This study examines how ESG news affects companies' share values, as well as how the ESG categories individually affect share values. The study focused on Swedish listed companies and covers a total of 150 news articles from the period 2021-2024. This led to share values for 74 different companies being analyzed. The news articles were selected from Dagens Industri and the share values were taken from Avanza. The study was conducted with an event study to examine how specific events affect share values. In accordance with previous studies, a measurement period of 11 days per event was chosen. Four pairs of hypotheses were formulated and tested with two-tailed t-tests. The results showed that ESG news affects companies' share values, especially news within the environmental and governance categories. These categories were found to have a significant impact and created greater market reactions than the social news. / Denna studie undersökte hur ESG-nyheter påverkar företags aktievärden samt hur de enskilda kategorierna inom ESG var för sig påverkar aktievärdena. Undersökningen fokuserade på svenska börsnoterade företag och omfattade totalt 150 nyhetsartiklar under perioden 2021–2024. Detta ledde till att aktievärden för 74 olika företag analyserades. Nyhetsartiklarna hämtades från Dagens Industri och aktievärdena från Avanza. Studien genomfördes med en eventstudie för att undersöka hur de specifika händelserna påverkade aktievärdena. I enlighet med tidigare studier valdes en mätperiod på 11 dagar per händelse. Fyra hypotespar formulerades och testades med tvåsidiga t-test. Resultaten visade på att ESG-nyheter påverkar företagens aktievärden. Detta gällde särskilt nyheter inom kategorierna miljö och styrning, som visade sig ha en signifikant påverkan och väckte större marknadsreaktioner än sociala nyheter.

<p>Vad är normalt? Vem äger det samhälleliga tolkningsföreträdet av att vara normal? Vad gör och hur formar ett begrepp som normalitet oss som individer, medborgare och medmänniskor i det att vi försöker konstruera mening och betydelse av vår egen vardag samtidigt som vi försöker förstå vår gemensamma omvärld? Det är vad min magisteruppsats handlar om. Hur det blir exkluderat som utmanar normens tolkningsföreträde av vad som är möjligt att beteckna som normalt när det gäller olika sociala uttryck av kön och sexualitet. Vad händer med ett begrepp som gör motstånd mot en normalitet som konstruerar en viss tillhörighet som mer normal än någon annan? Vad blir den sociala konsekvensen av att det s k normala talar om denna utmaning och detta motstånd i ett offentligt samtal? Det är denna diskussion som utgör fokus i min uppsats i vilken jag studerar det offentliga samtalet om begreppet queer i svensk dagspress och hur det formuleras inom vad jag menar är en heteronormativ samhällelig diskurs, där queer genom att konstitueras som synonymt med den avvikande ofarliggörs i bekräftelsen och reproduceringen av det normala. </p><p>Genom att studera detta är det möjligt att synliggöra olika former av sociala konsekvenser som kan tydliggöra varför normalitet som konstituerande diskurs ständigt återskapas och bekräftas som avgörande för hur det är relevant att organisera ett samhälle socialt, kulturellt, politiskt och ekonomiskt. Något som får konsekvenser för oss som individer, medborgare och medmänniskor i hur vi tolkar och ger betydelse av vår egen vardag och tillhörighet i en för oss gemensam omvärld, vare sig det handlar om olika former av kön och sexualitet eller inte. Den sociala konstruktionen av ett begrepp som normalitet fungerar begränsande och maktutövande för samtliga sociala uttryck som den enskilda individen väljer att gestalta. Så ett ofarliggörande av det som ifrågasätter det som hävdar sin egen normalitet genom uteslutningen av någonting annat eller någon annan innebär en maktutövning med sociala konsekvenser. Särskilt som det sker i ett av flera offentliga samtal tillgängligt i ett vardagligt sammanhang, så som t ex i dagspressen. Jag menar därmed att genom att studera vad som konstrueras och definieras som normalt öppnas det upp för en möjlighet till förändring av de samhälleliga mekanismer som exkluderar den enskilda individens möjligheter till olika former av uttryck och inkludering socialt, kulturellt, politiskt och ekonomiskt.</p>

Inledning: Ett företag som sponsrar en känd person förknippas starkt med denna. Tidigare forskning har visat att det finns en positiv påverkan på aktiepriset och avkastningen hos företag som tecknar sponsringsavtal med kända personer. Syfte: Syftet med uppsatsen är att med hjälp av eventstudiemetoden undersöka huruvida tio oväntade händelser relaterade till tre idrottare påverkat aktievärdet för Nike Inc. Teori: Den effektiva marknadshypotesen bygger på antagandet att finansiella marknader är effektiva och att all information finns tillgänglig vilket i sin tur exakt återspeglas i priset på en tillgång. Det finns empiriska belägg för att marknaden inte alltid kan sägas vara effektiv som effektiva marknadshypotesen hävdar, något som teoretiskt kallas för anomali. Metod: Denna studie antar ett deduktivt angreppssätt och har en kvantitativ inriktning. Eventstudiemetoden används för att mäta den tänkbara effekt som en oväntad händelse har på företagets värde. Aktieprisförändringen undersöks genom den kumulativa onormala avkastningen (CAR) och hypotesprövningar görs för att nå en slutsats på syftet och problemformulering. Slutsats: Vi har utfört undersökningen i enlighet med eventstudiemetoden och kommit fram till att 9 av 10 oväntade händelser påverkar aktievärdet för Nike Inc. Detta genom att hypotestesta de oväntade händelserna som har visat ett statistiskt samband, positivt eller negativt, mellan den oväntade händelsen och den kumulativa onormala avkastningen (CAR). Vi har även studerat respektive diagram där vi ser en förändring i CAR efter att nyheten kring de oväntade händelserna släppts men att förändringen i de flesta fall inte är så stor. Vi har också funnit att annan information som släppts av Nike under respektive händelseperioder har haft störst påverkan på CAR, särskilt finansiell information.

The aim of this paper is to test whether an investment strategy originally created by Piotroski (2000), can be refined by combining it with the price-to-earnings-anomaly. In detail, we accomplish this by implementing Piotroskis F_SCORE-model to identify and consequently separate financially weak- and strong firms. Furthermore, we create an investment portfolio based on a combination of the highest rated companies according to the F_SCORE-model, and the most undervalued companies from the price-to-earnings-anomaly, to create a joint investment strategy (M_STRAT). This is carried out during the time-period 1999-2009, while reconstructing the portfolio annually. The results of our study show that, by combining the two models, we are able to achieve a market-adjusted return of 44,1%, hence amplifying the original F_SCORE-model by 17%.

Vad är normalt? Vem äger det samhälleliga tolkningsföreträdet av att vara normal? Vad gör och hur formar ett begrepp som normalitet oss som individer, medborgare och medmänniskor i det att vi försöker konstruera mening och betydelse av vår egen vardag samtidigt som vi försöker förstå vår gemensamma omvärld? Det är vad min magisteruppsats handlar om. Hur det blir exkluderat som utmanar normens tolkningsföreträde av vad som är möjligt att beteckna som normalt när det gäller olika sociala uttryck av kön och sexualitet. Vad händer med ett begrepp som gör motstånd mot en normalitet som konstruerar en viss tillhörighet som mer normal än någon annan? Vad blir den sociala konsekvensen av att det s k normala talar om denna utmaning och detta motstånd i ett offentligt samtal? Det är denna diskussion som utgör fokus i min uppsats i vilken jag studerar det offentliga samtalet om begreppet queer i svensk dagspress och hur det formuleras inom vad jag menar är en heteronormativ samhällelig diskurs, där queer genom att konstitueras som synonymt med den avvikande ofarliggörs i bekräftelsen och reproduceringen av det normala. Genom att studera detta är det möjligt att synliggöra olika former av sociala konsekvenser som kan tydliggöra varför normalitet som konstituerande diskurs ständigt återskapas och bekräftas som avgörande för hur det är relevant att organisera ett samhälle socialt, kulturellt, politiskt och ekonomiskt. Något som får konsekvenser för oss som individer, medborgare och medmänniskor i hur vi tolkar och ger betydelse av vår egen vardag och tillhörighet i en för oss gemensam omvärld, vare sig det handlar om olika former av kön och sexualitet eller inte. Den sociala konstruktionen av ett begrepp som normalitet fungerar begränsande och maktutövande för samtliga sociala uttryck som den enskilda individen väljer att gestalta. Så ett ofarliggörande av det som ifrågasätter det som hävdar sin egen normalitet genom uteslutningen av någonting annat eller någon annan innebär en maktutövning med sociala konsekvenser. Särskilt som det sker i ett av flera offentliga samtal tillgängligt i ett vardagligt sammanhang, så som t ex i dagspressen. Jag menar därmed att genom att studera vad som konstrueras och definieras som normalt öppnas det upp för en möjlighet till förändring av de samhälleliga mekanismer som exkluderar den enskilda individens möjligheter till olika former av uttryck och inkludering socialt, kulturellt, politiskt och ekonomiskt.

Det finns ett flertal tidigare studier som undersöker listbyten och dess effekt på ett bolags aktieavkastning. Merparten av dessa studier är dock baserade på den amerikanska aktiemarknaden. De svenska studierna som har genomförts undersöker effekten av listbyte från alternativa marknadsplatser (MTF) till huvudmarknaden (reglerad marknad). Det har framkommit att det finns ett kunskapsgap vad gäller hur aktieavkastning reagerar på marknadsplatsbyten på Sveriges MTF-er. Genom att endast fokusera på MTFmarknadsplatserna,AktieTorget, First North och Nordic MTF i Sverige och effekten av bytenmellan dessa marknadsplatser blir denna studie ett komplement till den tidigare forskningen inom området. I studien undersöks 39 svenska bolag som mellan åren 2007-2016 valt att byta marknadsplats. OMXPI är det jämförelseindex som använts för att jämföra bolagens avkastning med marknaden. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett värdeför såväl bolagen som dess aktieägare att byta marknadsplats mellan AktieTorget, Nordic MTF och First North, istället för att stanna kvar på den ursprungliga listan. Detta syfte uppnås genom att studien undersöker bolagens aktieavkastning i samband med flytt till likvärdig, alternativ, marknadsplats för att ta reda på om bytet av marknadsplats skapar en negativ avkastning hos bolagen. Denna studie utförs i form av en kvantitativ eventstudie där marknadsplatsbytet utgör eventet. Studiens avsikt är inte att analysera de enskilda bolagen utan att istället ge en samlad bild av effekten på den aktiekursutveckling listbytet medför. Resultatet av studien visar att en negativ ackumulerad onormal avkastning (CAR) förekommer efter att marknadsplatsbytet genomförts. Vid beräkning av parametrarna imarknadsmodellen finner studien att den genomsnittliga ackumulerade onormala avkastningen (CAAR) för samtliga bolag är hela -47,88 %, 12 månader efter att marknadsplatsbytet genomförts. / There are several previous studies that examine switches between marketplaces and how these changes impact companies share performance. The most foregoing research made on the subject share performance is based on the US stock market. Swedish studies made to the subject examine the share performance when companies move from one of the SwedishMultilateral Trading Facilities (MTF) to main market. The authors of this paper have noted that there is a gap of knowledge regarding share performance when companies move between the Multilateral Trading Facilities. By only examining the Swedish Multilateral Trading Facilities, AktieTorget, First North and Nordic MTF, and how moving between the lists affects the share performance, this study is an addition to the previous research in the field.This study examines 39 Swedish companies, which have changed list between 2007-2016. OMXSPI is the benchmark used in this study to compare the companies return with the market return. The purpose of this study is to examine if there is a value for both the companies and its shareholders to exchange marketplaces between the Swedish Multilateral Trading Facilities, AktieTorget, First North and Nordic MTF. This purpose is achieved byexamine the company’s stock price development before and after the change of market place and identify if the change creates a negative share performance. This study is conducted in the form of a quantitative event study where the marketplace change represents the event. The purpose is not to analyze the individual companies but to provide a comprehensive picture ofthe effect the marketplace changes have on the stock price development. The result of the study indicates that a negative accumulated abnormal return (CAR) occurs after the marketplace change. When calculating the parameters in the market model the study finds that the average accumulated abnormal return (CAAR) for all companies is a total of -47,88 % twelve months after the marketplace change.