Fastighetsmäklarbranschen anses idag vara en av de mest jämställda branscherna. Trots detta finns det fortfarande utmaningar och kulturella normer som gynnar traditionella könsroller. Enligt forskning påverkar föräldraledigheten karriärutvecklingen för kvinnliga fastighetsmäklare då de ofta återvänder till lägre positioner och löner. Trots dessa hinder finns det insatser som görs för att öka jämställdheten, inklusive initiativ för att locka fler kvinnor till yrket och ökad medvetenhet om problemen. Syftet med denna uppsats är att beskriva hur fastighetsmäklarföretag bedriver jämställdhetsarbete samt skapa en förståelse för hur anställda upplever jämställdhetsarbetet på sin arbetsplats. Uppsatsens syfte besvaras genom användning av en semistrukturerad intervjumetodik, vilket har resulterat i datainsamling från nio fastighetsmäklare från fem olika företag. Efter datainsamling och sammanställning av resultatet kan följande slutsatser dras. Resultatet tyder på att fastighetsmäklarföretag inte prioriterar jämställdhetsarbete och att anställda inte nödvändigtvis ser ett behov av det. Vidare pekar resultaten på att föräldraledighet är en utmaning i branschen och kan sätta kvinnor i en svår position. Dessutom förekommer könsdiskriminering, särskilt mot kvinnor. För att möta dessa utmaningar rekommenderas att fastighetsmäklarföretag tar ett mer aktivt ansvar för jämställdhetsfrågor, främst gällande föräldraledighet och könsdiskriminering. / Despite the fact that the real estate industry is considered to be one of the most gender equal industries, there are still challenges and cultural norms that promote traditional gender roles. According to previous studies, parental leave has negative effects on female real estate agents' careers and women tend to return to lower positions and wages. In spite of these obstacles, efforts are made to increase gender equality, including initiatives to attract women to the profession and increase awareness regarding these issues. The purpose of this study is to describe real estate agencies' gender equality work and create an understanding of employees' perception of the gender equality work at their workplace. To answer the purpose of the study, semi structured interviews were conducted with nine real estate agents from five different agencies. Following data collection and compilation of the results, the following conclusions can be drawn. The results indicate that real estate agencies do not prioritize gender equality work and that employees do not necessarily see a need for it. Additionally, the results indicate that parental leave in the real estate industry comes with challenges, especially for women. Furthermore, gender discrimination in the workplace tends to primarily be directed towards women. To address these challenges, real estate agencies are recommended to take a more active responsibility when it comes to gender equality issues, primarily regarding parental leave and gender discrimination.

Gedächtnisstrategien sind bei der Einspeicherung und dem Abruf von Informationen hilfreich und stellen eine wichtige Determinante für alterskorrelierte Verbesserungen in der Gedächtnisleistung dar. Eine Gedächtnisstrategie, die kategoriale Organisationsstrategie, wurde in den letzten 35 Jahren intensiv erforscht. Bei dieser Lernstrategie werden semantisch kategorisierbare Informationen anhand ihrer kategorialen Struktur eingespeichert und reproduziert. Die Organisationsstrategie galt als relativ gut erforscht, bis eine längsschnittliche Studie, die Münchner Longitudinalstudie zur Genese individueller Kompetenzen (LOGIK-Studie; Weinert & Schneider,1999), Zweifel an den aus Querschnittstudien abgeleiteten Annahmen über einen graduellen, kontinuierlich ansteigenden Entwicklungsverlauf aufkommen ließ (Schneider & Sodian, 1997; Sodian & Schneider, 1999). Bei Betrachtung der individuellen Entwicklungsverläufe zeigte sich hier für den Großteil der Kinder ein sprunghafter Strategieerwerb und nur wenige Kinder ließen kontinuierlich ansteigende Strategiewerte erkennen. Darüber hinaus wurde häufig ein Wiederaufgeben der Strategie mit späterem Wiedererwerb beobachtet. Auch das Alter des erstmaligen Strategiegebrauchs gestaltete sich interindividuell sehr unterschiedlich. Ein ähnliches Bild zeigte sich in einer neueren mikrogenetischen Untersuchung (Schlagmüller & Schneider, 2002). Da die beschriebenen Längsschnittuntersuchungen mit Problemen zu großer Untersuchungsabstände (LOGIK-Studie) bzw. einer sehr kleinen Stichprobe (Schlagmüller & Schneider, 2002) behaftet waren, wurde die Entwicklung dieser Strategie in der vorliegenden Längsschnittstudie mithilfe einer umfangreichen Stichprobe, halbjährlichen Testabständen und zweier unterschiedlich schwieriger Wort-Bild-Listen untersucht. Neue Befunde ergaben hier die Analysen der intraindividuellen Entwicklungsveränderungen im strategischen Verhalten. Sprunghafter Strategieerwerb ließ sich für das einfache Material bestätigen. Bei schwierigem Material zeigten etwa jeweils die Hälfte der Kinder sprunghaften oder partiellen Strategieerwerb, d.h. dass einige der jungen Kinder nur einzelne Kategorien sortierten und somit die Strategie nicht unmittelbar perfekt anwendeten. Dennoch konnte auch bei diesen Kindern kaum ein kontinuierlicher Zuwachs der Strategiewerte über den Untersuchungszeitraum bestätigt werden. Einige der Kinder gaben sie nochmals auf und entdeckten sie später sprunghaft wieder. Ein zweiter Befund der vorliegenden Arbeit bezieht sich auf die Stabilität des Strategiegebrauchs. Bei Halbjahres-Abständen behielt ein wesentlich größerer Prozentsatz der Kinder die Strategie unabhängig vom Lernmaterial weiterhin bei als dies in der LOGIK-Studie bei Zweijahres-Intervallen der Fall war. Hinsichtlich des Erwerbs der kategorialen Organisationsstrategie konnten nur wenige Einflussfaktoren identifiziert werden. Bei einfachem Material trat bereits häufiger strategisches Verhalten auf, das jedoch durch wenige Faktoren außer durch die verbale Intelligenz beeinflusst zu sein schien. Strategisches Verhalten bei sehr schwierigem Material hingegen schien bereits bei den jungen Kindern durch das Metagedächtnis initiiert. Weiterhin wurde die Effektivität des Strategiegebrauchs zwischen sechs und acht Jahren und die Phase eines Nutzungsdefizits, d.h. ein Strategieerwerb ohne entsprechender Leistungssteigerung untersucht. Ein generelles Nutzungsdefizit ließ sich nicht bestätigen, sondern traf nur auf einen sehr geringen Prozentsatz der Strategieentdecker zu. Im Großen und Ganzen ließ sich die Effektivität der einmal erworbenen Organisationsstrategie über den gesamten Untersuchungszeitraum bestätigen. Auch wenn intraindividuell ein Leistungszugewinn bei Erwerb de Strategie resultierte, konnten interindividuell zu jedem Messzeitpunkt sehr unterschiedliche Erinnerungsleistungen bei strategischen Kindern beobachtet werden. Die Messung von Sortier- und Lernzeiten erwies sich in diesem Zusammenhang als sehr interessant. Eine lange Sortierzeit konnte nicht nur beim schwierigen Lernmaterial im Zusammenhang mit nutzungsdefizitärem Strategieerwerb beobachtet werden, sondern ging auch in beiden Listen mit einer geringeren Erinnerungsleistung einher. Zudem konnten Abruforganisation und Arbeitsgedächtniskapazität bei der schwierigen Liste und aufgabenspezifisches Metagedächtnis bei der leichten Liste Varianz in der Erinnerungsleistung strategischer Kinder aufklären. Die aufgewendete Sortierzeit schien bei schwierigem Material durch verbale Kompetenzen und kapazitäre Voraussetzungen beeinflusst zu werden. Beim leichten Material wurden die Sortierzeiten durch verbale Fähigkeiten verkürzt. Die gleichzeitige Anwendung mehrerer Strategien (das Sortieren während der Lernphase, zusätzliche Wiederholungsaktivitäten und der kategoriale Abruf) konnte bis zur zweiten Klasse noch kaum beobachtet werden. Wenn eine multiple Nutzung dieser drei Strategien auftrat, erwies sie sich als effektiv. / Memory strategies help to encode and retrieve information and determine advanced memory performance with increasing age. During the last 35 years, especially organizational strategies have been intensively investigated with a focus on cross-sectional studies. Recent longitudinal studies such as the Munich Longitudinal Study on the Genesis of Individual Competencies (LOGIC study; Weinert & Schneider, 1999) and a microgenetic study (Schlagmüller & Schneider, 2002) suggested that memory strategies do not emerge gradually, as proposed by numerous cross-sectional studies, but rather follow an all-or-non principle and thus are acquired abruptly (Schneider & Sodian, 1997; Sodian & Schneider, 1999). Moreover, a discontinuous pattern of leaps and drops was found in strategic behavior, with pronounced individual differences in the age of acquisition of a memory strategy. The few longitudinal studies mentioned above seem problematic in terms of either too large time intervals in order to assess strategy development (as in case of the LOGIC study) or a rather small sample size (as in case of the microgenetic study by Schlagmüller & Schneider, 2002). For that reason, the present longitudinal study was based on a larger number of participants. Furthermore, children were tested every six months using a sort-recall task with two trials of varying difficulty (difficult vs. easy picture items) in order to assess the development of the organizational strategy. The first major finding of the present longitudinal study refers to individual paths of strategy development. An analysis of individual strategy discovery regarding the easy picture set revealed that most of the children acquired the strategy abruptly. In case of the difficult picture set, about 46% (N=18) of the strategy discoverers acquired the strategy abruptly, while 54% (N=21) of the strategy discoverers did not sort all items according to the semantic categories. However, the strategic behavior of the latter children did not increase gradually from the first to the fourth measurement point. The second major finding refers to stability of strategic behavior. Retesting memory abilities every six months leads to a higher stability than the rather large time intervals in the LOGIC study, meaning that only a few children of the present longitudinal study lost the strategy once acquired. Concerning the strategy production, only a few influencing variables were identified. In case of the easy picture set, strategic behavior was observed more often and influenced by verbal intelligence, whereas metamemory was relevant for discovering the strategy using the difficult picture list. The fourth main finding focuses on the “utilization deficiency” phenomenon, that is, the fact that a child spontaneously produces but does not benefit from the strategy immediatly. Up to now, the relevant literature has reported inconsistent results concerning this topic. In the present longitudinal study indicators of utilization deficiency were rarely found in kindergarten and among young school children. Accordingly, it cannot be considered a general developmental phenomenon. In comparison, the effectiveness of using memory strategies could be confirmed. Using an organizational memory strategy led to better recall even for kindergarten and young school childern. Further findings refer to variables influencing strategy effectiveness. For instance, the time needed to sort the picture cards turned out to be important: For both trials of the sort-recall task, a longer sorting time led to worse memory performance. Moreover, memory capacity, clustering during recall as well as metamemory served as indicators of individual differences in memory performance of strategic children. As to the difficult picture set, memory capacity influenced sorting time and, consequently, recall performance. In addition, verbal competence showed a further impact on sorting time in case of both picture sets. In general, individual differences in memory capacity and metamemory predicted individual differences in memory performance of strategic children. Finally, indicators of multiple strategy use (sorting the material during learning period, rehearsing the items and clustering during recall) were also investigated. Although it seems clear that multiple strategy use results in better memory performance, children rarely started using multiple strategies before second grade.

This study aims to account for and compare Sweden's and Denmark's sport facility policy and operation. This will be done at national, municipal and local level. The method used is a qualitative method and through semi-structured interviews with representatives in Roskilde municipality and Malmö municipality. Furthermore, two sports venues have been compared and semi-structured interviews have been conducted with officials at these venues. Two further semi-structured interviews have been conducted with two organizations that deal with issues around sports facilities. The results showed that Sweden and Denmark are relatively similar. The biggest difference between the countries is that Denmark has a legal framework for sports facilities, which Sweden does not. Denmark has also the possibility to get advice and economic funding from “Lokal-och anläggningsfonden”. This also affected some of the differences in the municipalities. The sports fields were also relatively similar, but the responsibilities indoors and outdoors separated them.

Stora bolag brottas med komplexa organisatoriska utmaningar, särskilt inom kommunikation, maktstrukturer och beslutsprocesser. Denna komplexitet skapar ett "administrativt avstånd" som kan påverka kundinteraktionen och begränsar medarbetarnas förmågor. Forskning visar att företag behöver anpassa sina strukturer för att hantera osäkerhet och variation, särskilt relaterat till kundinteraktion. Friktion i informationsflödet uppstår främst i stora bolag med omfattande organisatoriskt avstånd, vilket kan resultera i förlängda ledtider och missförstånd mellan kunder och medarbetare. Mot denna bakgrund formulerade vi följande syfte: ”att empiriskt undersöka om och hur organisationsstrukturen påverkar medarbetares möjlighet att genomföra en effektiv kundinteraktion hos ett stort bolag”. Vi strävar att med hjälp av denna studie beskriva och förklara hur Grossist AB:s organisationsstruktur påverkar medarbetarnas möjlighet att genomföra en effektiv kundinteraktion. För att kunna svara på detta valde vi ut följande fyra huvudkategorier att studera: organisationsstruktur, effektiv kundinteraktion, kundkontaktpunkt och organisatoriskt avstånd. Vår teoretiska utgångspunkt bygger på teorier rörande organisationsstrukturer, kundkontaktspunkt, organisatoriskt avstånd och kundinteraktion i tjänsteföretag. Studien har innefattat personliga intervjuer med fem medarbetare från Grossist AB i utvalda positioner intressanta för vår studie. Resultat samt analys har baserats på den empiri vi erhållit från intervjuerna samt en jämförande analys av dessa med våra valda teorier. Resultaten visar att övergången från en centraliserad till en decentraliserad struktur har förbättrat medarbetarnas autonomi och snabbhet i beslutsfattandet, vilket har förbättrat kundinteraktionerna. Både formella och informella strukturer är viktiga, och en balans mellan dessa skapar en dynamisk arbetsmiljö. Förbättrad intern kommunikation minskar organisatoriska avstånd och underlättar förståelsen för kundernas behov. Vidare forskning föreslås för att optimera strukturella anpassningar och integrera ny teknologi för att ytterligare förbättra kundinteraktioner och kundnöjdhet. / Large companies grapple with complex organizational challenges, especially concerning communication, power structures, and decision-making processes. This complexity creates an "organizational distance" that can impact customer interactions and limit employee’s capabilities. Research indicates that companies need to adapt their structures to handle uncertainty and variation, particularly related to customer interaction. Friction in information flow primarily occurs in large companies with extensive organizational distance, leading to prolonged lead times and misunderstandings between customers and employees. Against this backdrop, we formulated the following aim: "to empirically investigate whether and how organizational structure affects employee’s ability to conduct effective customer interactions in a large company." Through this study, we aim to describe and explain how the organizational structure of Grossist AB affects employees' ability to conduct effective customer interactions. To address this, we selected four main categories to study: organizational structure, effective customer interaction, customer touchpoints, and organizational distance. Our theoretical framework is based on theories concerning organizational structures, customer point of contact, organizational distance, and customer interaction in service providing companies. The study involved personal interviews with five employees from Grossist AB in selected positions relevant to our study. Results and analysis were based on the empirical data obtained from the interviews and a comparative analysis with our chosen theories. The results show that the transition from a centralized to a decentralized structure has enhanced employee’s autonomy and speed in decision-making, thereby improving customer interactions. Both formal and informal structures are important, and balancing these creates a dynamic work environment. Improved internal communication reduces organizational distance and facilitates a better understanding of customer needs. Further research is suggested to optimize structural adjustments and integrate new technology to further enhance customer interactions and customer satisfaction.

The purpose of this study was to examine, through the areas decisions making, accountability, variation in the work tasks, the organizations routines and job descriptions, the employee’s assessment of their current organizational structure. Furthermore, the study examined if the employee’s wanted bigger opportunities for decision making and accountability, more variation in the work tasks and clearer routines and job descriptions compared to their current organizational structure. A digital questionnaire was distributed to 110 employees. 73 of the employees chose to participate. A quantitative study was used, and the descriptive data was examined. Four separate paired sample t-tests were performed for the purpose of the two problem statements. The result was non-significant within all four tests. Individual items indicated that the employees assessed the organizational structure as both flat and hierarchic.

Allt fler företag väljer att expandera och öppna upp kontor i nya länder, vilket inte alltid sker helt oproblematiskt. Vid en expansion till ett nytt land sker en internationalisering som innebär en ny intern miljö med en organisationskultur och struktur som växer fram på den specifika enheten, men också en extern miljö bestående av marknaden där enheten är verksam. I denna studie har en kvalitativ fallstudie genomförts av det svenska företaget Hansoft. Internationaliseringen har undersökts i termer av interna och externa miljöer. Interna miljöer innefattar den lokala organisationskulturen på enhetsnivå, och externa miljöer dess marknader – Japan, USA och Sverige. Syftet var att ta reda på om Hansofts expansion har påverkat organisationskulturen och organisationsstrukturen på företagsnivå. Genom intervjuer med tre stycken tidigare anställda på Hansoft visade det sig att internationaliseringen inte har haft någon större inverkan på organisationskulturen och strukturen i helhet. Organisationskulturen på Hansoft präglas av teamwork och flexibilitet, såväl före som efter internationaliseringen, samt både enhets- och företagsnivå. Den enda direkta konsekvensen av internationaliseringen var ökad formalisering som ledningen framhävde vid expansion till USA. Strukturen i företaget innehar tydliga egenskaper med en organisk struktur och uppmuntrar en öppen kommunikation – även detta var oförändrat i och med internationaliseringen. Hansoft har dock inte genomgått en vanlig internationalisering i den bemärkelsen att de mött nya marknader och öppnat upp större kontor. Anledningen till deras expansion var att komma närmre de kunder som företaget redan hade, vilket kan vara en orsak till att internationaliseringen inte påverkat Hansoft mer än vad den gjort. Resultatet av den här studien indikerar att mindre företag som flyttar över sin verksamhet till nya länder, inte genomgår någon större förändring gällande organisationskultur och organisationsstruktur.

<p>Denna beskrivande uppsats har identifierat ett problem med att förena kreativitet och en ökad styrning i samband med att ett företag växer. Problemet har uppkommit genom ett krav på tillväxt, krav på en kreativ process i företagets hela verksamhet och ett krav på ökad styrning. Den stora tekniska utvecklingen samt en ökad konkurrens med nya upplevelsebehov har också funnits med i bilden. Uppsatsen tar avstamp i de små kreativa företag som exemplifieras genom två framgångsrika datorspelsutvecklare, GRIN i Stockholm och Starbreeze Studios i Uppsala. För att undersöka hur dessa ska ha en möjlighet att växa med en bibehållen kreativitet har uppsatsen tagit fasta på verktyg ledaren kan använda för att styra organisationen utan en inskränkning på vad den kreativa processen kräver. Företaget måste ha en tydlig affärsidé som innehåller den värdegrund som företaget bygger på. Affärsidén måste kommuniceras ut till de anställda genom effektiv interkommunikation för att forma en företagskultur som ger företaget och de anställda en gemensam inriktning och ett gemensamt mål. Genom kulturen kan ledaren styra företaget och de anställda utan att de känner sig instängda. På detta sätt bibehålls kreativiteten.</p><p>Genom en enkät med samtliga anställda på företagen samt djupintervjuer med respektive ledare har en GAP- analys gjorts. Analysen av gapet mellan ledningen och de anställda har kunnat ge en bild av hur organisationernas internkommunikation ser ut. Genom denna GAP- analys ifråga om företagets mål, affärsidé och centrala värden har uppsatsen kunnat se att det finns brister hos båda företagen. De måste arbeta mer på en tydlig affärsidé och en kontinuerlig och medveten internkommunikation för att styra sina medarbetare utan att störa den kreativa processen.</p>

Bakgrund: Att kunskap blivit en central och viktig del av nutidens arbetsmarknad och näringsliv är något som de flesta människor är överens om. Även allt fler företag belyser vikten av att använda den kunskap och kompetens som finns hos de anställda och ser denna kunskap som en av de viktigaste tillgångarna. Vi tänker att chefen har stora möjligheter till att påverka hur företagen tar tillvara på de anställdas kunskap. Samtidigt som vi anser att den typ av ledarskap som chefen använder kan ha en stor inverkan på hur detta sker. Vi ser vårt val av problemområde som intressant och aktuellt i och med dagens utveckling och det ökade behovet av att ta tillvara på den mänskliga kunskapen.Syfte: Syftet med den här undersökningen är att få en bild av chefers syn på ledarskapets roll för att främja de anställdas kunskap i en verksamhet och hur cheferna arbetar konkret för att ta tillvara på kunskapen hos de anställda.Metod: Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning i form av sju semistrukturerade intervjuer med manliga och kvinnliga chefer inom privat och offentlig sektor.Resultat: De mönster vi kan urskilja är att flertalet av cheferna var överens om att en demokratisk ledarskapsstil är den bästa för att ta tillvara på de anställdas kunskap. Något cheferna var eniga om var vikten av att ta tillvara på de anställdas kunskap. Cheferna påminde om varandra i sina svar och vi kunde inte urskilja någon skillnad mellan könen. Ett till mönster vi kan tyda är att alla chefer påverkas väldigt mycket av policys och riktlinjer och har en positiv inställning till det. Hur de arbetar i praktiken för att ta tillvara på de anställdas kunskap var genom medarbetarsamtal och utvärderingar, samt att cheferna låter de anställda utmanas och pröva på egen hand. / <p>Background: That knowledge has become a central and important part of today's market and economy is something that most people agree with. While more and more companies highlights the importance of using the knowledge and expertise of the employees and see this knowledge as one of the most important assets. We think the manager has great potential to influence how companies take advantage of the employee's knowledge. While we believe that the kind of leadership that the manager uses can have a big impact on how this happens. We consider our choice of problem area interesting and up to date with today's development and the increasing need to take advantage of human knowledge.</p><p>Purpose:</p><p>The purpose of this survey is to get a picture of managers' views on the role of leadership in promoting the employees' knowledge in an organization and how managers working specifically to take advantage of the knowledge of the employees.</p><p>Method: </p><p>We have chosen to do a qualitative study in the form of seven semi-structured interviews with male and female executives from various industries in the private and public sectors.</p><p>Results:</p><p>The patterns we can draw are that the majority of managers were in agreement that a democratic leadership style is the best to take advantage of the employee's knowledge. Something managers agreed was the need to take advantage of the employee's knowledge. The managers reminded each other in their responses and we could not discern any difference between the sexes. Another pattern we can discern is that all managers is very much affected by the policies and guidelines and have a positive attitude towards it. How they work in practice to take advantage of the employee's knowledge was through performance reviews and evaluations, and that the managers let the employees challenged and try on their own.</p><p>Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället</p>

<p>Organisation har i många fall definierats som målinriktat samarbete mellan människor. Dessa mål kräver strategier, men studier visar på att 67 % av Human Resources (HR)- avdelningar inte har strategier som passar ihop med organisationens övergripande strategi. Syftet med denna studie är att undersöka hur HR- funktionen i en organisation upplever mål, men även hur de samarbetar och kommunicerar för att uppnå dessa mål. Tidigare forskning menar att organisationers mål inte kan vara formulerade godtyckligt, och de måste vara formulerade i förhållande till omvärldssituationer. Tydlighet i mål leder till att människor riktar uppmärksamheten, men också att ansträngningarna tenderar att förlängas i och med tydliga mål. Forskning visar också på att de mål som HR ska arbeta efter bör vara samstämmiga med den affärsstrategi som organisationen övergripande har. För att förstå skeenden och hur organisationen arbetar mot mål kommer den här studien även att analyseras utifrån organisationsstrukturen. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjufrågor på ett företags HR- funktion, har tillsammans med skriftliga källor, legat till grund för empiri. Resultatet visar på att det finns tre olika nivåer av mål som den aktuella HR- funktionen har att arbeta mot. Dessa är mål i organisationen, HR- fokus och projektmål. Organisationens övergripande mål ter sig otydliga varpå HR- målen i den aktuella organisationen inte baserar sig på dessa, utan snarare på behov som uppkommer i organisationen. Vidare visar resultatet att samarbetet inom organisationen kan stärkas då funktioner tenderar att arbeta mot varandra, med samma saker eller att flera parter släpper arbetsuppgifter då andra förväntas arbeta med dessa. Kommunikationen i organisationen upplevs som bra, men från ledningens håll är den allmän och övergripande, vilket leder till att medarbetarna inte känner sig som en del av en större helhet. Teorier visar på att medarbetarnas agerande kan vara uttryck för hur organisationen är utformad. Den aktuella organisationen är en matrisorganisation och matrisorganisationer tenderar att ha felriktade eller motstridiga mål och problem i att synkronisera arbetsuppgifter.</p>

<p>Riskmiljön i dagens samhälle är under ständig förändring och påverkar människan i både privat- och arbetslivet. Det blir allt viktigare för företag och organisationer att arbeta förebyggande mot risker som påverkar säkerhetsfrågor, miljöfrågor och ekonomiska intressen. Ett arbetssätt för att analysera och hantera en verksamhets riskmiljö är Risk Management. Huvudsyftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur Helikopterflottiljen Malmen och Scania AB arbetar med Risk Management med fokus på miljöarbete. Studien bygger på två fallstudier som har utförts genom kvalitativa intervjuer. Resultaten visar att syftet med Risk Management till viss del skiljer sig åt mellan organisationerna. Scania fokuserar på att förhindra avbrott, och arbetar inte med miljöfrågor i Risk Management, medan Malmen syftar till att skapa en samordnade och heltäckande riskhanteringsfunktion, där miljö är tänkt att ingå. En likhet är att båda organisationerna genom Risk Management vill få personalen riskmedveten. En tanke är att personalen skulle känna större ansvar och förståelse för miljöarbetet om det var en del i Risk Managementarbetet. Respondenterna på båda organisationerna tror att miljöarbetet skulle få positiva fördelar av att integreras i Risk Managementarbetet. Studien visar även att riskarbetet och riskuppfattningar är delvis beroende av organisationskultur- och struktur, vilket gör att en direkt överföring av Risk Management arbetet från en organisation till en annan inte kan göras utan utvärdering och anpassning.</p>