Univ., Diss.--Mannheim, 2004.

Sankt Gallen, Univ., Diss., 2003.

Syftet med studien var att undersöka hur medarbetarna i ett företag som organiseras utifrån självstyrande team upplever egenmakt beroende på hur gruppen fungerar. Utifrån syftet genererades frågeställningen Vad utgör ledning i företaget med platt struktur när en formell chef saknas, och hur upplevs denna form av ledning? För att besvarar detta utfördes en fallstudie på Björn Lundéns Information AB där nio kvalitativa intervjuer genomfördes med anställda på företaget. Genom semistrukturerade intervjuer fick de anställda fritt tolka och svara på frågor rörande gruppkultur och egenmakt. Som analysredskap användes forskning och teorier om demokratiska arbetsplatser utan hierarkisk ledning, empowerment, distribuerat ledarskap och grupprocesser i form av konformitet, konsensus, grupptänkande och emotionell intelligens. Analysen visade att den enskilde känner ytterst ansvar och leds av kundens och arbetsgruppens tycke. I företaget finns det ingen chef eller formell ledare som bestämmer utan istället utgör kulturen styrning för gruppen och reglerar således beteenden. Gruppkulturen hindrar egenmakt i situationer där gruppens harmoni och sammanhållning kan störas av individuella kontraster. Samtidigt är gruppens kultur tillåtande och stöttande via frihet. Därmed kan de anställda delta och engagera sig i den utsträckning som önskas och således skapas en känsla av egenmakt i en proportion som varje enskild anställd känner sig tillfreds med.

Bakgrund       Globalisering, digitalisering och den nya generationens medarbetare är avgörande faktorer som påverkar att utvecklingen för organisationer går allt snabbare. Förändringstakten innebär ett ökat behov för organisationer att med hjälp av verksamhetsstyrning och styrsystem förhålla sig till omvärlden. Att som organisation kunna förhålla sig till omvärlden är idag ett generellt krav, dock kan kravet anses skilja sig åt mellan olika branscher. Kreativa organisationer vars verksamhet präglas av den digitala och tekniska utvecklingen kan enligt vår uppfattning antas ha ett ökat krav på att ligga i framkant. Syfte               Syftet med studien är att undersöka hur en kreativ organisation använder styrsystem för att förhålla sig till omvärlden och skapa förutsättningar för förändring. Undersökningen bygger på en uppdelning av styrsystem i fyra fokusområden; organisationsstruktur, ledarskap, medarbetare och styrmedel. Metod             Utifrån en abduktiv metod, kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer har vi utfört en fallstudie hos kommunikationsbyrån GoBrave. Totalt har tio intervjuer på olika nivåer i organisationen genomförts med utgångspunkt i våra fyra fokusområden. Slutsats          Vår slutsats är att GoBrave har skapat förutsättningar för förändring och förhåller sig till omvärlden genom att tillämpa organiska styrmedel. Vidare ser vi användningen av styrsystem som effektiva, om än omedvetna verktyg för att skapa en föränderlig organisation.

Problemformulering och syfte: Organisationsstruktur är ett aktuellt och relevant ämne för företag i dagens föränderliga samhälle. Teorier och forskning om fenomenet har genom tiderna utvecklats, och sambandet mellan organisationsstruktur och kommunikation samt dess påverkan på de anställda har fått mycket uppmärksamhet. Under de senaste decennierna har forskare sett en ny trend bland organisationer, nämligen en platt och decentraliserad struktur. Forskning inom det givna området är viktigt eftersom fler undersökningar kan skapa bättre förståelse för hur organisationsstrukturer påverkar kommunikationen och medarbetarna. Syftet med denna uppsats är att undersöka medarbetarnas upplevda föreställningar av organisationsstrukturen i en platt organisation, ur ett kommunikativt perspektiv. Metod och material: Studien är en kvalitativ fallstudie. Inledningsvis insamlades en teoretisk bas som bidrog till enbredare kännedom inom följande områden:Organisationsstruktur, ledarskap, medarbetarskap och självstyrande team samt arbetstillfredsställelse och motivation. Utifrån teorin utformades frågor till kvalitativa samtalsintervjuer som ämnade att undersöka medarbetarnas upplevda föreställningar av organisationsstrukturen i den platta organisationen Björn Lundén. Inför intervjuerna gjordes ett strategiskt tvåstegs urval för att välja ut intervjupersoner från företaget.Huvudresultat: Studiens resultat visar att hierarkiska nivåer och nya kommunikationsmönster har växt fram i den platta organisationen på senare tid. När Björn Lundén utvecklades och antalet anställda ökade upplevde medarbetarna ett behov av hårdare styrning och nya arbetssätt, för att effektivisera beslutsfattande och andra interna kommunikationsprocesser. Vidare visar resultaten att frånvaron av formella chefer påverkar medarbetarnas motivation i både positiv och negativ bemärkelse.

Den extrema formen av platt organisationsstruktur, chefslöst, har blivit allt mer vanlig inom organisationer i Sverige. Att strukturera en organisation utefter att medarbetarna fattar alla beslut och därmed har makten torde ställa höga krav på individernas förmåga till självledarskap. Då forskning visar att individers känsla av självbestämmande och ansvar möjliggör att individen känner sig motiverad och presterar effektivt samt att det finns lite forskning på chefslösa organisationer, ämnar denna undersökning bidra med en förståelse för hur organisationsstrukturen kan ha en motivationspåverkan på medarbetarna. Undersökningens metod bestod av en fallstudie på den chefslösa organisationen Ada Beat, där sex av sju medarbetare intervjuades. Det empiriska materialet som framkom ur intervjuerna analyserades utifrån Självbestämmandeteorin (SDT) och tidigare forskning om självledarskap. Undersökningens slutsats visar att respondenterna som ingick i fallstudien främst drivs av inre motivation och innehar en hög grad av självledarskap, där Ada Beat anses ge medarbetarna största möjliga förutsättningar för att uppfylla sina inre behov.

Syftet med denna studie är att skapa en jämförande bild av rektorers och specialpedagogers uppfattning om samverkan mellan skolans organisationsstruktur och specialpedagogens arbete på högstadiet, samt hur denna samverkan kan bidra till ett mer förebyggande och främjande arbete. Rektorers och specialpedagogers syn på det specialpedagogiska uppdraget har undersökts i en kvantitativ enkätundersökning med kvalitativa variabler och analyserats utifrån ett systemteoretiskt perspektiv. I det systemteoretiska perspektivet betonas att lärande sker i samspelet mellan olika delar i en större helhet och det krävs kunskap om hur delarna hänger ihop, för att all kunskap i organisationen ska komma till sin rätt. Denna kunskap är även av stor betydelse vid genomförandet av eventuella förändringar. I enkäten beskriver både rektorer och specialpedagoger att det är skolledningens uppgift att skapa en kultur där det specialpedagogiska arbetet genomsyrar hela organisationen. Flera av respondenterna beskriver en väl fungerande samverkan med skolans olika professioner medan andra uttrycker att de önskar ökad samverkan för ett mer förebyggande och främjande arbete. För att denna samverkan ska ske behövs en tydlig struktur med samsyn om det specialpedagogiska uppdraget i hela organisationen. Slutsatsen av studien är att specialpedagogens roll är att ha övergripande ansvar för verksamhetens specialpedagogiska arbete, men där ett nära arbete med undervisande lärare och arbetslag ökar möjligheten att möta verksamhetens behov. Ett ökat samarbete mellan specialpedagog och undervisande lärare och arbetslag ökar möjligheten att hjälpa fler elever i behov av särskilt stöd och möjliggör ett mer förebyggande och främjande specialpedagogiskt arbete.

Rektorn ansvarar över organisering och uppföljning av det studie- och yrkesvägledande arbetet på skolorna och att säkerställa att detta genomförs av skolans samtliga personal. Tidigare studier visar på att vägledningen är bristande på flera skolor runtom i landet där eleverna inte får den vägledning som de behöver. Med bakgrund till detta är syftet att studera hur de studie- och yrkesvägledande arbetsuppgifterna uppfattas av rektorer i Skåne län. Studien utfördes genom intervjuer med fem yrkesverksamma rektorer i kommunala och fristående skolor i Skåne län. Det teoretiska begrepp som ligger till grund för analysering av insamlad data är organisationsstruktur. Resultatet visar på att rektorerna inom de kommunala skolorna anser att studie- och yrkesvägledning organiseras till en viss utsträckning som hela skolans ansvar, då det är svårt att få in vägledningen i klassrummen. De fristående skolorna menar att studie- och yrkesvägledningen i stor utsträckning implementerades genom skolans personal i stor utsträckning. Författarparet menar att rektorerna själva behöver ta ett större ansvar för organisering av vägledning genom hela skolan, istället för att invänta initiativ från lärarnas håll.

<p>Uppsatsens syfte var att undersöka organisationsstrukturen hos Trygga Halmstad Centret och ta reda på i vilken omfattning denna kommit att fungerar utifrån de ursprungliga förväntningarna. Det är en kvalitativ undersökning som pekar på en friktion mellan de ursprungliga förväntningarna och de anställdas faktiska möjligheter att uppfylla dessa. Den nuvarande organisationsstrukturen på Trygga Halmstad Centret försvårar ett effektivt samarbete mellan de anställda och har skapat ett individuellt arbetssätt. Ledarskapsfrågan har berörts ett flertal gånger i de genomförda intervjuerna men man kan sammanfatta informanternas synpunkter med att bristen på en närvarande chef bidrar till oklarheter bland majoriteten av de anställda, bristen på klarhet har bidragit till individuella rollskapanden för att motverka otydligheten och bristen på gemensamt ledarskap. Den upplevda situation på den gemensamma arbetsplatsen påverkas till stor del av vilken moderorganisation man tillhör och vilken chef man svarar till.</p>

Uppsatsens syfte var att undersöka organisationsstrukturen hos Trygga Halmstad Centret och ta reda på i vilken omfattning denna kommit att fungerar utifrån de ursprungliga förväntningarna. Det är en kvalitativ undersökning som pekar på en friktion mellan de ursprungliga förväntningarna och de anställdas faktiska möjligheter att uppfylla dessa. Den nuvarande organisationsstrukturen på Trygga Halmstad Centret försvårar ett effektivt samarbete mellan de anställda och har skapat ett individuellt arbetssätt. Ledarskapsfrågan har berörts ett flertal gånger i de genomförda intervjuerna men man kan sammanfatta informanternas synpunkter med att bristen på en närvarande chef bidrar till oklarheter bland majoriteten av de anställda, bristen på klarhet har bidragit till individuella rollskapanden för att motverka otydligheten och bristen på gemensamt ledarskap. Den upplevda situation på den gemensamma arbetsplatsen påverkas till stor del av vilken moderorganisation man tillhör och vilken chef man svarar till.