Bakgrund Personer med psykisk sjukdom är en utsatt grupp i samhället. De stigmatiseras, diskrimineras och löper större risk att drabbas av och dö i allvarliga somatiska sjukdomar. Kopplingar har tidigare gjorts mellan detta och att sjukvården är bristande för dessa patienter. Syfte Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors uppfattningar om patienter med psykisk sjukdom på somatiska avdelningar och hur dessa sammanfaller med tidigare erfarenheter, utbildning och kunskapsnivå. Metod I studien har kvantitativ design tillämpats. En enkät med nio icke-öppna frågor delades ut till alla sjuksköterskor på tre vårdavdelningar med somatisk vård. Resultat Sjuksköterskorna kände oftare eller i högre grad otillräcklighet, empati, att det var jobbigt och distans. Patienterna uppfattades också i högre grad som krävande, oförutsägbara, utsatta och manipulativa. Majoriteten av sjuksköterskorna såg ingen skillnad viljan att gå in till patienter med psykisk sjukdom jämfört med andra. Olika bakgrundsfaktorers påverkan på dessa resultat kunde endast i få fall påvisas​.​ Sjuksköterskans antal år i yrket kunde dock kopplas till positiv utveckling på flera punkter. Slutsats Sjuksköterskorna uppgav både negativa och fientliga känslor och uppfattningar i mötet med patienter med psykisk sjukdom. Uppfattningarna och känslorna var även positiva och stödjande. Då underlaget var litet kan resultaten inte generaliseras. Studien kan dock vara bidragande till att uppmärksamma sjuksköterskors uppfattningar av patienter med psykisk sjukdom så att ytterligare förbättring kan ske och reducering vad gäller fördomar och stigmatisering. Detta för att kunna möjliggöra en bättre omvårdnad för dessa patienter. Större studier och vidare forskning inom området behövs. / Background People suffering from mental illness are a vulnerable group in today’s society. They are stigmatized, discriminated and have an increased risk of obtaining and dying from severe somatic illness. Earlier studies have shown a correlation between these facts and a deficiency in the health care of these patients. Aim The aim of this study was to investigate nurses’ attitudes towards patients suffering from mental illness in the somatic ward and if this can be related to previous experiences of mental illness, education and knowledge. Methods This study is based on a quantitative, survey methods. A questionnaire of nine closed-ended questions was distributed to all nurses in three somatic care departments. Results The results show that the nurses most often have feelings of inadequacy, empathy, concern and distance towards mentally ill patients. These patients were also percieved as more demanding, unpredictable, vulnerable and manipulative. The majority of the nurses saw no difference in their willingness to tend to patients with mental illness. Various background factors effect on these results could only be observed in a few cases. However, a relation was observed between the nurse’s degree of professional experience and a positive development in several ways. Conclusion The nurses reported negative and hostile as well as positive and supporting feelings and attitudes in their encounter with mentally ill patients. Because of a small amount of material the results cannot be generalized. Nevertheless, the study could contribute to an increased awareness regarding nurses’ attitudes towards patients with mental illness and thus aid in the process of reducing prejudice and improve health care for these patients. Further research in this subject is needed.

Bakgrund: Sedan 2015 har Sverige tagit emot fler människor på flykt än någonsin tidigare. Många av dessa flyktingar kommer från länder med förföljelse och krig. Studien handlar om sjuksköterskors upplevelser av omvårdnad av flyktingar inom sluten psykiatrisk vård.Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att vårda flyktingar och asylsökande inom sluten psykiatrisk vård.: Studien genomfördes med en kvalitativ induktiv ansats med semistrukturerade frågor. Metod: Nio sjuksköterskor som arbetar inom sluten psykiatrisk vård i södra Sverige intervjuades. Data analyserades sedan med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna i denna studie beskrev den bristande möjligheten till kommunikation som det största hindret för att ge en god omvårdnad, och att den tolkhjälp som fanns att tillgå, var dels i stort begränsad till läkarsamtalen, samt ansågs som mycket varierande i kvalitet. Vidare angavs brist på plan för omhändertagande, och även behandling som specifikt var anpassad till flyktingar och deras speciella behov. Vikten av en god moralisk miljö, där diskussion tillåts och som i sin tur kan leda till ett större engagemang i behandlingen av denna grupp, framkom också av intervjuerna. Slutsats: Genom att antalet asylsökande kraftigt ökade under perioden 2015 till och med 2017, har den totala gruppen flyktingar ökat markant i Sverige. Detta innebär enligt den tidigare visade statistiken och studierna, att antalet personer med psykiska besvär inom denna del av befolkningen, kommer att öka i framtiden, även med ett minskat asylmottagande. Detta gör att behovet av medvetenheten och kunskapen om denna grupp hos sjuksköterskor inom sluten psykiatrisk vård kommer att behöva ökas.Trots de svårigheter som det innebär att använda tolk, anser författarna att det på kort sikt är enda möjligheten för att säkerställa en god omvårdnad för gruppen ifråga. Denna tolkverksamhet bör alltså om möjligt ökas – mer tolkar utbildas och användas inte enbart vid läkarsamtal, utan i hög grad vid samtal mellan patient och sjuksköterska.Nyckelord: Psykiatrisk omvårdnad, flyktingar, asylsökande, sjuksköterskor, erfarenheter, sluten psykiatrisk vård. / Background: Since 2015, Sweden has received more people who have been forced to flee than ever before. Many of these refugees originates from countries where persecution and war are to be found.This study investigates the experiences working with refugees by nurses working in institutional psychiatric care. Aim: The aim of this study was to highlight the experiences of nurses working within institutional psychiatric care, whom are taking care of refugees and asylum seekers, Method: The study was conducted by using a qualitative inductive approach with semistructured questions. Nine nurses working within institutional psychiatric care in the town of Malmö, were interviewed, after that, the data was analysed by using a qualitative content analysis. Result: The nurses taking part in this study described the insufficient possibility of communication as the biggest obstacle of giving a good care, and that the help of translators available, where almost only available for the appointment with the doctors. The quality of the translations where also considered to be of substantial variations. Furthermore it was considered to be a lack of plan for caregiving, and also lack of treatments which was adapted to refugees, and their specific needs. The importance of a good moral climate, where discussions are allowed, and which further can lead to a greater engagement in the caregiving involving this group, was also shown in the interviews. Conclusion: Due to the massive rise in the number of asylum seekers during the period of 2015 lasting to the end of 2017, the total number of refugees in Sweden has increased substantial. According to earlier studies and statistics, this will lead to an increase in psychiatric disorders within this group in society, even taking a lesser amount of people seeking asylum in the future in consideration. Therefore the awareness and the knowledge of this group by nurses working in institutional psychiatric care, will have to be increased.Even with the difficulties shown using translators, the authors believe that in the short term this is the only possibility to safeguard a good caregiving to this group. The amount of helpfrom translators should, if possible increase. A larger number of translators would therefore have to be educated, to give the possibility to be used not only in the communication with the doctor, but in the communication between the patient and the nurse.Keywords: Psychiatric caregiving, refugees, asylum seekers, nurses, experiences, institutional psychiatric care.

Background  The number of men entering the nursing care profession is still low, which means that nurses are still a minority in nursing care profession. The possible cause for this gender discrepancy is sociocultural perception of society that the nursing care profession is only for women. However, the demand for gender balance in the nursing care profession has increased. And as the result the number of men joining the nursing profession is increasing.  Aim  The purpose of this paper was to describe patients’ experience of nursing care from male nurses.  Method  Nonsystematic literature review that analyzes the results of 16 studies, published 2011- 2021, with qualitative, quantitative as well as mixed method approaches, collected from Public Medline [Pubmed], Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL] and manual search to give answers to the aim of the literature review. The main results of articles were synthesized and analyzed under themes and subthemes.  Results  Most of the patients who participated in all studies have reported that they found the care provided by male nurses to be satisfactory; however, some of the patients had a negative perception of men as nurses. And a large majority of both male and female patients do not prefer male nurses when it comes to intimate care and genital examination.  Conclusions  Patients' experiences of nursing care of male nurses were quite positive. However, most of the patients’ perception and attitude of men as a nurse varied. These attitudes were influenced by socio-cultural perceptions of gender norms. Male nurses were not favored for intimate care either. / Bakgrund Antalet män som gör ingång i vårdyrket är fortfarande lågt, vilket betyder att de är en minoritet i hälso- och sjukvårdsyrket. Ursprunget för de möjliga orsakerna är sociokulturell uppfattning av samhället att vårdyrket bara är för kvinnor. Dock har kravet för könsbalans inom vårdyrket har ökat. Följaktligen har antalet män som gör ingång i vårdyrket ökat.  Syfte  Syftet var att belysa patienters erfarenheter av manliga sjuksköterskors omvårdnad.  Metod  En icke-systematisk litteraturöversikt där 16 vetenskapliga artiklar med kvalitativ, kvantitativ samt mixad-metoddesign inkluderades i resultatet. Artiklarna är publicerade mellan 2011 och 2021 hämtade från databaserna Public Medline [PubMed] och Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL]. Även manuell sökning tillämpades för att besvara syftet. Artiklarnas resultat har också analyserats och sammanställts under teman och subteman.  Resultat  De flesta patienterna i samtliga studier har tyckt att vården som ges av manliga sjuksköterskor är tillfredsställande även om några av patienterna hade en negativ uppfattning gentemot män som sjuksköterskor. Det framgick att en stor majoritet av både manliga och kvinnliga patienter inte föredrar manliga sjuksköterskor för intimvård samt genitala undersökningar.  Slutsats  Patienters erfarenheter av omvårdnad från manliga sjuksköterskor var ganska positiva, patienternas syn på män som sjuksköterskor varierade. Patienternas attityd mot vårdyrket påverkades av sociokulturella uppfattningar om könsnormer. Manliga sjuksköterskor var oönskade för intimvård.

Bakgrund: Sjuksköterskor innehar en komplex yrkesroll, med en omfattande omvårdnadskompetens och personligt ansvar. Sjuksköterskor ska arbeta personcentrerat samt inneha flertalet professionella värden där förmågan att ge en medkännande vård ingår. Förmågan att erbjuda patienter medkänsla har visats vara avgörande för en god omvårdnad. Problem: Sjuksköterskors frekventa exponering för lidande kan ge konsekvenser i form av medkänslotrötthet, vilket kan påverka patienters upplevelse av omvårdnaden. För att sjuksköterskor ska kunna erbjuda patienter en medkännande vård under hela sitt yrkesliv och samtidigt bibehålla egen hälsa, krävs kunskap rörande begreppet compassion fatigue - medkänslotrötthet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av medkänslotrötthet. Metod: Allmän litteraturöversikt baserad på åtta artiklar av kvantitativ ansats samt fyra artiklar av kvalitativ ansats. Resultat: Sjuksköterskors erfarenheter av faktorer som orsakar medkänslotrötthet är frekvent exponering för andras lidande med en samtidig oförmåga att lindra lidandet. Bristande stöd från kollegor och ledning är också en bidragande faktor till problemet. Då sjuksköterskor drabbas av medkänslotrötthet erfars detta ge konsekvenser för såväl sjuksköterskor som patienter. När sjuksköterskor besitter en självmedkänsla utgör det ett skydd mot att drabbas av medkänslotrötthet. Slutsatser: Genom att öka sjuksköterskors förståelse för problemet, kan ny kunskap utgöra en personlig beredskap för att undgå att drabbas av medkänslotrötthet. / Background: Nurses have a complex professional role, with extensive nursing skills and personal responsibility. Nurses must work person-centered and possess the majority of professional values where the ability to provide compassionate care is included. The ability to offer patients compassion has been shown to be crucial for good nursing. Problem: Nurses’ frequent exposure to suffering can have consequences in the form of compassion fatigue, which can affect patients’ experience of compassionate care. In order for nurses to be able to offer patients compassionate care throughout their professional lives and at the same time maintain their own health, knowledge is required regarding the concept of compassion fatigue. Aim: To describe nurses’ experience of compassion fatigue. Method: General literature review based on eight articles of quantitative approach and four articles of qualitative approach. Results: Nurses’ experiences of factors that cause compassion fatigue are frequent exposures to the suffering of others with a concomitant inability to alleviate the suffering. Lack of support from colleagues and management is also a contributing factor to the problem. As nurses suffer from compassion fatigue, this is experienced to have consequences for both nurses and patients. When nurses possess a self-compassion, it provides protection against suffering from compassion fatigue. Conclusions: By increasing nurses’ understanding of the problem, new knowledge can provide a personal readiness to avoid suffering from compassion fatigue.

Bakgrund: Hysterektomi är den näst vanligaste förekommande operationen för kvinnor i fertil ålder och innebär att livmodern avlägsnas. Hysterektomi genomförs dels för att minska symtom vid myom, endometrios, blödningsrubbningar eller framfall, dels som en livräddande åtgärd vid gynekologiska maligniteter, eller akut vid förlossningskomplikationer.Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelse av att vara hysterektomerade med fokus på den psykiska och sexuella hälsan. Metod: En kvalitativ litteraturstudie som bygger på tio vetenskapliga artiklar relevanta för syftet som valdes ut från databaserna PsycINFO, CINAHL och PubMed och därefter granskades och sammanställdes. Resultat: En hysterektomi kan leda till både positiva och negativa konsekvenser för kvinnans psykiska och sexuella mående. Om kvinnan innan operationen varit besvärad av symtom under lång tid leder hysterektomi till förbättrad psykisk och sexuell hälsa samt förbättrad självbild. För kvinnorna som genomgick en hysterektomi på grund av maligna tumörer eller akut vid förlossningskomplikationer fick generellt kvinnan en mer negativ erfarenhet av hysterektomin. Om livmodern är starkt kopplad till kvinnlighet och femininitet påverkade operationen inte bara kroppen fysiskt utan även kvinnornas identitet och kunde leda till försämrad självbild och självförtroende. Stöd från vården och från en partner är viktigt i samband med en hysterektomi. Slutsats: Upplevelsen av en hysterektomi samt den psykiska och sexuella hälsan efter operationen påverkas av orsaken till hysterektomin. Om operationen utförts på grund av långvariga besvär som blödningar, smärta och obehag blir både den psykiska och sexuella hälsan bättre. Är orsaken istället malignitet eller förlossningskomplikationer påverkas kvinnorna i större grad negativt. / Background: Hysterectomy is the second most common operation for women of childbearing age and involves the removal of the uterus. Hysterectomy is performed to reduce the symptoms of myoma, endometriosis, bleeding disorders or prolapse, as a life saving intervention for gynecological malignancies or acute due to labor complications.Aim: The aim was to shed light on women's experience of being hysterectomized with a focus on mental and sexual health.Method: A qualitative literature review based on ten scientific articles selected from the databases PsycINFO, CINAHL and PubMed.Results: A hysterectomy can lead to both positive and negative consequences for the woman's mental and sexual health. If the woman before the operation has been bothered by symptoms for a long time, hysterectomy leads to improved mental and sexual health as well as improved self-image. For the women who have undergone a hysterectomy due to malignant tumors or acute do to labor complications, they generally had a more negative experience of the hysterectomy. If the uterus is strongly linked to femininity and womanhood, will the operation affect the body physically and also the women's identity and could lead to impaired self-image and self-confidence. Support from both healthcare and from a partner is important for the woman undergoing a hysterectomy. Conclusion: The experience of a hysterectomy and the mental and sexual health after surgery are affected by the cause of hysterectomy. If the operation is performed due to long-term problems such as bleeding, pain and discomfort, both mental and sexual health will be improved. If the cause is instead malignancy or birth complications, women are more adversely affected.

Bakgrund: Andelen kvinnor som insjuknar i bröstcancer ökar. År 2019 diagnostiserades cirka 150 av 100 000 kvinnor med bröstcancer i Sverige. Därmed möter sjuksköterskor allt fler anhöriga som behöver stöd i att hantera en bröstcancerdiagnos. För att kunna möta de anhörigas stödbehov behöver sjuksköterskor kunskap kring vilket typ av stöd som upplevs vara hjälpsamt. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa litteratur med fokus på anhörigas upplevelser av stöd från sjuksköterskor när en familjemedlem drabbats av bröstcancer. Metod: Studiedesignen för examensarbetet var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Sökningar av befintlig litteratur genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Ett urval av artiklar från sökningarna gjordes, därefter genomgick de valda artiklarna en kvalitetsgranskning med hjälp av SBU:s granskningsmall. Därpå gjordes en innehållsanalys för att analysera och kategorisera artiklarnas resultat. Resultat: Elva kvalitativa studier utgjorde litteraturstudiens resultat. Resultatet presenteras i två kategorier, behov under en skör resa och ambivalens av att leva med ovisshet, med vardera två subkategorier. Konklusion: När stödinsatser gavs till anhöriga blev deras upplevelser av sjukvården avsevärt bättre jämfört med anhöriga som upplevde att de inte fick ta del av stödinsatser. De som saknade stödinsatser upplevde en kamp i ensamhet med en önskan om att bli sedda och få stöd. / Background: The number of women that are diagnosed with breast cancer increases. In 2019, 150 out of 100.000 women in Sweden were diagnosed with breast cancer. With that, nurses are more often faced with relatives that are in need of support in handling a breast cancer diagnosis. Nurses therefore need to have a knowledge of person centered care in order to be able to support relatives and the needs they have during a difficult time.  Aims: The purpose of the literature review was to summarize the content of the literature with a focus on relatives' need for support when a family member gets a breast cancer diagnosis. Method: The design of the study for the thesis was a literature review with a qualitative approach. A search for existing literature was conducted in the databases PubMed and CINAHL. Thereafter, a selection of articles that the searches returned underwent quality review with the assistance of SBU: review template for qualitative studies. A content analysis was also carried out in order to analyze the result of the articles.  Results: The result of the literature review was based on eleven qualitative studies. The result is presented divided into two categories; needs during a fragile journey and ambivalence when living with uncertainty, each category had two subcategories.  Conclusion: When support was given to relatives, their experiences of healthcare became significantly better compared to relatives who felt that they did not get to take part of the support. Those who lacked support experienced a lonely struggle with a desire to be seen and supported.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Univ., 2003. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2005. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2006. / Härtill 6 uppsatser.

Bakgrund: Kronisk smärta är ett globalt fenomen där var femte människa regelbundet upplever måttlig till svår smärta. Otillräcklig förståelse och kunskap om egenvård av kronisk smärta kan vara ett hinder för många äldre personer. Otillräcklig smärtlindring kan medföra onödigt lidande för patienten. Kronisk smärta kan också påverka den äldre personens vardag så väl som deras livskvalité. Syfte: Syftet med studien var att belysa hälso- och sjukvårdspersonalens erfarenhet av omvårdnad hos äldre personer med kronisk smärta. Metod: Denna studie var en litteraturöversikt med induktiv design med 11 kvalitativa artiklar som urval. Resultat: Hälso- och sjukvårdspersonalen uttryckte att det fanns ett ökat behov av kunskap om smärta, eftersom de stundtals tvivlade på sin egen förmåga att bedöma och lindra smärtan hos äldre personer, vilket gav en känsla av maktlöshet. Erfarenheten var att samarbete, tillit och en fungerande kommunikation inom det multi-professionella teamet var viktigt för att patientens smärtlindring skulle bli optimal. Slutsats: För att den äldre patienten med kronisk smärta ska få en god smärtlindring krävs att hälso- och sjukvårdspersonalen har kunskap, samarbetsförmåga och självinsikt. / Background: Chronic pain is a global phenomenon, where every fifth person experiences moderate to severe pain regularly. Insufficient understanding and knowledge of chronic pain can be an obstacle for elderly patients. Pain relief that is insufficient contributes to unnecessary suffering for the individual. Chronic pain can also influence elderly patients' everyday life, as well as their quality of life. Aim: The aim of this study was to describe the health care staffs’ experience of nursing in elderly patients with chronic pain. Method: This study was a literature review with an inductive design in addition to a selection of qualitative articles. Result: The health care staff expressed a need for increasing the knowledge about pain, as they sometimes doubted their ability to assess and alleviate the pain in the elderly, which gave a sense of the staff being powerless. The experience was that collaboration, trust, and a functioning communication within the multi-professional team had an important role for optimal pain relief. Conclusion: In order for the elderly patient with chronic pain to receive sufficient pain relief, the healthcare professionals need abilities such as knowledge, cooperation and self-awareness.