<p>Politiken i Sverige har de senaste åren blivit allt mer medialiserad, vilket innebär att medierna har en stor makt att påverka politiken indirekt eftersom det är via dem som nyheter och information sprids. Inom det politiska området har Public Relations (PR) fått ett allt större utrymme genom dess arbete med organisationer, politiska organ/ aktörer, journalister och media och så vidare. PR-bolagen arbetar i det ”dolda” och det framgår inte alltid för mottagaren att det är en PR-byrå som konstruerat meddelandet. Eftersom PR-byråerna har ett stort nätverk har de således många kontakter, vilket ger dem en viss makt när det gäller olika sakfrågor eftersom de använder sig i hög grad av lobbning för att åstadkomma opinionsbildning och annan påverkan. PR-byråerna arbetar således mycket med bland annat opinionsbildning och verkar för att deras klienter ska få utrymme i medierna. Förutom detta arbetar de även med krishantering och enskilda politiker. Detta arbete ger PR-byråerna viss påverkansmakt, men väcker även frågor om etik och moral. Etiska dilemman finns i alla branscher och finns även inom PR. Vissa forskare beskriver etik inom PR som något individen själv tar ställning till och inte något som är branschorienterat. Normen är exempelvis att alla tar jobben som de får in, vilket kan ses som en moralisk tveksamhet.  Denna uppsats syftar till att genom kvalitativa forskningsintervjuer undersöka hur PR-byråer och dess konsulter arbetar med frågor om makt, etik, opinionsbildning, lobbning och sociala medier.</p>

<p>Den här uppsatsen undersöker hur jämställdhet, feministisk teori/praktik och kvinnors organisering diskuteras på ledarplats. Undersökningen består av två delar, en kvantitativ och en kvalitativ. Den kvantitativa mäter antalet artiklar under perioden 16 april – 6 maj 2007 i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten och Sydsvenska Dagbladet. Den kvalitativa undersökningen syftar till att närmare visa på vilket sätt de undersökta tidningarnas ledartexter förhåller sig till jämställdhet, feminism och kvinnoorganisationer. Uppsatsen knyter framförallt an till R.W Connell’s teorier om genusordning och hegemonisk maskulinitet. Dessutom används teorier kring mediernas dagordningsfunktion. Resultatet av studien visar att de fyra undersökta tidningarnas ledarsidor ägnar litet utrymme åt jämställdhet, feministisk teori/praktik och kvinnors organisering. Totalt 11 texter av 311 behandlar de ovan angivna områdena. Utrymmet varierar också i hög grad mellan tidningarna. Dagens Nyheter hade under den undersökta perioden inga artiklar medan Sydsvenskan hade 6 stycken. I den mån områdena tas upp är det ofta i form av en reaktion på ett politiskt utspel. Den kvalitativa undersökningen visar att tidningarna i sak är positivt inställda till jämställdhet men att tidningarna inte anser områdena vara av större intresse samt att beskrivningen av feminism och kvinnoorganisationer stundtals riskerar att kategoriseras av stereotyper och stigmatisering. </p>

Politiken i Sverige har de senaste åren blivit allt mer medialiserad, vilket innebär att medierna har en stor makt att påverka politiken indirekt eftersom det är via dem som nyheter och information sprids. Inom det politiska området har Public Relations (PR) fått ett allt större utrymme genom dess arbete med organisationer, politiska organ/ aktörer, journalister och media och så vidare. PR-bolagen arbetar i det ”dolda” och det framgår inte alltid för mottagaren att det är en PR-byrå som konstruerat meddelandet. Eftersom PR-byråerna har ett stort nätverk har de således många kontakter, vilket ger dem en viss makt när det gäller olika sakfrågor eftersom de använder sig i hög grad av lobbning för att åstadkomma opinionsbildning och annan påverkan. PR-byråerna arbetar således mycket med bland annat opinionsbildning och verkar för att deras klienter ska få utrymme i medierna. Förutom detta arbetar de även med krishantering och enskilda politiker. Detta arbete ger PR-byråerna viss påverkansmakt, men väcker även frågor om etik och moral. Etiska dilemman finns i alla branscher och finns även inom PR. Vissa forskare beskriver etik inom PR som något individen själv tar ställning till och inte något som är branschorienterat. Normen är exempelvis att alla tar jobben som de får in, vilket kan ses som en moralisk tveksamhet.  Denna uppsats syftar till att genom kvalitativa forskningsintervjuer undersöka hur PR-byråer och dess konsulter arbetar med frågor om makt, etik, opinionsbildning, lobbning och sociala medier.

Den här uppsatsen undersöker hur jämställdhet, feministisk teori/praktik och kvinnors organisering diskuteras på ledarplats. Undersökningen består av två delar, en kvantitativ och en kvalitativ. Den kvantitativa mäter antalet artiklar under perioden 16 april – 6 maj 2007 i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten och Sydsvenska Dagbladet. Den kvalitativa undersökningen syftar till att närmare visa på vilket sätt de undersökta tidningarnas ledartexter förhåller sig till jämställdhet, feminism och kvinnoorganisationer. Uppsatsen knyter framförallt an till R.W Connell’s teorier om genusordning och hegemonisk maskulinitet. Dessutom används teorier kring mediernas dagordningsfunktion. Resultatet av studien visar att de fyra undersökta tidningarnas ledarsidor ägnar litet utrymme åt jämställdhet, feministisk teori/praktik och kvinnors organisering. Totalt 11 texter av 311 behandlar de ovan angivna områdena. Utrymmet varierar också i hög grad mellan tidningarna. Dagens Nyheter hade under den undersökta perioden inga artiklar medan Sydsvenskan hade 6 stycken. I den mån områdena tas upp är det ofta i form av en reaktion på ett politiskt utspel. Den kvalitativa undersökningen visar att tidningarna i sak är positivt inställda till jämställdhet men att tidningarna inte anser områdena vara av större intresse samt att beskrivningen av feminism och kvinnoorganisationer stundtals riskerar att kategoriseras av stereotyper och stigmatisering.

No description available.

<p>This study deals with Swedish newspapers' portrayals of the Treaty which establishes a Constitution for Europe, which then influenced Swedish newspaper readers. This study connects the areas of both media and politics. What the media states can be expected to shape</p><p>public opinion, especially when it comes to foreign policy issues. In order to fullfill the aim of the study, I have constructed two problems which I have answered to in accordance with my data, theoretical framework and research method. My data consists of articles from the largest Swedish morning newspaper Dagens Nyheter. The theoretical framework of this study is a combination of political science, media- and communication science and behaviour science. I have utilized two research methods in this study; a qualitative analysis of content, which transcends into different categories, and a method of quantification of the main actors in the</p><p>articles. One of the results that I have discovered in this study is that the image of the Treaty establishing a Constitution for Europe offered to the readers is a fairly positive one.</p>

No description available.

Den här studien fokuserar på influencer marketing och opinionsbildning. Den valda empirin för studien är sex blogginlägg sponsrade av företaget Natural Cycles. Studiens syfte är att få ökad kunskap om hur influencers konstruerar sponsrade blogginlägg. För att uppnå syftet har en kvalitativ textanalys utförts. Den teoretiska utgångångspunkten för studien är tvåstegshypotesen. Tvåstegshypotesen används tillsammans med influencer marketing och begreppen emotional appeals och fear appeals som är lånade från psykologiforskning.   Studiens tillvägagångsätt grundar sig i en kvalitativ textanalys. Mer specifikt har en stilanalys använts för att se hur blogginläggen konstrueras språkligt, innehållsligt, socialt och kontextuellt. Utifrån de olika stildragen har gemensamma kvaliteter hittats i blogginläggen som sedan använts för att presentera analysresultatet. Analysen gav kvaliteterna gemenskap, opinionsbildning, vardagligt språk, personliga erfarenheter och åsikter, engagemang i ämnet och kontextuella faktorer. Resultatet visade att influencers använder ett personligt och engagerat språk. De skriver om personliga erfarenheter och om hur de mår, sin kropp och sina känslor. Influencers tar även på sig en självutnämnd expertroll för produkten när de försöker övertyga läsarna om fördelarna med produkten och företaget. För att övertyga läsarna används fear appeals och avskräckande exempel, som biverkningar de har upplevt med andra produkter.

Begreppet influencer har idag blivit allt mer vedertaget. Tack vare det digitala samhällets framväxt har individer med starka identiteter fått möjligheten att synas mer på sociala medier. Genom sin position och popularitet har de makten att både inspirera och påverka andra människor. I vår studie väljer vi att skifta fokus från den frekvent använda termen influencer marketing, som hänvisar till att påverka människors köpbeteenden, till ett scenario där kommersiella influencers istället skulle använda sin makt för att kommunicera opinionsbildande och politiska budskap i sina kanaler. I en tid där politiken tagit sig in på sociala medier och det finns få regleringar om vem som får yttra vad, är influencers fältbyte något som vi kan förvänta oss att se mer av framöver. Vår studie syftar därför till att redogöra för hur influencers trovärdighet påverkas enligt deras följare, när de byter från ett kommersiellt fält till ett politiskt. För att identifiera följares attityder till influencers trovärdighet vände vi oss till 14 personer i Karlstad, i åldrarna 20-30, för att genomföra den kvalitativa forskningsmetoden fokusgruppsintervju. För att ge spänst till vår studie valde vi att jämföra attityder mellan följare till kommersiella influencers, samt personer som är politiskt aktiva inom politiska organisationer. Därefter delade vi in personerna i åtskilda fokusgrupper för att i efterhand jämföra deras åsikter. Genom tidigare forskning och en god teoretisk grund kunde vi identifiera tre huvudteman; trovärdighet, makt och opinionsbildning. Våra huvudteman utgjorde därefter de övergripande och tillhörande intervjufrågor som vi ställde inom respektive fokusgrupp. Frågorna vi ställde gav oss möjligheten att urskilja attityder till influencers som budbärare åt politiska budskap, vikten av att ha rätt kunskap och erfarenhet med sig i bagaget, samt det sociala ansvar som tillkommer vid ett fältbyte. Vi fick ta lärdom av att trovärdighet utgjordes av flera faktorer, och att vissa opinionsbildande- och politiska frågor är lättare att beröra än andra. Förankrat till vetenskapliga teorier och modeller utifrån Bourdieu, Hall och Weber, kunde vi identifiera nya teman i resultatet som etik och moral, källkritik och socialt ansvar. Det framkom en del åsikter om huruvida riskabelt det kan vara för en influencer att bege sig in i den politiska debatten. Att som kommersiell influencer beröra politiska- och samhällsrelaterade frågor, kan med fördel öppna till diskussion om politik på en mer personlig och påtaglig nivå. När sociala- och digitala medier utgör en stor del av vardagen är det nästintill oundvikligt att inte vidröra de rådande samhällsfrågorna och dess budskap.

Uppsatsen undersöker fackförbundet Kommunal som en opinionsbildande aktör. Utgångspunkten är att det främst är massmedier som äger dagordningsmakten i samhället. Mediestrategier är därför en viktig del av det opinionsbildande arbetet. Med hjälp av gestaltningsteori beskriver vi villkoren för samspelet mellan Kommunal och den svenska storstadspressen. Ett centralt tema är hur både fackföreningen och journalister tolkar och ramar in verkligheten. Under de 100 år som Kommunal funnits har förutsättningar för opinionsbildning förändrats, under de senaste trettio åren har dels de socialdemokratiska tidningarna blivit allt färre och dels har arbetarrörelsen generellt försvagats. Men med medvetna mediestrategier kan Kommunal nå medialt genomslag. Vi har dock sett att Kommunals arbete allt mer anpassas till mediernas format och vinklingar och att förbundets tolkningar och perspektiv då riskerar att hamna i skymundan. I vår studie har vi intervjuat Rasmus Korsvall som är ansvarig för PR och opinionsbildning på Kommunal samt genomfört en innehållsanalys av pressmeddelanden och material från dagspressen under perioden 1 januari 2010 till och med 30 juni 2011. Fokus har legat på Kommunals kampanj ”Alla andra hämtar tidigt”.