<p>Förändring är i dagsläget aktuellt för alla företag. Kampen på marknaden har blivit hårdare och det är lätt att halka efter. Forskning om förändringsarbete och innovation sker dagligen och ny information tillkommer för var dag som går. Mindre forskning har gjorts gällande vårdföretag, därför ska denna studie genomföras i just ett vårdföretag. Vårdföretagets process ska undersökas för att se vilka faktorer som gör att deras förändringsarbete lyckas. Skiljer vårdföretaget sig åt från andra verksamheter samt vad de etablerade teorierna påstår är riktigt. Finns det faktorer som är avgörande för vårdföretaget som inte tidigare har funnits inom förändringsforskningen och skulle den kunna bidra med ytterligare information till den pågående forskningen.</p>

<p>Detta arbete är en fallstudie om entreprenörskapets inträde i skolans värld med de motgångar och fördelar det för med sig. Entreprenörskap i skolan är en möjlighet att ta tillvara de resurser som finns både i och utanför skolan, det är också viktigt då samhället har förändrats att skolan måste följa denna utveckling. Studien har som syfte att hitta en röd tråd i entreprenörskap i skolan som i sin tur kan leda till metoder och modeller för det fortsatta arbetet i skolorna. Författarna utgår från lärarnas egna åsikter om entreprenörskap och förändringsmetodik och har genom att använda både intervju och enkätundersökning fått möjlighet att nå fler respondenter. Dessutom har observationer av arbetsgruppsmöten samt aktionsforskning i form av Openspace använts för att få inblick i projektet. Genom ett noga igenomtänkt val har författarna till denna studie valt just dessa verktyg för att få fram så mycket material som möjligt på den relativt korta tid som har funnits till förfogande samt för att på olika sätt nå fler respondenter och deras åsikter.Lärarnas egna åsikter har sedan blandats med teori om förändring, entreprenörskap och organisationsteorier. Teorin används också som en presentation och smörgåsbord med olika sätt att arbeta på för lärare, rektorer och annan berörd personal i skolan. Tre beprövade sätt att utföra en handling, förändring eller förbättring presenteras: Kaizenmetoden, Verksamhetsbaserad organisation, lärande organisation. Resultatet visar att Projektet har upplevts som otydligt eftersom det finns många olika definitioner samt att lärarna inte har kunnat relatera projektet till den egna verksamheten. Otydligheterna har gjort att det var svårigheter att sprida det entreprenöriella förhållningssättet vidare i verksamheterna. Många lärare var ense om att det behövdes en ny kick-off. Studien visade även att en organisationsförändring på sikt är nödvändig, eftersom skolans nuvarande arbetssystem upplevs som styrt. De slutsatser som framkom tydligast var att det saknas tid för diskussion, samarbete samt förändring av skolans organisation. Studien resulterade i två modeller som togs fram med hjälp av den information som framkom under studiens gång. De modeller som presenteras underlättar för lärarnas arbete. Den första är den röda tråd som ska tas fram genom projektet och som är gjord för att utvecklas med tid och i och med att kunskapen och intresset för entreprenörskap ökar. Den andra modellen är en hjälp till lärarna i deras närverkande och kontakt med näringslivet som efterlystes i arbetets undersökning.</p>

<p>Denna studie har som syfte att undersöka hur den spatiala organisationen av artefakter påverkar överrapportering mellan sjukvårdspersonal på en intensivvårdsavdelning. Syftet äratt kunna förstå överrapporteringsprocessen mellan sjuksköterskor och de artefakter de har tillsitt förfogande och att ge förslag på strukturförbättringar så att dessa överrapporteringar kan effektiviseras både tid- och energimässigt. Det leder till studiens andra syfte, nämligen att ge förslag på hur en gemensam arbetsyta vid överrapporteringar, ett så kallat worktable, skulle kunna arbetas fram. Resultatet av denna studie visar att det inte finns en given struktur för hur överrapporteringar ska genomföras och därför finns det inte heller en bestämd ordning över artefakters spatiala organisation. I slutet av denna rapport ges det förslag på vilka funktioner ett framtida gemensamt arbetsbord borde innefatta.</p>

<p>The purpose of my study was to examine a competence-development in care of older people in which some of the personnel have been “spjutspetsar”. More specifically my aim was to investigate how the personnel managed to supervise others in the organization. My main research questions were: How do the care-managers and the care-workers persecute their functions as “spjutspetsar”? What form has the internal meeting between the competence-development and the organization ideology taken? What possibilities and obstacles have the care-managers and care-workers been confronted? In my study my research method is based on eight qualitative interviews. My study is built on interviews with three care-managers and four care-workers. My result shows that the personnel had because of several reasons difficulties in supporting each other, due to that competence-development did not include all members of the working team. Yet the personnel found the competence-development useful and meaningful. The personnel had also noticed changes in the way of working and thinking.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Studien visar hur medarbetare och ledare på organisationen SEB i Örebro ser på ämnet motivation. Syftet med undersökningen är att öka förståelsen och kunskapen om fenomenet motivation. Dessutom undersöks det om studieföretaget ytterligare kan förbättra motivationen hos sina medarbetare, i så fall hur. Vi strävar i studien att bidra med ny kunskap som SEB kan ha nytta av. Kunskapen som studien bidrar med kan förhoppningsvis också andra organisationer och människor som är intresserade av motivation ha användning av. Undersökningen är intressant, eftersom vi inte funnit något liknade konkreta fall där man använder liknade problemfrågor och syfte.</p><p>Undersökningen är en fallstudie och den kvalitativa metoden används. Angreppssättet som används är det deduktiva. Totalt har sex respondenter intervjuats på SEB och de har alla godkänt sin medverkan i undersökningen. De frågor som använts är av semistrukturerad karaktär. Empirin som intervjuerna har genererat har sedan analyserats med hjälp av Porters och Lawlers modell över arbetsmotivation som är en förväntningsteori.</p><p>Studien visar att respondenterna totalt sett är nöjda och trivs bra på SEB. Däremot har de flera olika förslag på faktorer som kan höja deras motivation. I likhet med Porters och Lawlers modell över arbetsmotivation synliggör respondenterna att olika individer motiveras av olika faktorer. Dessa faktorer kan vara av skiftande karaktär till exempel precisa bonussystem, beröm, uppmuntran och gåvor som inte är så kostsamma. Det är därför mycket viktigt att chefen på SEB är lyhörd och försöker ta reda på vad som motiverar respektive medarbetare. Denna information kan chefen lämpligen få genom att fråga medarbetarna på utvecklingssamtal. I slutdiskussion redovisas frågor som kan vara användbara vid dessa samtal.</p>

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

<p>Denna uppsats är en studie av inledningsskedet av en gymnasieförvaltnings satsning på att arbeta i riktning mot lärande organisation enligt PBS. PBS är en förkortning av Pro-blemBaserad Skolutveckling och arbetssättet utgår från medarbetarnas lärdomar om hur man bidrar till att ungdomar lär och utvecklas på bästa sätt. Alla gymnasieskolor i kommunen deltog i arbetet och alla nivåer inom skolformen – från lärare till politiker engagerades i arbetet och ett femårigt samarbete med PBS-gruppen (Karlstads universi-tet) inleddes. När undersökningen gjordes hade arbetet i gymnasieskolorna i lärande organisationsanda pågått i ca ett läsår.</p><p>Undersökningen är kvalitativ och genomfördes med hjälp av intervjuer. Representanter från samtliga ledningsnivåer intervjuades dvs politiker, förvaltningschef, gymnasieche-fer och rektorer. Syftet med undersökningen var att kartlägga upplevelser hos politiker och skolledare av inledningsskedet av ett medvetet arbete i riktning mot en lärande or-ganisation.</p><p>Resultatet ger en fingervisning om hur det kan upplevas att leva i två system, ett ”lärande” och ett mer centralistiskt sätt att styra skolan. Undersökningen visar också hur dialogen mellan olika ledningsnivåer upplevs på ett annorlunda och mycket positivt sätt.</p> / <p>This essay is a study of the initial phase of an upper Secondary School Municipality administrations effort on becoming a learning organization according to PBS. PBS is the abbreviation of Problem Bases School development, where the working methods starts with the learning experiences of the personnel, on how to contribute to the learn-ing and development of youth in the best way. All upper secondary schools in the mu-nicipality participated and all levels within the school system – from teachers to politi-cians were involved, and a five year co-operation with the PBS group from the Univer-sity of Karlstad was initiated. At the time of this study the work in the upper secondary schools towards a learning organization perspective had been going on for about one school year.</p><p>The study which is qualitative was done by interviews. Representatives from all leader-ship levels were interviewed, i.e. politicians, department director, school directors and principals. The aim of the study was to map out politicians and school leaders percep-tions of the initial phase of the efforts of purposely gearing towards a learning organiza-tion.</p><p>The result gives hints on how it may be to live in two systems, one “learning” and an-other more centralistic way of running the schools. The study also shows how the dia-logue between different leadership levels is perceived in a different and very positive way.</p>