Bemanningsbranschen har under de senaste tjugo åren expanderat kraftigt i Sverige och visar på rekordhöga omsättningar, där allt fler söker sig till branschen. Det har också på senare år blivit allt vanligare med bemanningsföretag som specialiserar sig på studenter eller invidiver med egen verksamhet, vilket också är det som denna undersökning handlar om. Syftet med uppsatsen är att förstå bemanningskonsulternas uppfattningar om yrkesrollens fördelar och nackdelar, samt förstå vilken inverkan omfattningen av feedback, utbildning och utvecklingssamtal har för konsulternas känsla av commitment, identifikation och tillhörandeskap gentemot kund- och bemanningsföretaget. Undersökningen består av en kvalitativ metod med kvantitativa inslag där ansatsen är induktiv. Undersökningen innefattar semistrukturerade intervjuer med fem studerande bemanningskonsulter och en enkätundersökning som besvarats av 52 respondenter som alla uppfyller kraven för att medverka i undersökningen. Den teoretiska referensramen består av teorier som berör organisatorisk identifikation, commitment, psykologiska kontrakt, flexibilitet och makt. Resultatet av undersökningen ger indikationer på en komplex organisatorisk situation vad gäller identifikation, och tillhörandeskap där konsulterna kan ha multipla förhållningssätt vad gäller identifikation till båda företagen som ingår den i trepartsrelation som konsulten, kund- och bemanningsföretaget skapar. Resultatet vittnar också på att fördelarna med att arbeta som bemanningskonsult också upplevs som nackdelarna.

Syfte: Syftet med studien är att utforska hur revisorns egenskaper och uppfattningar om en god revisor påverkar den professionella och organisatoriska identiteten. Metod: Genom att använda oss av ett positivistiskt synsätt i kombination med en deduktiv ansats och en kvantitativ metod har vi erhållit vårt empiriska material. Teoretiskt perspektiv: Studien utgår från litteratur gällande revisorns traditionella och nya roll. Vidare har teori om professionell och organisatorisk identitet använts samt andra teorier inom vårt ämnesområde. Empirisk metod: SPSS har använts för att analysera vår empiri som erhållits genom en kvantitativ metod, enkäter. Empirin har analyserats genom multipel regressionsanalys samt faktoranalys. Resultat: Vårt resultat visar på att organisatorisk och professionell identitet lever i symbios och kan numera betraktas som en totalidentitet för revisorn. / Purpose: The purpose of this study is to explore how the characteristics of an auditor and an auditor’s perception of a well performing auditor effects the professional and organizational identity. Methodology: By using a positivistic view with a deductive approach and a quantitative method we have obtained our empirical material. Theoretical perspective: The study emanates from literature regarding the auditor’s traditional and new role. Furthermore theory about professional and organizational identity have been used among other theories within our research area. Empirical methodology: SPSS has been used to analyze our empirical foundation obtained through a quantitative method, surveys. The empirical foundation has been analyzed through multiple regression analysis and factor analysis. Conclusions: The result of our study shows a symbiosis between professional and organizational identity. They should now be considered as a one-unit identity.

Aim: The aim of this study is to explain how professional and organisational identity influence auditors’ perception of commercialisation in audit firms. The purpose is to see if there are possible differences between these identities and how they influence auditors’ perception of commercialisation in audit firms and if this perception is positive or negative. Theoretical approach: Theory that focuses on commercialisation in especially marketing literature and theory regarding professional identify in foremost organisational research, have been used. Empirical Methodology: A quantitative approach was used to be able to analyse auditors’ response from a questionnaire. When analysing the data, Pearson correlation matrix and multiple linear regression have been used. 374 answers from participating auditors in Sweden have been analysed. Conclusions: The empirical result of this study suggests that both professional and organisational identity influence auditors’ perception of commercialisation in audit firms positively. / Syfte: Syftet med denna studie är att förklara hur professionell och organisatorisk identitet påverkar revisorernas uppfattning av kommersialisering i revisionsbyråer. Vidare vill vi se om det finns eventuella skillnader mellan nämnda identiteter och hur de påverkar revisorernas uppfattning av kommersialisering i revisionsbyråer och om uppfattningen är positiv eller negativ. Teoretiskt perspektiv: Studien utgår ifrån marknadsföringslitteratur med fokus på kommersialisering samt teori om professionell identitet från främst organisatorisk forskning. Empirisk metod: En kvantitativ metod har använts för att kunna analysera revisorernas svar från en enkät. Vid analys av data har Pearson korrelationsmatris och multipel linjär analys använts. Totalt har 374 svar från revisorer i Sverige analyserats.   Resultat: Det empiriska resultatet av studien tyder på att både professionell och organisatorisk identitet har en positiv påverkan på revisorernas uppfattning av kommersialiseringen i revisionsbyråerna.

Purpose: This paper aims to describe the socialization process that audit associates experience within an auditing firm that is included in the Big 4-sphere. Our purpose is also to describe which attributes that characterize the organizational identity, and how these attributes are reflected in the self-image of the associates. Furthermore, we seek to explain how the socialization process has influenced the organizational identification. This subject is of interest since the business of auditing is facing higher demands from regulators and politicians, due to the bankruptcy of HQ-bank among others during the financial crisis in the beginning of the 21st century. Earlier research claims that the socialization process of recruits, especially in the initial state of the employment, has a major impact on their future values and attitudes in their job performance. Thus, the socialization process should also be a vital means to achieve organizational identification, which consequently will help the organization to assure a uniform outcome among its employees.       Methodology/approach: The collection of primary data was done by five interviews with audit associates, working within an auditing firm that belongs to the Big 4-sphere.  Findings: The socialization process within the auditing firm is foremost characterized by an informal socialization strategy, where learning by doing and interaction with more experienced colleagues are fundamental parts within the process. Hence, the serial strategy is integrated in the informal socialization process. Moreover, the individual socialization strategy is present in terms of the individual learning that takes place in the daily work context. Considering the explicit and mandatory steps within the personal development plan, the sequential strategy is distinct. Thus, with the emphasis on the educations, influences of the fixed strategy can also be identified. However, the personal development varies among the associates with differentiated goals, which is in accordance to a variable strategy. Finally, due to the complexity of the profession of auditing concerning specific skills, the socialization process has influences from both retaining and processing strategy.  The length of the employment enhances the degree of the organizational identification, and therefore also by how far the associate has made it in the socialization process. Attributes that characterize the organizational identity and that are reflected in the associates’ self-image are for example analytical skills, urge, quality, ambitious and stress-hardy. The socialization process can in various ways explain why these attributes are apparent.

Två identiteter som den interna revisorn på ett universitet upplever är en professionell och organisatorisk identitet. Medvetet eller omedvetet behöver den interna revisorn beakta när den professionella och organisatoriska identiteten uttrycks då identiteterna har positiva samt negativa aspekter i rollen som internrevisor. Syftet med studien var att skapa förståelse för hur den interna revisorns professionella och organisatoriska identitet balanseras samt uttrycks i praktiken. Detta gjordes genom att identifiera problematiska situationer och analysera spänningar. Social Identitetsteori har använts som grund för studien och tidigare forskning inom identitet, identifiering och revisorer har kompletterat teorin. Kvalitativa intervjuer med interna revisorer på universitet har utgjort det empiriska materialet för att fånga problematiska situationerna. Resultaten indikerar på att de interna revisorerna i studien upplever problematiska situationer när relationerna med de anställda och det professionella arbetet hamnar i konflikt. Förtroende hos de anställda ses vara en anledning till att spänningar upplevs och skapar konflikter mellan den professionella och organisatoriska identiteten. Den organisatoriska identitetens intresse ses värdesätta förtroende hos de anställda medan den professionella identitetens intresse ses värdesätta en oberoende och objektiv ställning. Identiteterna ses kunna dra åt olika håll vilket skapar en spänning i rollen. Förslag till framtida forskning var att undersöka om samt varför skillnader i spänningar hos internrevisorer i den offentliga och privata sektorn existerar. / Two identities the internal auditor on a university experience are a professional identity and an organizational identity. Consciously or unconsciously, the internal auditor needs to acknowledge when the professional and the organizational identity are expressed since the identities both have positive and negative aspects on the role as an internal auditor. The purpose of this study was to create an understanding of how the internal auditors professional and organizational identity are balanced and expressed in practice. This was done by identifying problematic situations and analyzing tensions. Social Identity theory was used as the base for the study and previous research in identity, identification and auditors have complemented the theory. Qualitative interviews with internal auditors at eight universities have constituted the empirical material to capture problematic situations. The results indicate the internal auditors need to balance the interaction between the professional and the organizational identity when problematic situations occur. Trust from employees in the internal auditor is seen as a reason for why tensions occur in the problematic situations which can create conflicts in the interaction between the professional and organizational identity. The professional identity is seen to contribute to why an objective stance is valued, simultaneously the organizational identity is seen to contribute to why trust and understanding from employees are valued. Future research is proposed to investigate if and why differences in tensions among internal auditors exist in the public and private sector.

For decades´ researchers as well as business managers have deliberated on the matter of what constitutes an organization´s core and identity. This paper investigates the management of multiple identities in a dependent partner organization, defined as an organization with products or services dependent on, and/or with a business derived from, a mother organization´s products or services. For managers, managing organizational identity on organizations with an increasing part of their business value dependent on partnering with another organization, this becomes a question of managing multiple identities. As an aid for managers in determining the relevant managerial response, Pratt and Foreman developed a framework classifying four different responses, presented in an article in the year 2000.  However, in limmiting the scope of their research to not include an organization´s perception of the identity of the external network in which it resides, the framework is not sufficient for managers of a dependent partner organization.  The current research has analyzed and further developed how the managerial response framework for multiple identities could be used in such a dependent partner organizational setting. The perception of how a mother organization is reflected in a dependent partner organization identity is investigated through interviews ina single case study at a specigic type of dependent partner organization, namely a dealer organization. The analysis of the data was deductive, based on the theoretical construct of organizational identity, and followed a theoretical thematic analysis methodology. The findings from the research reveal how different perceptions of the mother organization is reflected in every criterion of the dependent partner´s organizational identities. Also, results show how these organizations are high in synegry, as the mother organization creates a standard frame of reference for all units of the dependent partner. The results further develop the managerial framework by Pratt and Foreman for such an organizational setting by syggesting two responses from the framework as particularly suitable. For managers of a dependent partner organization the risk of the high presence of the mother organization in the own organizational identity is also coupled with decreased member identification. To manage this, it is suggested to engage in internal employee education and activities. Furthermore, an increased focus on fostering a strong leadership, capable of consciously managing the constant construction of organizational identity in the blurred lines between the partner and the mother organization, is needed. Due to the positioning of organizational identity as a constructed in the interaction between two parts, social constructionism is further suggested to be an appropriate epistemological view when studying the dependent partner organization. / I årtionden har akademiker och chefer brottats med nfrågan om vad som är en organisations kärna och identitet. Denna uppsats undersöker hanteringen av multipla identiteter i en beroende partnerorganisation, här definierad som en organisation vars produkter eller tjänster är beroende av, och/eller sprunget från, en moderorganisations produkter eller tjänster. Hanteringen av en organisations identitet är en del av chefens huvudsakliga syfte och i organisationer där grundaffären alltmer beror av en partnerorganisation blir detta en fråga om att hantera multipla identiteter. Pratt och Foreman presenterade i en artikel år 2000 ett ramverk för chefer som klassificerar fyra olika responser i hanteringen av multipla identiteter. Studien är dock avgränsad till att inte innefatta organisationers uppfattning om identiteten av det externa nätverk inom vilken organisation är en del, i den egna organisatoriska identiteten. Denna avgränsning gör ramverket otillräckligt för chefers bedömning av hanteringen av multipla identiteter i beroende partnerorganisatoriska.  Den nuvarande studien har analyserat och vidareutvecklat ramverket för hantering av multipla identiteter utifrån den beroende partnerorganisationens position. Hur moderorganisationen  uppfattas och reflekteras i den beroende partnerorganisationens i dentitet har undersökts genom  intervjuer i en enfallsstudie hos en specifik typ av beroende!partnerorganisation, nämligen en återförsäljare. Analysen av data har varit!deduktiv, baserad på teorin om vad!som utgör en organisatorisk identitet, och har följt en teoretisk tematisk analysmetod.  Resultaten från studien visar hur uppfattningar om moderorganisationen reflekteras i varje kriterium av den beroende partnerorganisationens identitet och hur dessa typer av organisationer har möjlighet till höga synergieffekter, som en följd av att moderorganisationen skapar en gemensam gruns att stå på. Resultaten leder till en vidareutveckling av Pratt och Foremans ramverk för hanteringen av multipla identiteter genom att föreslå två av responserna som mer anpassade för den specifika organisationstypen. För chefer i en beroende partnerorganisation är risken med den starka närvaron av moderorganisationen i den egna identiteten att medlemsidentifieringen misnkar. För att hantera detta föreslås att bygga upp en intern utbildning samt uppmuntra interna aktiviteter. Det föreslås också att fokusera på att fostra ett starkt ledarskap som är kapabelt atill att medvetet hantera den konstanta konstruktionen av den egna organisatoriska identiteten i gråzonen mellan moderorganisationen och den beroende partnerorganisationen. Vidare är också scocialkonstruktionismen identifierad att vara en lämplig epistemologisk ståndpunkt vid studien av en beroende partnerorganisation, givet att den organisatoriska identiteten konstrueras i relation till en annan part.