställningar av att göra samordnade hembesök handlar om att arbeta för att stödja familjer genom att samarbeta i team. Det framgår att arbetssättet kan medföra försvårande omständigheter i relation till professionen och föräldrarna. Att ha organisatoriska förutsättningar tros kunna möjliggöra arbetssättet trots att verksamheten inte anpassas efter nya omständigheter. Slutsats: Examensarbetets resultat visar att BHV-sjuksköterskor och familjevägledare föreställer sig att samordnade hembesök förväntas bidra till ett förbättrat interprofessionellt samarbete, vilket i sin tur skulle kunna göra att professionerna i större utsträckning kan ge föräldrastöd ur ett familjefokuserat omvårdnadsperspektiv. Att ta reda på BHV- sjuksköterskors och familjevägledares olika föreställningar bidrar till att synliggöra faktorer som kan påverka arbetssättets implementering. / Background: In Sweden municipalities and regions should promote the health of families and children. One way of working with this can be by coordinating resources in home visits. Coordinated home visits can enable early identification of families in need of increased support and previous studies have shown good effects from coordinated home visits for both individual families and for the community. Therefore, an improvement project with coordinated home visits is currently being carried out in Västmanland, where child health (CHC) nurses and family counselors together make coordinated home visits to families with children who are eight months old. Previous research lack insight into BHV nurses and family counselors’ conceptions of why coordinated home visits can contribute to both the professionals and the families. Aim: The aim of this study is to describe child health care (CHC) nurses and family counselors’ conceptions of making coordinated home visits to families with children in the age of eight months. Method: This essay is an interview study with CHC-nurses and family counselors (n=13). The interviews are analyzed by qualitative directed and deductive content analysis. The SWOT-model was guiding in both interviews and analysis. Result: CHC-nurses and family counselors’ conceptions of making coordinated home visits contain working to support families by teamwork. Such clinical practice may contribute to aggravating circumstances in relation to the profession and the parents. Also, having organizational conditions are believed to enable the work despite the fact that clinical practice is not adjusted to new circumstances. Conclusion: The results of this essay show that CHC-nurses and family counselors belive that coordinated home visits are expected to contribute to improved interprofessional collaboration, which in turn could enable the professionals to provide parental support to a greater extent from a family-focused nursing perspective. Finding out about the different conceptions of child health nurses and family counselors contributes to highlighting factors that can influence the way new clinical practices are implemented.

Diss. (sammanfattning) Luleå : Luleå tekniska univ., 2004. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Univ., 2004. / Härtill 5 uppsatser.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett omfattande och allvarligt samhälls- och folkhälsoproblem. Var fjärde kvinna kommer någon gång under sin livstid att utsättas för våld i en nära relation. Mäns våld mot kvinnor omfattar all sorts våld i ett nuvarande eller före detta partnerskap. Med detta menas fysisk, psykisk samt sexuell skada, ofta förekommer en kombination av olika former. Våldsutsatta kvinnor söker sig ofta till vården på grund av andra problem än våldet de utsätts för. Sjuksköterskor har därför en stor sannolikhet att möta denna patientgrupp då dessa kvinnor söker vård i större utsträckning än icke utsatta kvinnor. Sjuksköterskan bär ett viktigt ansvar i att identifiera och screena kvinnor för våld för att möjliggöra god och säker vård i ett så tidigt skede som möjligt.  Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att screena kvinnor för våld i nära relationer.  Metod: Litteraturöversikten utgår från 10 vetenskapliga studier varav sex är kvalitativa och fyra är kvantitativa.  Resultat: Resultatet baseras på fem framtagna kategorier: Tidsbrist och förväntningar på ökad produktivitet, Brist på sjuksköterskekompetens, Organisatoriska hinder äventyrar patientsäkerheten, Sjuksköterskans upplevelse av att lyfta ämnet våld och Sjuksköterskans ansvar vid screening. Sjuksköterskor anser sig inte ha tillräcklig kunskap, tid eller tydliga riktlinjer på organisationsnivå för att hantera screening av våld i den mån det finns behov av.  Slutsats: Resultatet som framkommer i denna litteraturöversikt visar att sjuksköterskor som upplever osäkerhet kring våldshantering har behov av utökad utbildning och information vad gäller våld i nära relationer. Strukturella svårigheter på organisationsnivå bidrar till utmaningar i sjuksköterskans arbete då det inte alltid finns tillräckligt med förutsättningar och resurser. Sjuksköterskans egna förhållningssätt och attityd skapar hinder i vårdandet av våldsutsatta kvinnor. Med en ökad medvetenhet och större förståelse kan sjuksköterskan bemästra begränsningarna som finns vad gäller att ta ansvar och våga ställa frågan om våld. / Background: Domestic violence is a widespread and serious public health issue. Every fourth woman will be subjected to domestic violence at some point in her life. Men's violence against women encompasses all forms of violence in a current or former partnership. The violence can be physical, mental or sexual, often a combination of different forms. Women exposed to violence often seek care due to problems other than the violence to which they are exposed. Nurses are therefore very likely to meet this group of patients as these women seek care to a greater extent than non-exposed women. The nurse has an important responsibility in identifying and screening women for violence in order to enable good and safe care at the earliest possible stage.  Aim: The aim is to describe nurses experience of screening women for domestic violence  Method: The literature review is based on 10 scientific studies, of which six are qualitative and four are quantitative.  Results: The results are based on five developed categories: Lack of time and expectations of increased productivity, Lack of nursing knowledge, Organizational shortcomings jeopardazie the safety of patients, The nurse's experience of raising the violence subject and The nurse’s responsibility in screening. Nurses do not consider themselves to have sufficient knowledge, time or clear guidelines at an organizational level to handle screening of violence to the necessary extent.  Conclusion: The results that emerge in this literature review show that nurses who experience uncertainty about violence management need increased education and information regarding domestic violence. Structural difficulties at the organizational level contribute to challenges in the nurse's work as there are not always sufficient conditions and resources. The nurse's own approach and attitude creates obstacles in the care of abused women. With an increased awareness and greater understanding, the nurse can master the limitations that exist in terms of taking responsibility and daring to ask the question of violence.