No description available.

No description available.

Bakgrund I Sverige räknas man som äldre vid en ålder av 65 år. Med takt att människan blir äldre ökar också vårdbehovet därmed även omvårdnad av munhälsan. En dålig munhälsa kan orsaka hjärt-och kärlsjukdomar och även andra sjukdomar. En god munhälsa har en stor betydelse för livskvalitet, självkänsla och för det sociala livet. Syfte Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och attityder av omvårdnad kring den äldres munhälsa. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och artiklar söktes genom databaserna CINAHL och PubMed. Studiens resultat innehåller 14 artiklar som har analyserats. Resultat Resultatet visar att sjuksköterskor har kunskapen om vad munvård innebär men att den ofta uteblir på grund av tidsbrist, personalbrist och patientens självbestämmande. Då kunskap om munvård varier krävs mer utbildning. En önskan fanns om ett bättre samarbete med tandvården så en kontinuitet mellan tandläkarbesöken kunde uppnås. Slutsats Slutsatsen är att förändring behövs då den teoretiska kunskapen inte matchar den praktiska kunskapen om äldres munvård. Mer utbildning och ändra prioriteringar skulle kunna vara lösningen. Så att man ser hela människan och inte bara det som är det som ska behandlas. / Background In Sweden you are considered older at the age of 65. As people get older the need for care also increases and thus also the care of oral health. Oral health can cause cardiovascular disease and other diseases if not taken care of. Good oral health is of great importance for quality of life, self-esteem and social life. Aim The aim is to describe nurses' experiences and attitudes of nursing the elderly's oral health. Method The study was conducted as a literature review and articles were searched through the databases CINAHL and PubMed. The result of the study includes 14 articles. Results The results show that nurses have the knowledge of what oral care means, but that it often fails due to lack of time, staff shortages and the patient's self-determination. As knowledge of oral care varies, more training is required. There was a desire for better cooperation with dental care so that continuity between dental visits could be achieved. Conclusions The conclusion is that change is needed as the theoretical knowledge does not match the practical knowledge of elderly people's oral care. More education and changing priorities could be the solution. So that you see the whole person and not just what is to be treated.

Bakgrund: Munhälsan har betydelse för den allmänna hälsan och välbefinnandet. Munhälsoproblem ökar ofta med stigande ålder, men trots att detta nedprioriteras munvården i omvårdnaden av äldre personer. Nedsatt kognition och funktionsförmåga försämrar äldre personers möjlighet att självständigt sköta sin munhälsa.  Sjuksköterskor är ansvariga för omvårdnaden, men upplever sin roll i omvårdnaden av personer med nedsatt munhälsa som oklar. Syftet: Syftet med den systematiska litteraturstudien var att sammanställa befintlig litteratur om sjuksköterskors erfarenheter av munhälsa hos äldre personer. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på nio vetenskapliga artiklar inhämtade från CINHAL och PubMed genomfördes. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) granskningsmall användes för relevans- och kvalitetsbedömning. För analysen av artiklarnas resultat användes metoden kvalitativ innehållsanalys av Forsberg och Wengström. Resultat: Resultatet presenteras i tre teman: munhälsa och munvård – viktigt men eftersatt; Interaktion med patienterna; avsaknad av riktlinjer, samverkan och dokumentation. Slutsats: Sjuksköterskor prioriterar inte munvård hos äldre personer. Orsaken till detta är brist på kunskap och färdigheter i ämnet, oklara riktlinjer och att de inte har en aktiv roll i munvårdsarbetet. / Background: Oral health has an impact on general health and wellbeing. Oral health problems are often increasing with aging and although this is well known oral care is still not prioritized in nursing among elderly. Cognitive and physical impairment deteriorates older persons ability to take care of their oral health independently. Registered nurses are responsible for the nursing care but experience their role in nursing among elderly with poor oral health to be unclear.Aim: The aim of the systematic review was to describe registered nurses´ experiences in oral health among elderly.Method: A systematic review with a qualitative approach based on nine scientific articles obtained from databases CINAHL och PubMed. The review templet of the Swedish agency for medical and social evaluation was used for the assessment of relevance and quality. Qualitative content analysis by Forsberg and Wengström was used for the analysis of the result of the articles. Results: The results are presented in three themes: oral health and oral care – important but neglected; interaction with patients; lack of guidelines, teamwork and documentation.Conclusion: Registered Nurses don´t prioritize oral care among elderly. The reason for this is lack of knowledge and skills in the subject, unclear policies and that they don´t take an active part of oral care nursing.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka bakomliggande orsaker till tandvårdsrädsla hos vuxna, samt att undersöka vilka konsekvenser som tandvårdsrädsla kan ge. Metod: En litteraturstudie utfördes med hjälp av databaserna MEDLINE, CINAHL och Dentistry & Oral Sciences Source. Artiklar publicerade mellan 2015–2021 och som kunde besvara syftet eftersöktes. Femton artiklar valdes ut för att presentera resultatet. Resultat: Tandvårdsrädsla kan bero på individens negativa erfarenhet av tandvården, upplevd smärta vid tidigare besök samt en omfattande kariesproblematik i barndomen. Rädslan kan resultera i undvikande av tandvården, bristande förtroende för tandläkaren och en försämrad oral hälsa. Gingivit och fler karierade tänder var vanligare bland tandvårdsrädda individer, i jämförelse med individer som inte var tandvårdsrädda. Slutsatser: Det finns ett samband mellan tandvårdsrädsla och upplevd bristande omhändertagande från tandvården, som kan leda till försämrad oral hälsa och försämrade orala hälsovanor. Vidare forskning krävs för att kunna öka förståelsen och stödet för tandvårdsrädda individer, samt för att kunna utarbeta preventiva metoder så att risken för framtida problem minskar. / Aim: The aim of the study was to examine the underlying causes of dental anxiety in adults, and to examine the consequences that dental anxiety may have. Method: A literature study was made using the databases MEDLINE, CINAHL and Dentistry & Oral Sciences Source. Articles published 2015-2021 and were able to answer the purpose were sought. Fifteen articles were selected to present the results. Results: Dental anxiety could be caused by the individual’s previous negative experiences of dental care services, extensive caries experience in childhood and experience of pain during previous visits. This anxiety could lead to avoidance of dental care services, lack of confidence in the dentists and poor oral health. Gingivitis and more carious teeth were more common among individuals with dental anxiety, compared to individuals without dental anxiety. Conclusions: There is a link between dental anxiety and experienced lack of care from dental care services, which can lead to deteriorated oral health and deteriorated oral health behaviour. Further research is required to better the understanding and support of patients with dental anxiety, and to be able to develop preventative measures so as to mitigate these potential risks.

Bakgrund: En god munhälsa är av stor vikt för att uppehålla en adekvat näringstillförsel samt förebyggandet av eventuella sjukdomar till följd av förändringar i munnen. Patienten kan eventuellt drabbas av smärta, parodontit, påverkan av smak och aptit samt sjukdomar som exempelvis lunginflammation om munhälsan bortses av vårdpersonal. Syfte: Syftet är att beskriva vårdpersonals attityd till och kunskap om munhälsa vid den kirurgiska akutvårdsavdelningen (KAVA) i Skaraborgs sjukhus Skövde. Metod - En enkätstudie med mixad metod. Resultat: I resultatet framkom tidsbrist, ansvarsfördelning, möjligheten att med klinisk blick bedöma en patients munhälsa samt aspekten om resursfördelning. Konklusion - Studien visar att kunskap om tidsbrist, ansvarsfördelning och material kan generera en bättre munvård för KAVAS patienter. / Background: A good health of the mouth is essential for nutrition status and the prevention of possible diseases due to changes in the mouth. The patient can suffer pain, periodontitis, change of taste and appetite, and pneumonia if the health care workers neglect mouth care. Aim: This study investigates the attitudes and knowledge of the health care workers at the emergency surgical ward (KAVA) at Skaraborg hospital. Method: a mixed-method survey study. Result: In the result, the findings of lack of time, division of responsibilities, the nurse's clinical eye to assess a patient's mouth status, and the allocation of resources. Conclusion: The study shows that knowledge about lack of time, division of responsibilities, and the knowledge about materials can generate better mouth care for the patients of KAVA.

Rauchen stellt einen Risikofaktor für die allgemeine Gesundheit und speziell die Mundgesundheit dar. Die verschiedenen Effekte der Tabakbestandteile auf den Organismus wurden in Studien in der Vergangenheit zahlreich belegt. So ist Rauchen in der Zahnmedizin ein Risikofaktor für verschiedene orale Erkrankungen und stellt eine Kontraindikation für zahlreiche Therapien dar. Die Verschlechterung klinischer Parameter durch den Tabakkonsum steht somit außer Frage. Jedoch hat gerade das Nikotin einen maskierenden Effekt auf die vom Patienten verstärkt wahrgenommenen Symptome, wie Blutungen, Schwellungen und Rötungen. Somit stellt sich die Frage, inwieweit das Rauchen die wahrgenommene Mundgesundheit und die Mundgesundheitsbezogene Lebensqualität (MLQ) des Patienten beeinflusst. Die MLQ ist der Anteil der Lebensqualität, der durch die Mundgesundheit bestimmt wird. Bisher wurde lediglich eine Studie in den USA zum Einfluss des Rauchens auf die wahrgenommene Mundgesundheit durchgeführt. Die vorliegende Untersuchung ist eine Querschnittsstudie, in welche 811 Erwachsene aus der Bundesrepublik Deutschland einbezogen wurden. Um eine größere Streuung der Zielvariablen zu erhalten, wurde eine disproportionale Verteilung des Alters der Probanden durch das Quota-Verfahren herangezogen. Der Risikofaktor Rauchen wurde mit Hilfe eines Gesundheitsstatus-Fragebogen erfragt. Die Zielvariablen wurden mit der deutschen Version des international anerkannten Oral Health Impact Profile bestimmt. Für statistische Analysen wurde der Risikofaktor in quantitative (konsumierte Jahrespackungen, starke/ leichte Raucher unter den Rauchern) und qualitative (Raucher/ Nichtraucher, Nie-/ ehemalige Raucher unter den Nichtrauchern) Aspekte differenziert. Die Einflüsse dieser Ausprägungen auf drei prinzipielle Stufen der Zielvariablen wurden mit linearen und logistischen Regressionen untersucht. Die wahrgenommene Mundgesundheit wurde als globale Frage betrachtet. Weiterhin wurden die MLQ als Messkonstrukt und differenziert ihre vier Dimensionen untersucht. In die Regressionsanalysen wurden die Confounder Alter, Geschlecht und der Beck Depression Inventar als psychosoziale Komponente einbezogen. Die Daten der Studienteilnehmer wurden nach der Zusammensetzung der Bevölkerung der Bundesrepublik Deutschland des Jahres 2006 stratifiziert. Charakteristische Werte dieser adjustierten Studienpopulation wurden mit der deutschen Bevölkerung verglichen. Somit konnte eine Allgemeingültigkeit weiterer Ergebnisse belegt werden. In den statistischen Analysen konnten statistisch signifikante Zusammenhänge der qualitativen (Rauchen/Nichtraucher) Variable des Risikofaktors und den Zielvariablen wahrgenommene Mundgesundheit sowie der MLQ-Dimension “Aussehen” nachgewiesen werden. Die qualitative Ausprägung des Rauchens (konsumierte Jahrespackungen) hatte einen statistisch signifikanten Einfluss auf die wahrgenommene Mundgesundheit als globale Frage, auf die MLQ und die Dimension “Aussehen”. Alle weiteren untersuchten Zusammenhänge waren nicht statistisch signifikant. Der Einfluss des Rauchens auf die wahrgenommene Mundgesundheit und die Mundgesundheitsbezogene Lebensqualität als Messkonstrukt konnte belegt werden, beschränkt sich aber auf die dentofaziale Ästhetik. Und auch dieser Zusammenhang ist sehr gering. Weitere Aspekte wie Schmerzen und Funktionelle Einschränkungen stellen sich für den rauchenden Patienten nicht dar. Aus diesem Grund sind Patienten auf eine noch bessere Aufklärung durch Zahnärzte hinsichtlich tabakassoziierter oraler Erkrankungen angewiesen. Die MLQ und die wahrgenommene Mundgesundheit stellen in der Wissenschaft wichtige Messinstrumente für den Bedarf und den Erfolg zahnmedizinischer Therapien dar. In zukünftigen Studien sollten Ergebnisse stets auch auf den Confounder Rauchen statistisch kontrolliert werden.

Among elderly persons living in nursing homes in Sweden, 42 percent have poor oral health. Poor oral health is a suffering for the elderly person and can affect the person's ability to speak, chew and smile but can also lead to poor self-esteem and depression and in worst case critical illness. Therefore, oral health is an area of nursing that must be updated and prioritized. Nurses hold a key position to be able to promote good oral health for older people and could identify oral health problems at an early stage. Therefore, nursing staff need to get knowledge about oral health related to general health. The purpose of the literature review is to shed light on how care staff can improve the oral health of people in nursing homes. The method chosen was a literature review, based on four qualitative, four quantitative and two mixed method studies. Two main categories and six subcategories were created. The two main categories were barriers to good oral health and factors for good oral health and the subcategories describe lack of knowledge among care staff, priorities and attitudes, dislike to oral care as well as interprofessional collaboration, progressive strategies and organizational support. Oral health is neglected due to barriers such as lack of time, high workload, and priorities in nursing homes. For oral health to be improved among people in nursing homes, increased knowledge and cooperation between care staff and dental staff is required.

Bakgrund En frisk mun är för många en grundsten i att ha ett gott hälsotillstånd och god livskvalité. Munhälsa är en del av människors egenvård och något som prioriteras olika av personer. Symtom efter en stroke medför ofta att egenvården degenereras vilket kan medföra en försämrad munhälsa och munstatus på grund av nedsatt förmåga. Munvård är ett försummat område som ofta bortprioriteras i det akuta skedet. Personer med stroke löper stor risk att drabbas av nedsatt munhygien, vilket sätter höga krav på vårdpersonal att stödja personer i munvård. Syfte Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar utförandet av munvård hos personer som drabbats av stroke. Metod Studien är en icke-systematisk litteraturöversikt. Systematiska sökningar har skett i två databaser. Totalt har 15 originalartiklar gett upphov till resultatet. Artiklarna kvalitetsgranskades med Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. En integrerad dataanalys genomfördes och genom syntetisering av artiklar framställdes resultatet. Resultat Resultatet redovisades i tre kategorier med åtta subkategorier. Attityden till munvård har setts påverka avsikten och utförandet av munvård. Personens egna förutsättningar efter en stroke kan begränsas av symtomen vilket kan påverka förmågan att utföra munvård och behovet av stöd i egenvård. Kunskaps- och tidsbrist samt otrygghet i att utföra munvård framstod som påverkande faktorer för vårdpersonal. Slutsats Kunskapen och attityden till munvård är bristande, vilket påverkar upplevelsen av tid och munvårdens prioritet. Symtom av stroke kan medföra vissa begränsningar i egenvården, vilket sätter krav på vårdpersonalens stödjande funktion. Munvård är ett försummat område som behöver inta en mer central roll i omvårdnaden och i utbildning av vårdpersonal. Sammantaget sett kan ökad kunskap, stöd i egenvård samt utförande av munvård förbättra munhälsa således förbättra funktionsförmåga och rehabiliteringsresultat, minska risk för dödlighet samt stärka hälsa och livskvalité för personer som drabbats av stroke. / Background  A good oral health is for many an essential cornerstone for their overall well-being and quality of life. Oral health is a part of people's self-care, though it is prioritised differently by individuals. Symptoms after a stroke often cause self-care to degenerate, which can lead to decline in oral health and status due to impaired ability. Oral care is a neglected area that is often overlooked or ignored in the acute phase. People with stroke are at high risk of suffering from poor oral hygiene, which places high demands on healthcare providers to support patients with oral care. Aim  The aim of the study was to describe factors affecting the performance of oral care in people affected by stroke. Method  The study is a non-systematic literature review. Systematic searches were performed in two separate databases. A total of 15 primary research articles gave rise to the result. The articles were reviewed per Sophiahemmet University’s assessment documentation. An integrated data analysis was performed, and the results were produced by synthesizing articles. Results  The results were reported in three categories with eight subcategories. Attitudes towards oral health have been seen to influence the intention and performance of oral care. The person's own conditions after a stroke can be limited by the symptoms, which can affect the ability to perform oral care and the need for support in self-care. Lack of knowledge and time, as well as insecurity in performing oral care appeared to be influencing factors for care staff. Conclusions  The knowledge and attitude to oral care is lacking, which affects the experience of time and the oral care's priority. Symptoms of stroke can lead to certain limitations in self-care, which places demands on the support staff's supportive function. Oral care is a neglected area that needs to play a more central role in nursing and in the training of care staff. Overall, increasing knowledge, support in self-care and the performance of oral care can improve oral health, thus improving functional ability and rehabilitation results, reducing the risk of mortality and strengthening the health and quality of life for people affected by stroke.

Introduction: Oral health impacts much more than a person’s teeth and smile. Research indicates a connection between oral health and illnesses like cardiovascular disease and depression. Poor oral health could lead to social stigmatization and affects a person’s quality of life. Increased dental visits help detect and treat dental disease and offer opportunities for preventive care. Notably, the proportion of older adults in Tennessee is rapidly increasing, coupled with the growing complexity of older adults’ dental treatment. The first aim of this longitudinal study was to examine the prevalence of dental care visits among older persons (≥60 years) in Tennessee from 2010 to 2018. Our second aim was to examine the determinants of dental care visits among our target population. Methods: This study used five even years of Behavioral Risk Factor Surveillance system (BRFSS) data including years 2010, 2012, 2014, 2016, and 2018. BRFSS is a network of health-related telephone surveys conducted by all 50 states, the District of Columbia, and participating US territories. Our data was limited to Metropolitan and Micropolitan statistical areas, including East, Middle, and West Tennessee, while focusing on seniors (≥60 years old). Descriptive statistics were conducted. Weighting was conducted to account for the complex sampling design. Logistic regression analysis was performed to determine the factors associated with dental clinic visits among Tennessee seniors from 2010 to 2018. A p-value<0.05 was considered statistically significant. Results: The current study comprised of 5,362 Tennessee seniors. The year 2012 had the most seniors (1,324) and 2018 had the least number of seniors (787). About 64% of participants visited dentists or dental clinics within the past year while 18% reported that their last dental visit was ≥ 5 years ago. The percentage of older individuals visiting dental clinics within one year gradually decreased from 76.46% in 2010 to 71.17% in 2018. The majority of participants were females (51.7%), Whites (81.3%), never-smokers (46.3%), had good/better health (71.2%), and were located in Middle Tennessee (43.5%). Approximately 19% of Tennessee seniors removed all their permanent teeth. Logistic regression showed that those more likely to visit dentists or dental clinics included females (OR: 1.40; 95% CI: 1.11-1.77), former smokers (OR: 2.23; 95% CI: 1.46-3.41), never-smokers (OR: 2.21;95% CI: 1.46-3.35), individuals who had some college education (OR: 1.64 ;95% CI: 1.11-2.44), and graduated from college (OR: 2.74; 95% CI: 1.78-4.20). Likewise, individuals with a higher level of socioeconomic status, including a high income of $>50,000 (OR: 5.49; 95%CI: 3.60-8.36), were more likely to report dental visits. Conversely, Blacks (OR: 0.60; 95% CI: 0.43-0.82), participants with fair/poor health (OR: 0.67; 95% CI: 0.51-0.84), and those that have never-married (OR: 0.46;95% CI: 0.29-0.74) were less likely to report dental visits. Conclusions: The percent of Tennessee seniors visiting dental clinics within one year has gradually decreased from 76.46% in 2010 to 71.17% in 2018. The factors associated with a higher likelihood of seeking dental care include non-smoking status, identifying as females, and high socioeconomic status. Effective interventions to improve dental visits should take the identified factors into account.