Syftet med denna studie är att undersöka hur lärarna vid Umeå universitet uppfattar den egna kompetensutvecklingen samt hur deras uppfattningar stämmer överens med universitetets pedagogiska handlingsplan. De forskningsfrågor vi hade för avsikt att undersöka var: (1) hur ser möjligheterna ut till kompetensutveckling, (2) existerar det en överensstämmelse mellan kompetensutveckling och arbetsuppgifter, (3) vad skapar motivation och drivkrafter till kompetensutveckling och (4) hur stämmer berättelserna överens med universitetets pedagogiska handlingsplan; dess mål och aktiviteter? För att få svar på våra forskningsfrågor har vi genomfört sju semi-strukturerade intervjuer. Urvalsgruppen är lärare från personalvetarprogrammet som representerar sex olika institutioner vid den samhällsvetenskapliga fakulteten.Resultaten visar att möjligheterna till kompetensutveckling är stora vid den samhällsvetenskapliga fakulteten. Det finns stora möjligheter att själv påverka sin kompetensutveckling, förutsatt att individen är drivande i frågan. De anställda menar att en anställning vid universitetet erbjuder konstant lärande och ett öppet och lärande klimat. Det framgår att det formella utbildningsutbudet i vissa fall inte lever upp till behoven och att detta kan ses som en svaghet med kompetensutvecklingsarbetet. Intervjupersonerna menar däremot att de informella utbildningsinsatserna har en större överensstämmelse med arbetsuppgifterna, framförallt för att de själva väljer att delta i insatserna. Resultatet visar även att drivkraften till kompetensutveckling ligger hos individen. Det kommer bland annat från universitetets struktur och kultur. Målen relaterade till kompetensutveckling i den pedagogiska handlingsplanen är till viss del uppfyllda även om det fortfarande finns utrymme för utveckling.

Techn. Univ. , Diss.--München, 2006.

Zugl.: Wien, Wirtschaftsuniv., Diss., 2008

Zugl.: Darmstadt, Techn. Univ., Diss., 2008

Problem: How does the organisational culture affect the internal communication between the middle manager and his or hers subordinates? Purpose: The most common way is to study how the communication affect the organisational culture. In our study we have examined the reverse perspective. The purpose of this study would be to explain how the organisational culture affect the internal communication between the middle manager and his or hers subordinates. Theories: The basic theories in the study are The basic model, Internal communication, Levels of culture, High-power culture, Social constructions, Organisational structures and Leader Member Exchange Theory. Method: The study is based on the qualitative approach. We have used interviews for our collection of raw data. Secondary data, we have primarily found in the University of Halmstads directory Hulda. Scientific articles, we have mainly sought in databases such as ABI/Inform, Emerald and Academic Search Elite. Empirical work: There is an interview guide under appendix that is made especially for our respondents. Their answers are presented in the following headings; Communication, Organisational culture, Organisational structure and Leader Member Exchange Theory. Analysis: In our analysis we put theory and empirical work together. We then make an argument along the theories our frame of reference contains. Conclusions: The organisational culture has an impact on the internal communication through different behaviors and expressions in the investigated company.

Syfte: Syftet med denna studie är att bidra med förståelse för hur privatiseringen av Apoteket har förändrat verksamheten. Metod: Detta är en kvalitativ studie, där primärdatan har bestått av intervjuer med åtta apotekschefer i Stockholm. Dessa intervjuer har kompletterats med sekundärdata från Apoteket AB:s årsrapporter, samt artiklar. Teori: Studien grundar sig på teorier om privatisering av det offentliga, verksamhetsstyrning, strategi och ledning samt en tidigare studie. Slutsats: Apoteken har förändrats till målstyrande verksamheter där man motiverar de anställda på olika sätt för att kunna uppnå resultatmålen. Det har resulterat i att butikschefer tvingats arbeta operativt för att uppnå målen då antalet anställda per butik har minskats, vilket har lett till en platt organisationsstruktur. Antalet kunder per apotek har minskat då antalet apoteksbutiker har ökat, vilket har gjort att kunden har fått en mycket viktigare betydelse. Apoteken har vidgat sina vyer och fokuserar utöver läkemedelsförsäljning på skönhets- och idrottsartiklar, detta har resulterat i mindre lagerutrymme för receptbelagda läkemedel.

This Bachelor’s thesis is about bossless organizations. We have observed that the hierarchical structure that the majority of organizations is structured by today is a remnant of a time long gone, and can be an obstacle for independent thinking and responsibility inside organizations. We want to question the accepted perception that an organization is best structured in a hierarchic form. The purpose of the thesis is to provide an understanding of how a bossless organization works and to give a concrete explanation of the consequences of this kind of organizational structure. The thesis is of a qualitative nature and is designed with an inductive approach at an organizational level. We conducted a case study on a bossless company and supplemented this with secondary sources from three other bossless organizations. It concludes that the bossless approach can work and that there are a number of advantages to benefit from it. It is based on the intrinsic motivation of the employees and the willingness and ability to be a co-producer of corporate success. Another important conclusion we made is that the function of a boss never disappears, even though the position is removed. The study has shown that the bossless approach seems to be applied to the most types of businesses. / Denna uppsats behandlar fenomenet chefslösa organisationer. Vi ser att den hierarkiska struktur som förr krävdes, idag inte fyller sitt syfte och att chefsskap förhindrar självständigt tänkade och ansvarstagande. Vi vill ifrågasätta den vedertagna uppfattningen om att en organisation bör struktureras enligt en hierarkisk modell. Uppsatsen syftar till att ge en förståelse för hur en chefslös organisation fungerar och ge en konkret bild av följderna av att strukturera sig på detta vis. Vi söker även svara på hur överförbar arbetssättet är på organisationer i allmänhet. Studien är av kvalitativ natur och är utförd med en induktiv ansats på en organisatorisk nivå.Vi har genomfört en fallstudie på ett chefslöst företag och kompletterat detta med sekundärkällor från tre andra chefslösa organisationer. Slutsatsen är att det chefslösa arbetssättet kan fungera och att det finns en rad fördelar att dra av det. Det grundar sig på den inre motivation hos de anställda samt viljan och förmågan att vara en medproducent av företags framgång. En annan viktig slutsats är att chefsfunktionen och koordineringsfunktionen aldrig försvinner, trots att positionen i sig plockas bort.

Syfte: Syftet är att identifiera kulturstyrande aspekter hos ett snabbväxande företag samt ledningens sätt att arbeta med dessa. Delsyftet är att undersöka hur arbetet med kulturstyrningen påverkats av företagets kraftiga tillväxt.   Metod: Uppsatsen metodologiska genomförande bestod av en kvalitativ fallstudie på ett konsultföretag inom IT och ITS. Det empiriska materialet är insamlat genom intervjuer, observationer samt dokumentation. Slutsats: Resultatet från studien har visat att fallföretaget inte haft någon uttalad kulturstyrning. På grund av företagets affärsmodell utför ledningen däremot handlingar som påverkar kulturen vilket därmed är ett tydligt inslag av kulturstyrning. Selektiv rekrytering, ledordens inverkan på arbetet, självständigt arbete samt arbetet med att förbättra gemenskapen är aspekter vi identifierat.

Genom att betrakta skolan som arbetsplats vill vi undersöka hur skolan som organisation stödjer utbildningsverksamheten. Syftet med vår kvalitativa fallstudie är att utveckla kunskap om relationen mellan organisationsstruktur, organisationskultur och organisationsutveckling i skolan. Studien utgår från en generell undran över hur organisationsstrukturen bidrar till att forma pedagogernas förhållningssätt till och tankar kring organisationen och verksamhetens uppdrag. Fokus riktas mot arbetslags- och avdelningsindelningen i det specifika fallet. Datainsamlingen har gjorts på en grundskola genom semistrukturerade intervjuer samt observationer. Resultatet har tolkats med stöd i organisationspedagogiska tankar och teorier. Studien visar att de olika organisationsmedlemmarnas tillhörighet till olika arbetslag formar olika organisationsföreställningar om vad organisationens uppdrag är och hur det uppdraget ska genomföras. De mindre arbetslagen har liknande sätt att utforma de samarbeten som sker inom arbetslaget, medan de större arbetslagen formar sitt samarbete utefter de vardagsproblem som de upplever och de organisationsföreställningar som gäller där. Arbetslagsstrukturen kan ses och användas som en central aspekt av skolans organisation och utgångspunkt för förståelsen av dess behov. Klasslärarnas organisationsföreställningar och tankar om uppdraget utformas i större utsträckning efter tankar om autonomi och självständig handlingsfrihet i förhållande till sin klass och sitt klassrum. Detta i motsats till ämneslärarna som tycks ha utvecklat ett större behov av att integrera samarbete i deras arbetssätt - både vad gäller arbetets praktiska utförande och planering. Sammantaget kan det förstås som minikulturer i den stora skolans kultur och att de olika arbetslagen utmärker sig på sina unika sätt, eftersom de också består av olika individer.

Författare: Annika Hagner, Hedvig AnnerstenSyfte: Uppsatsen syftar till att undersöka och analysera hur bankverksamheter har struktureratsinainformationssäkerhetsarbete. Datainsamlingen har skett genom intervjuer hos tvåstorbanker och det har resulterat i kvalitativ data som belyser riskbedömning, hur arbetet efteren säkerhetspolicy sker samt hur de strukturerat informationssäkerhetsarbetet gällande rutinersom storbankerna arbetar utefter samt hur organisationsstrukturen ser ut. Utifrån ett ramverkav paradigmen kommer det ske en analys som syftar till att ta reda på vilket sätt storbankernaarbetar med informationssäkerheten på.Metod: Metoden som användes var två semistrukturerade intervjuer med två storbanker ochforskningsstrategin som användes hade inslag av en fallstudie.Resultat: Studien resulterar i att storbankerna präglar sina verksamheter utifrån ettfunktionalistiskt paradigm interpretivistiska inslag.