Bakgrund: I och med den fokusering på kärnkompetenser som idag råder krävs det att organisationer besitter en god samarbetsförmåga. För att denna förmåga skall kunna utvecklas krävs det att det finns förutsättningar för lärande och kunskapsspridning i gränssnittet mellan organisationerna. Syftet: Syftet är att undersöka hur organisationer, genom organisationsstruktur samt styrning, internt kan skapa förutsättningar för lärande och kunskapsspridning i interorganisatoriska samarbeten. Genomförande: Vår undersökning är en hermeneutisk undersökning av fallstudiekaraktär. Två fallföretag har använts, BT Products och Sapa Profiles, där vi studerat inköps- respektive säljavdelningen. Resultat: För att organisationer skall kunna vara flexibla och öppna i sitt samspel med omvärlden måste organisationsstrukturen och styrningen stödja detta förhållningssätt. De interorganisatoriska samarbetena bör struktureras och styras så att organisationen kan hantera en portfölj av såväl ytliga som integrerade samarbeten.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka hinder som finns i företaget X för att hantera och minska den upplevda stressnivån. Undersökningsföretaget är ett medelstort företag som ingår i en större koncern. De har under flera år genomfört medarbetarundersökningar och sett att den upplevda stressen ökat bland de anställda. I dagens samhälle ställs allt högre krav på den enskilda individen samtidigt som möjligheterna ökar. Ansvaret för hälsa och prestation vilar på individen och vi finner det intressant att undersöka om organisationens hantering av den upplevda stressnivån påverkas av detta. Enligt tidigare forskning finns det områden på organisationsnivå som orsakar stress och som inte kan lösas av den enskilde individen. Stressminskning kan betraktas som en förändringsprocess och utifrån den lärande organisationens idé att lära av erfarenheter för att bättre klara svårigheter i verksamheten avser vi undersöka företaget X:s hantering av den upplevda stressen. Vi har även utgått från befintlig forskning om stress i den psykosociala arbetsmiljön i form av bland annat krav-kontroll-stödmodellen, företagets egen medarbetarundersökning, sju intervjuer med anställda och en enkät riktad till hela företaget för att undersöka vad medarbetarna upplever orsakar stressen samt vilka åtgärder som vidtagits. Resultatet visar att orsakerna till medarbetarnas stress till stor del beror på brister i organisationsstruktur, organisationskultur, ledarskap och intern kommunikation. Åtgärderna som företaget tagit för att minska stressen har främst varit inriktade på individnivå, endast i ett fall var åtgärderna på organisatorisk nivå. De brister som orsakar stressen i företaget X utgör samtidigt hinder för det organisatoriska lärande som krävs för att organisationen ska kunna minska den upplevda stressnivån.

Syftet med studien är att skapa en förståelse för hur en byråkratisk organisation arbetar för att på en och samma gång vara såväl regelstyrd som deltagaranpassad samt hur detta påverkar individerna som deltar i verksamheten. För att uppnå syftet har det utgåtts från följande frågeställningar:   Hur upplever deltagarna samarbetet med konsulten? Hur ser Arbetslivsresurs metod för arbetet med deltagare i omställningsuppdrag ut? På vilket sätt individanpassar konsulten mötet med deltagarna?  För att uppnå syftet har kvalitativ metod tillämpats. En intervju har genomförts med en konsult på Arbetslivsresurs som bland annat arbetar med omställningsuppdrag samt har intervjuer utförts med åtta deltagare som medverkat i omställningsuppdrag i anslutning till Arbetslivsresurs. Resultatet visade att konsulten i samtalet med deltagarna använder en arbetsmetod som utgår från individen. Vidare visade resultatet att samarbetet medfört positiva upplevelser för deltagarna samt upplevde deltagarna ett individanpassat bemötande i stor utsträckning. / The aim of this study is to create an understanding of how a bureaucratic organization is structured in order to be rule-driven as well as adjustable to participants and how this affects the individuals that participate in the activities provided by the organization. To achieve the purpose, we have sought to answer the following questions: • How is the cooperation with the consultant perceived among the participants? • What does Arbetslivsresurs’ working method with participants in the transition look like? • How does the consultant adjust the meeting to each participant? To be able to achieve the aim, a qualitative method has been used. An interview has been conducted with a consultant who works with transitions at Arbetslivsresurs. In addition, eight interviews have been conducted with participants who have been involved in transitions connected to Arbetslivsresurs. The results show that the consultant uses an individualized method in the meetings with participants. Furthermore, the results show to a large extent, that the cooperation has generated positive experiences for the participants as well as an experience of a personalized treatment.

Studentorganisationen Värmlands nation i Uppsala genomdrev under våren och sommaren 2006 ett konceptbyte på sin dansklubb. Initiativet togs av nationsledningen, men genomförandet skedde i form av ett självständigt projekt drivet av projektanställda nationsmedlemmar. Den här uppsatsen studerar hur nationens ideella organisationsstruktur har påverkat projektarbetet. Detta görs främst genom intervjuer med berörda individer inom både nationen och projektet. Uppsatsen utgår från organisationsteori av Henry Mintzberg och projektteori av Anders Marttala, Kjell Nordberg och Anders Blomé. Värmlands nations organisationsform kännetecknas av ideella drivkrafter, informell kommunikation och att många olika individers diversifierade insatser resulterar i en mångfasetterad och stundtals svåröverblickbar helhet. Denna struktur har sina fördelar i en bred studentorganisation med väldefinierade och återkommande aktiviteter, men när den överfördes till ett tillfälligt projekt visade den sig skapa en hel del problem i form av oklara riktlinjer och svårdefinierade ansvarsfördelningar. Trots detta är det tydligt att arbetssättet inte varit enbart en nackdel; projektets lyckade resultat kan till viss del härledas de nationsaktivas självpåtagna insatser. Sammantaget kan dock ett behov av tydligare arbetsfördelning och klarare arbetsledning identifieras i uppsatsen.

A1160 Problem: Studien behandlar omorganisationen av Flygvapnets taktiska kommando (FTK) utifrån uppgiftsperspektivet och är avsedd att besvara frågorna Vad ställer uppgifterna för krav på organisationsstrukturen? Vilken typ av organisationsstruktur är lämplig för FTK? Syfte: Denna studie syftar till att analysera och beskriva FTK:s uppgifter och organisationsstruktur samt föreslå en lämplig organisationsstruktur för FTK. Detta görs mot bakgrund av utvald litteratur om organisationsstruktur inom fältet organisationsteori. Teori och modell: FTK:s uppgifter har analyserats med utgångspunkt i de utformningsparametrar och situationsvariabler som Mintzberg introducerat för att välja organisationsstruktur. Dessa har sedan analyserats mot följande tre utvalda organisationsstrukturer: professionell byråkrati, processorienterad organisation med team-baserad struktur och projektorganisation. Metod: Kvalitativ studie, respondentintervjuer Resultat: FTK:s uppgifter befanns ha en grundläggande bas som omfattar ledning av luftstridskrafter, men inom ramen för detta finns också stora skillnader mellan de uppgifter som löses. En kombination av de studerade organisationsstrukturerna föreslås vara lämplig för FTK. FTK:s uppgifter är dock inte tydligt definierade, och motstridiga krav ställs på organisationen. Detta gör det svårt att skapa en effektiv och ändamålsenlig organisationsstruktur för FTK.

Det finns en välkänd diskrepans mellan jämställdhet som ideal och praktik i det svenska arbetslivet. Utifrån en genusvetenskaplig kunskapsgrund om att kvinnors arbete värderas lägre än mäns, att kvinnor ges sämre karriärmöjligheter samt lägre lön för lika eller likvärdigt arbete, görs här ett nedslag på ett mindre svenskt företag. Genom en enkätundersökning bland de anställda tjänstemännen besvaras frågeställningar om huruvida kön tycks ha betydelse för bland annat lönesättning och möjligheter att avancera. Resultaten visar på förekomst av horisontell och vertikal segregering mellan kvinnor och män, vilket bland annat synliggörs med könsmärkta yrken, samt att företaget tycks luta sig mot en manlig organisationsstruktur. Men arbetsgivaren visar också potential när det gäller jämställdhet, till exempel verkar man för en numerärt jämn rekrytering av kvinnor och män. I ett vidare perspektiv förklaras den enskilda studien utifrån ett genusvetenskapligt maktperspektiv på jämställdhet. Resultaten diskuteras med utgångspunkt i att förhållandet mellan könen visserligen är föränderligt över tid, men att arbetsfördelningen mellan könen ständigt rekonstrueras. För att kunna synliggöra de strukturella mekanismer som ständigt återskapar kvinnors lägre löner och karriärmöjligheter i förhållande till mäns, hävdar uppsatsen att ett effektivt jämställdhetsarbete kräver en kunskap om hur makt och kön samverkar i samhället i stort.

Der Schutz der Umwelt und eine darauf ausgerichtete (Umwelt-)Politik gehören zu den wichtigsten Zukunftsaufgaben der Menschheit. Wesentliche Ziele sind in diesem Zusammenhang die Realisierung eines integrierten Umweltschutzes, d. h. die Einbeziehung aller Politikbereiche, und die Orientierung am Leitbild der nachhaltigen Entwicklung. Politische Querschnittsaufgaben wie die Umweltpolitik sind im Gegensatz zu herkömmlichen Fachaufgaben jedoch grundsätzlich dadurch charakterisiert, dass sie nicht in der Federführung desjenigen Ressorts liegen, welches die Probleme bewältigen soll. Der Erfolg der Umweltpolitik wird vom Zusammenspiel der verschiedenartigsten Faktoren beeinflusst. Dazu zählen u. a. auch Aufgaben- und Organisationsstruktur auf der höchsten Ebene des politisch-administrativen Systems als zudem politisch gestaltbare Elemente. Unter Aufgaben- und Organisationsstruktur wird hierbei verstanden, wo Zuständigkeiten für die wichtigsten Aufgabenbereiche der Umweltpolitik angesiedelt sind und welche Beziehungen dieses System kennzeichnen. Trotz der Einrichtung eines eigenständigen Umweltministeriums, des Bundesministeriums für Umwelt, Naturschutz und Reaktorsicherheit (BMU), sind umweltpolitische Kompetenzen auf der Ministerialebene des Bundes stark zersplittert. Aufgrund des Förderalismusprinzips und der geteilten konkurrierenden Gesetzgebung in Umweltfragen wirken neben der Bundesregierung auch die Bundesländer auf die deutsche Umweltpolitik ein. Ebenfalls nimmt in immer stärkerem Maße die Europäische Union als supranationale Organisation Einfluss auf die deutsche Umweltpolitik. Neben diesen speziellen Schwierigkeiten der deutschen Umweltpolitik bzw. Umweltadministration tritt ein generelles funktionelles, ökonomisches und politisches Staatsversagen im Verhältnis zur Gesamtwirtschaft und zur Verwaltung.

Traditionell marknadsföring tycks ha allt svårare att nå konsumenter. När flera vill göra sig hörda samtidigt blir det svårt att sticka ut och göra sig sedd. När någon kommer med något nytt, gör andra likadant. Ett sätt att sticka ut är genom att vara originell och ha en unik varumärkesidentitet, eftersom den är svår att kopiera. Evenemang kan också fungera som varumärken. De arrangeras ofta av flera olika organisationer, vilket gör att varumärkes-identiteten påverkas av många viljor. Syftet med den här studien är att ta reda på hur ett evenemang med flera olika organisationer arbetar med sin varumärkesidentitet för att kommunicera en enhetlig bild av evenemangsvarumärket. Eftersom kärnvärden är en viktig del av varumärkesidentiteten är syftet också att undersöka hur dessa återspeglas i ett evenemangs kommunikation via dess hemsida, som är ett effektivt sätt att nå konsumenter. För att besvara syftet gjordes en fallstudie med intervjuer och innehållsanalys. Vår studie visar att för att lyckas framgångsrikt med ett evenemang med flera bakomliggande organisationer är det en klar fördel att ha endast en drivande organisation som sköter det praktiska arbetet och att de andra endast bistår med ram- och/eller regelverk. Den drivande organisationen måste ha en tydlig organisationsstruktur och klara roller eftersom det under-lättar beslutsfattandet. Evenemangsorganisationen behöver arbeta aktivt med varumärket, både internt och externt, för att evenemangsupplevelsen (serviceprocessen) ska förmedla rätt bild av varumärket och leva upp till de löften som getts i de planerade kommunikations-budskapen, till exempel via annonser. Ett starkt varumärke behöver kontinuerligt ses över för att spegla varumärkets värderingar och samtidigt vara aktuellt. Studien tydliggör att kärnvärden ska vägleda det interna arbetet så att den externa kommunikationen sänder rätt budskap, även om de externt ska vara indirekta. En evenemangshemsida ska representera varumärket i både struktur och innehåll, och därför är det viktigt att kärnvärdena återspeglas i användarvänligheten, samt i bild och text. / It seems like it is becoming increasingly more difficult for traditional marketing to reach consumers. When several companies and the like simultaneously want to be heard, it becomes difficult to stand out from the crowd and be seen. When someone comes with something new, others copy that. One way to stand out is to be original and have a unique brand identity, since it is harder to copy. Events can also act as brands. They are often arranged by various organisations, which mean that the brand identity is influenced by many. The purpose of this study is to determine how an event with various organisations involved works with the brand identity in order to communicate a coherent image of the brand. Since the core values are the foundation for the brand identity, the purpose is also to examine how these are reflected in an event’s communication via its website, which is an effective way to reach customers. To fulfil the purpose of this paper, a case study with interviews and content analysis was conducted. Our study shows that to succeed with a successful event, with several underlying organisations, there is a clear advantage in having only one organisation that manages the practical aspects of the event. The other organisations provide frames and/or set of regulations. The event organisation must be provided with a clear organisational structure and distinct roles, to facilitate the decision making. The event organisation has to actively work with the brand, both internally and externally, to convey the right image of the brand during the event experience (service process). Further, the event organisation has to make sure that the promises made in the planned communication, such as advertisement, are kept. A strong brand needs to be revised to reflect the brand values and to be up-to-date. The study clarifies that core values shall guide the internal work so that the correct message is conveyed in the external communication, where the core values are expressed indirectly. A website for an event should represent the brand in both structure and content. It is therefore important that the core values are reflected in usability as well as in pictures and text.

Syftet med denna undersökning är att få en ökad förståelse för vilka faktorer och egenskaper mellanchefer inom Halmstad Energi och Miljö AB upplever som viktiga för att kunna utöva, enligt dem det goda ledarskapet och vilka möjligheter och begränsningar organisationen HEM skapar för dem att kunna utöva detta. En kvalitativ studie har gjorts där sex mellanchefer intervjuats på organisationen HEM. Resultat visade att respondenternas föreställning om det goda ledarskapet har likheter med den litteratur som behandlats i studien. I studien har ledarskapsteorier använts, där relationsorienterat och uppgiftsorienterat ledarskap stått i fokus. Teorier kring organisationers struktur och kultur har även behandlats. Viktiga faktorer som framkommit i studien var bland annat tydlighet, gemensamma mål och delaktighet. En annan intressant upptäckt var att deras utövade ledarskap skilde sig från deras föreställningar om det goda ledarskapet. Studien har också påvisat de möjligheter och begränsningar respondenterna upplever att organisationen skapar. Dessa begränsningar och möjligheter påverkas både av organisationens struktur och i dess kultur.

Intresset i denna studie låg i huruvida organisationsstruktur påverkar den interna kommunikationen. Studien utfördes i samarbete med Region Halland. Avgränsningen gjordes till HR-verksamheten centralt, personalchefer och förvaltningschefer, där syftet med undersökningen var att beskriva och analysera upplevelsen av kommunikationen däremellan. Alla organisationer behöver kommunikation för att existera, det är kommunikation som utgör grunden och framgången för en organisation (Falkheimer & Heide, 2007 15-33). Genom kvalitativa samtalsintervjuer och inläsning på teorier om kommunikation besvarades nedanstående frågeställningar:   Hur sker kommunikationen mellan HR-verksamheten centralt, personalcheferna och förvaltningscheferna? Hur påverkar organisationsstrukturen kommunikationen och hur upplever medarbetarna att organisationsstrukturen påverkar kommunikationen? Går det att identifiera eventuella kommunikationsproblem och i så fall vilka? Vad upplevs som effektiv kommunikation och vad upplevs fungera bra idag? Vem upplevs ha ansvar för att information skall nå fram till den eller de som är tänkt?   Resultatet visade bland annat en upplevd otydlighet gällande information, svårighet med samordning, problematik kring förvaltningarnas storlek samt resurser på varje enskild enhet och svårighet att se organisationen ur ett helhetsperspektiv.