No description available.

No description available.

Det finns lite forskning kring dem som arbetar inom personalvetaryrket och ännu mindre forskning som problematiserar yrket kring kön. Denna studie inriktas därav på att undersöka kvinnor och mäns möjligheter i det kvinnodominerade personalvetaryrket. Datainsamling sker genom sex stycken semistrukturerade intervjuer med fyra kvinnor och två män som arbetar på samma personalavdelning på ett stort svenskt företag.  Intervjuerna inspireras av tidigare forskning om möjlighetsstrukturer och utgår från fyra frågeställningar. Den första frågan handlar om hur de kvinnliga och manliga personalvetare som intervjuas upplever sina möjligheter att utvecklas i organisationen. Resultaten visar att intervjupersonerna upplever att de har goda möjligheter att utvecklas och att de har en bred syn på begreppet som innefattar såväl rörelse som personlig och kunskapsmässig utveckling. Den andra frågan tar upp kopplingen mellan organisationsstruktur och intervjupersonernas upplevelser av möjligheter att utvecklas. Enligt tidigare forskning kan man vänta sig att finna att olika organisatoriska förhållanden medför olika möjligheter för olika personer. Resultaten visar att organisationen har betydelse genom att den uppmuntrar till eget ansvar, utveckling och rörelse, vilket gör att intervjupersonerna upplever att de har möjligheter inom företaget. Den tredje frågan rör kopplingen mellan funktionen och intervjupersonernas upplevelser av möjligheter att utvecklas. Tidigare forskning pekar på att funktionen har en betydelse och att personalfunktionen i sig kan ha inneboende begränsningar, vilket styrks av resultatet. Den fjärde frågan rör kopplingen mellan intervjupersonernas kön, könsfördelningen på avdelningen, yrkets kvinnodominans och intervjupersonernas upplevelser av möjligheter att utvecklas. Utifrån tidigare forskning kan man vänta sig att kvinnorna upplever sig ha sämre möjligheter än männen och att männen gynnas av att vara i minoritet. Intressant nog visar resultatet inga större skillnader mellan männens och kvinnornas upplevelser av möjligheter. Slutsatsen är att det är faktorer som kännetecknar personalfunktionen i sig som är mest avgörande för intervjupersonernas upplevelse av sina möjligheter. Analys och diskussion fokuserar på resultatens koppling till tidigare forskning följt av förslag till vidare forskning.

En allt mer föränderlig marknad har medfört en ökad konkurrens och förändrade förutsättningar för dagens företag. De ökade kraven från marknaden har gjort att synen på företagens styrning har förändrats och en mer processinriktad och kundanpassad verksamhetsstyrning har de senaste åren presenterats i litteratur och studier. Företagens ekonomistyrning i praktiken har däremot inte utvecklats i samma takt som dessa nya idéer. Denna kvalitativa studies syfte är att undersöka och analysera de faktorer som kan hindra eller försvåra en utveckling av ett företags ekonomistyrning. Controllers och ekonomichefer har intervjuats för att undersöka på vilket sätt deras ekonomifunktioners rutiner, struktur och resurser påverkar möjligheten att utveckla företagets ekonomistyrning mot en mer horisontellt riktad verksamhetsstyrning. Studien visar att ekonomisystemen är uppbyggda av fasta rutiner och regler. Detta medför att de tar lång tid att förändra eftersom de blivit rotade i företagets organisationsstruktur och utgör en trygghet för företagets anställda. Undersökningen visar även att ekonomifunktionens resurser inte i sig är något hinder mot en fortsatt utveckling av företagets styrning, så länge det går att motivera att en investering ger resultat visar studien att det ofta finnas möjlighet till nya satsningar. Snarare tyder det mesta på att det är controllerns förmåga och vilja att identifiera att det behövs en förändring som är det största hindret mot en utveckling av företagets ekonomistyrning. / Recent development in information technology, increasing globalization and tougher competition has imposed new demands on business. In the face of these new challenges the methods of management control have changed. A more process oriented and customer focused management control system has been introduced by many academics. Researchers refer to the gap between the theoretical material in textbooks and the actual practices of management control system in companies. The purpose of this qualitative study is to examine and analyse the barriers against a development in the management control system. In this study business controllers have been interviewed to examine the accounting practice. Routines, organizational structure and resources have been analysed to see how they influence the development of management control systems to become more process oriented and customer focused. It may be concluded that management accounting practices become institutionalized and consequently become embedded in deeper structures of organizational life. These routines are difficult to change since they legitimate organizational behaviour and create a feeling of certainty. Resources do not seem to be a barrier if the investment can be explained and justified. The findings indicate that the ability and willingness of the controller to identify that a change is needed, is the most critical barrier against a development of the management control system in a company.

Tillväxtforskningen har till stor del fokuserats på tre övergripande frågor. Dessa frågor behandlar orsakerna till varför företag växer, hur de växer, och vilka effekterna blir. Denna kvalitativa undersökning är utförd på ett företag som befinner sig i en stark tillväxtperiod. Fokus har lagts på att besvara den sistnämnda frågan. Syftet med studien är att ta reda på hur de anställda upplever att deras arbetssituation, och därmed företagets organisationsstruktur, har påverkats av tillväxten. Djupintervjuer genomfördes med hälften av personalen på företagets huvudkontor. Materialet som samlades in är kategoriserat efter de fyra mest framträdande kategorierna, vilka är: Ledarskap, Ansvarsområden, Samordning och Arbetsklimat. Kategorierna analyserades med hjälp av organisations- och individinriktade teorier. I studien framkom att personalen upplever att tillväxten på många sätt påverkat organisationen och arbetsförhållandena positivt. Makten är på väg att decentraliseras samtidigt som ansvarsområdena har blivit tydligare och mer specialiserade. Tillväxten har dock skett på väldigt kort tid, vilket bidragit till att arbetsbelastningen ökat i snabbare takt än de strukturella problemen lösts. En ökad formalisering och en utveckling av de mellanmänskliga relationerna, är en lösning på problemet. Detta är en förutsättning för att organisationen ska ha en möjlighet till fortsatt tillväxt.

When managing the quality of a service producing industry’s products, the industry faces greater challenges than the manufacturing industries do. Today’s globalization puts further pressure on service producing companies around the world to work at their absolute maximum. So, how do service producing companies work to manage quality? In this essay the writers take a deeper look at the travel agency Ving, part of My Travel Northern Europe. The aim is to compare Ving’s quality management process with the standards set by the Swedish Institute for Quality, SIQ. To be able to do a comparison the writers used SIQ’s core values and applied them on Ving’s work with quality management. The results show that Ving has a corporate vision and an extensive plan on how to manage quality throughout all the different levels of the company. Taken together, Ving use plans and a quality management process similar to those recommended by SIQ.

No description available.

Sedan 1960-talet har HR genomgått stora förändringar vilka inneburit en övergång från den traditionella rollen med administrativt ansvar och lönehantering till ett större ansvarsområde med helhetssyn över organisationen samtidigt som ett mer operativt och strategiskt arbete antagits. Idag ser många inom HR att de har en självklar plats i organisationens översta skikt medan realiteten inte speglar samma bild. Då det bland medarbetarna råder oklarheter kring HR och dess bidragande resurser för hur deras arbete genererar ekonomiskt till organisationen, har HR och dess legitimitet ifrågasatts. I denna studie kommer den upplevda statusen inom HR-yrket att undersökas utifrån tre perspektiv. Frågeställningarna är följande: Hur upplever intervjupersonerna med roller inom HR sin status i sitt arbete ur ett påverkansmöjlighetsperspektiv? Hur upplever intervjupersonerna med roller inom HR sin status i sitt arbete ur ett könsperspektiv? Hur upplever intervjupersonerna med roller inom HR sin status i sitt arbete ur ett organisationsteoretiskt perspektiv? Denna studie syftar till att öka förståelsen för den status som HR upplever sig ha utifrån ovan nämnda teman då statusfältet av oss setts som ett relativt outforskat område. Studien har en kvalitativ ansats som utgår från ett fenomenologiskt synsätt med hermeneutiska inslag. Intervjuerna som varit semi-strukturerade har genomförts på fem olika företag inom olika branscher. Resultaten visade att påverkansmöjligheterna inte direkt anses vara kopplat till statusen inom HR då utövarna upplever sig delaktiga och mer eller mindre beslutsfattande i olika situationer. HR består till stor majoritet av kvinnor vilka utifrån vårt resultat inte upplever några direkta konsekvenser av den ojämna könsbalansen. Resultaten och diskussionen pekar på att organisationens tendenser till tröghet kan försvåra förmedlingen av HRs nya roller. Studien har visat att HR har en bit att gå för att synliggöra sig fullt och visa sina bidragande kvalitéer och därmed öka sin status. Under arbetets gång har det även visat sig vara betydelsefullt för HRs framtida överlevnad att ha kunskaper inom ekonomi för att kunna motivera och visa på sin strategiska nytta för organisationen.

Ideella idrottsföreningar har länge varit en viktig del av det svenska samhället, men möter idag utmaningar i form av ekonomiska svårigheter och minskat ideellt engagemang. Syftet med denna studie är att undersöka hur ledningen av föreningsdrivna ridskolor kombinerar företagsstrategier med sitt ideella syfte. En tabell med idealtyperna ideell förening och företag har applicerats på en fallstudie av två föreningsdrivna ridskolor och två aktiebolagsdrivna ridskolor i Uppland. De aktiebolagsdrivna ridskolorna stämmer enligt teorin in på idealtypen företag till skillnad från de föreningsdrivna ridskolorna som överensstämmer med båda idealtyper. Deras organisationsform kan istället definieras som blandformen hybrid. De föreningsdrivna ridskolorna väljer den kombination av företagsstrategier och ideella metoder som bäst tillfredsställer det ideella syftet oavsett om metoderna är företagsekonomiska eller föreningslika.

Companies must constantly adapt to new concepts emerging in society. Socialresponsibility and sustainable development are modern concepts of today and offer avariety of activities to choose from. Therefore companies ask themselves: what areour goals and how do we reach them?The purpose of this study is to examine the possibility of creating a simplifiedmodel,targeted towards management for prioritization and decisions on variousinvestmentspromoting the environment. The research focuses on companies from themanufacturing industries. To gain better understanding of how companies’ work onthese issues interviews was held with Environmental- and CSR-managers. CEO wasinterviewed to learn how decisions of investments related to environmental- andsustainability issues were made. ISO 26000, a standard for social responsibility, and “Creating Sustainable Value”, amodel describing how working with sustainability can increase the value of thecompany, was used as a theoretical base. The study concluded that this model couldact as a tool for companies looking to take a holistic approach in their sustainabilityeffort. Two organizational structures within CSR were investigated and the resultshows that they either integrated the issue into the entire organization or chose toplace it into one single group. Both types work well as long as it is clear whichstructure the companies have chosen and the purpose of it. To motivate companies to work more actively with sustainability issues newlegislation will have the greatest effect. Also the concept of investments promotingthe environment needs to be clearer and better defined so that it easier can beincluded in the economic calculations.