Titel: Initiativ för en hållbar operativ produktionsplanering inom träindustrin - En fallstudie vid ESS-ENN  Kurs: 4FE19E Examensarbete i Supply Chain Management för Civilekonomprogrammet, 30 HP. Författare: Ali Yousefi & Martin Samuelsson Examinator: Helena Forslund Handledare: Peter Berling Syfte: Studien har ett primärt syfte. Presentera en lämplig planeringsmetod för den operativa produktionsplaneringen inom tillverkningsföretag i träindustrin med aspiration att stärka Ess-Enn.   Metod: Uppsatsen är en fallstudien grundad på en kvalitativ forskningsmetod som brukar sig av ett deduktivt angreppssätt. Semistrukturerade intervjuer i kombination av en litteraturöversikt för datainsamling. Analysmetoden under fallstudien använder sig av logiska modeller som analysverktyg. Slutsats:  Studien har besvarat tre frågeställningar där syftet har varit att identifiera en optimal planeringsmetod för fallföretagets nuvarande operativa planeringsmiljö. Med hjälp av kartläggningen av fallföretagets operativa planeringsmiljö från den första frågeställningen så kunde det konstateras att det inte identifierades någon lämplig planeringsmetod utifrån den tillgängliga teorin vid den andra frågeställningen. Detta ledde till den tredje frågeställningen som resulterade till studiens uppbyggda modell. Slutsatsen blev att fallföretaget bör implementera en anpassad planeringsmetod genom en kombination av MRP och den uppbyggda modellen för att uppnå en hållbar operativ produktionsplanering.

Syftet med studien är att ta reda på hur tillfälligt inhyrda medarbetare via bemanningsföretag upplever sina villkor för lärande på arbetsplatsen. Studien är kvalitativ och tar utgångspunkt ur Illeris (2015) teori om lärande. Intervjuguiden är skapad och strukturerad utifrån Illeris teori om lärande och fyra informanter är intervjuade genom semistrukturerade intervjuer. Transkriberingen är bearbetad systematiskt genom en innehållsanalys, vilket ledde till resultatdelens tematiseringar. I diskussionsavsnittet analyseras empirin och sätts i relation till tidigare forskning. Trots studiens begränsning gällande antalet informanter finns en allmängiltighet i svaren, vilket stärker studiens validitet. Slutsatsen är att tillfälligt inhyrda medarbetares villkor för lärande beror  på det personliga engagemanget, social och organisatorisk inkludering samt utmaning i arbetsuppgifterna.

The purpose of this thesis was to investigate young adult workers' experience of having an insecure employment and whether it affects the employee's ability to establish themselves in society. The study is based on six qualitative interviews with young adults between the age of 20–30 years old. The young adult had a part time or temporary employment. These types of employment are classified as insecure employment in this study. The employee´s have harder to plan their future, privacy, working life and economics. The data material has been analyzed using different theoretical perspectives. These are flexible labor markets, precarious employment, shame model and self-identity theory. The results of the study show that insecure employment affects young adult workers in their daily lives and working life. The form of employment has shown in the interviewees that it affects the mental health by experience stress and concern for the future. The stress is primarily based on the planning of everyday life. We could see that well-being at the workplace was an important part of the interviewer's experience of good working conditions. Other consequences of insecure employment is that the economy becomes unpredictable as the workings days are in many case only short term planned without a promise of extended employment. There were also some positive effects of having an insecure employment. These positive consequences are not as obvious as the negative ones. / Syftet med denna studie var att undersöka unga vuxna arbetstagares upplevelser av att inneha en osäker anställning och om det påverkar arbetstagarens möjligheter att etablera sig i samhället. Studien är kvalitativ och det har gjorts sex intervjuer med unga vuxna arbetstagare i åldern 20-30 år. De unga vuxna arbetstagarna ska ha en tidsbegränsad anställning i form av vikariatsanställning, deltidsanställning eller tidsbegränsad anställning. I denna studie har vi utgått ifrån att dessa anställningsformer är osäkra anställningar eftersom arbetstagarna har svårare att planera sin framtid och ekonomi samt sitt privatliv och arbetsliv. Datamaterialet har analyserats med hjälp av olika teoretiska perspektiv. Dessa är flexibel arbetsmarknad, prekär anställning, skam-modellen samt självidentitetsteori. Studiens slutsats är att osäkra anställningar påverkar unga vuxna arbetstagare i deras vardagsliv samt arbetsliv. Anställningsformen har visat sig påverka intervjupersonernas psykiska hälsa där de upplever stress och oro inför framtiden. Stressen grundar sig främst i svårigheten att planera vardagslivet. Vi kunde se att trivsel på arbetsplatsen var en viktig del för att intervjupersonen skulle må väl och vilja stanna kvar längre trots anställningsformen. Andra konsekvenser av att ha en osäker anställning är att ekonomin blir oförutsägbar eftersom arbetstagaren inte vet hur många timmar hen får ihop eller om anställningen kommer att förnyas. Det fanns även spår av positiva effekter av att inneha en osäker anställning. Dessa positiva konsekvenser framkommer dock inte lika tydligt som de negativa.

Under covid-19 pandemin förlorade flertalet individer verksamma i gästfrihetsindustrin sina arbeten. Arbete i gästfrihetsindustrin under covid19 pandemin innebar ytterligare stressrelaterade faktorer för arbetstagare inom verksamheter med bar-, hotell-, och restaurang. Syfte Uppsatsens syfte var att undersöka och beskriva upplevelsen av arbetssituation och hälsa hos individer verksamma inom gästfrihetsindustrin i Sverige under covid-19 pandemin. Metod En kvalitativ studie genomfördes genom sex intervjuer med respondenter 29–47 år, som arbetat i bar-, hotell-, och restaurangverksamheter under covid-19 pandemin i en mindre ort i södra Sverige. Därefter utfördes en kvalitativ innehållsanalys på datamaterialet som utgick från en induktiv ansats. Resultat Innehållsanalysen resulterade åtta underkategorier samt tre kategorier: Arbetssituation, hälsa och levnadsvanor. Under covid-19 pandemin upplevde respondenterna en sämre arbetssituation som var ett resultat av ökad belastning, bristande ledarskap samt en orolig arbetsmiljö som skapade en osäkerhet för arbetsplatsen och anställning. Respondenterna upplevde att den psykiska och sociala hälsan påverkades mest negativt medan den fysiska hälsan upplevdes oförändrad, samtidigt som det fanns en förståelse för hur social samvaro och fysisk aktivitet har positiv inverkan på måendet. Alkoholkonsumtion och återhämtning/stress var de levnadsvanor som var mest framträdande i resultatet. Respondenter utryckte både oförändrad alkoholkonsumtion samt ökad alkoholkonsumtion till följd av förändrade arbetstider, sämre psykiskt mående och minskad social samvaro. Flera respondenter upplevde att covid-19 restriktionerna gav mer tid till återhämtning och eftertanke, samtidigt som de ansågs vara orsaken till den ökade stressen både fysiskt och psykiskt och även resulterade i sömnbesvär. Slutsats Resultatet visar att individer verksamma i gästfrihetsindustrin under covid-19 pandemin upplevde arbetssituation och hälsa påverkas främst negativt, där respondenter hanterade situationen genom en positiv inställning för fritid och social samvaro. Ytterligare kunskap och ökad förståelse hade kunnat fås genom studier där även individer som blev varslade fick uttrycka sin upplevelse av arbetssituation och hälsa i gästfrihetsindustrin under covid19 pandemin / <p>Betyg i Ladok 220404.</p>

Denna studie har undersökt hur små och stora svenska solcellsföretag budgeterar i osäkra miljöer. Fokus har varit på att jämföra företagen och identifiera likheter och skillnader mellan hur de budgeterar. För att ta fram kunskap i ämnet intervjuades två små solcellsföretag (Solivo AB och Wettersol AB) samt ett stort solcellsföretag (Sesol AB). Resultaten från intervjuerna visar att små solcellsföretag använder en mer informell hantering av budgetering, ofta baserad på magkänsla istället för formella budgetar. Detta på grund av begränsade resurser och tid. De fokuserar på kortfristig planering med täta uppföljningar av kostnader och intäkter, och gör månatliga prognoser för att försäkra att fasta kostnader täcks. Utöver det har de små organisationerna inte samma krav på formella budgetar från ägare och styrelse som stora företag. Stora solcellsföretag, å andra sidan, använder mer avancerade budgetmodeller och styrsystem som faciliterar både långsiktig och kortsiktig planering, med regelbundna månadsvisa uppdateringar. De utnyttjar “Business Intelligence” verktyg för djupgående analys av företaget, vilket ger en bättre förståelse för helheten. Stora företag har också centraliserade kostnadsavdelningar för kostnadskontroll och projektledning. Krav från externa ägare på finansiell rapportering leder till utvecklade ekonomistyrningssystem och mer detaljerade budgetprocesser. På grund av omfattande finansiell planering är stora verksamheter bättre rustade och mer motståndskraftiga mot marknadsfluktuationer vilket kan ge dem en konkurrensfördel.  Trots dessa skillnader påtalar både små och stora företag flera likheter gällande budgetering i en osäker miljö. Båda påvisar vikten av nyckeltal för att mäta prestationer och jämföra med historisk data. Både de små och stora solcellsföretagen använder sig av “top-down-styrning” som styrstruktur, vilket anses effektivt i osäkra miljöer. Dessutom är tät uppföljning och kontinuerliga uppdateringar av budgetarna gemensamma strategier för att anpassa sig till förändringar. / The aim of this study was to examine how two small and one large Swedish solar cell companies use budgeting in uncertain environments. The focus of the study has been on comparing the organisations and to identify their similarities and differences in how they use budgets. In order to do this two small solar cell companies (Solivo AB and Wettersol AB) and one large solar cell company (Sesol AB) were interviewed. The results from the interviews show that small solar cell companies use a more informal budgeting system, often based on gut feeling instead of formal budgets. This is due to a limit of time and resources. Instead they focus on short term planning and regular follow-ups of costs and revenues, and do monthly forecasts to ensure fixed costs are covered. In addition, the small companies do not have the same requirement on formal budgets from owner and board as large companies do. Large solar cell companies, on the other hand, use more advanced budgetary models and control systems that facilitate both long-term and short-term planning, with regular monthly updates. They also use “Business intelligence” tools for thorough analysis of the company, providing a better understanding of the overall picture. Large companies have also centralized cost departments for cost control and project management. External owners’ demands for financial reporting lead to the development of financial management systems and more detailed budget processes. Due to extensive financial planning, large companies are better equipped and more resilient to market fluctuations, potentially giving them a competitive advantage.  Despite these differences, both small and large enterprises highlight multiple similarities regarding budgeting in uncertainty. Both emphasize the importance of key performance indicators to measure performance and compare it with historical data. Both small and large solar cell corporations use top-down management as a governance structure, which is considered beneficial in uncertain environments. Furthermore, close monitoring and continuous updates of budgets are common strategies to adapt to changes.

Adaptiva styrprinciper har framhållits som potentiell lösning till en rad strategiskt kostsamma nackdelar kopplade till den traditionella årsbudgeten. Denna studie syftar till att studerasambandet mellan dessa adaptiva styrprinciper och osäker miljö. Teoribildningen som ligger till grund för det analytiska ramverket har tematiserats i fyra kategorier av adaptiva styrprinciper som visats återkommande i den tidigare forskningen rörande beyond budgeting och dess besläktade hybrider: decentralisering, adaptiv planering och resursallokering, adaptiv målsättning och prestationsmätning samt adaptiva incitamentspraktiker. Denna tidigare forskning har emellertid inte undersökt mindre företags benägenhet att implementera dessa praktiker, och hur detta förhåller sig under perioder av generell osäkerhet. Covid-19-pandemin utgör en unik möjlighet på så sätt att andra typer av osäkerhet tidigare har tagit formen av specifika attribut (exempelvis konkurrensutsättning), medan pandemin får anses vara generellt utan motstycke under de i övrigt rådande omständigheterna. Forskningsfrågan definieras därmed som: Har mindre svenska tillverkningsföretag anammat adaptiva styrprinciper i större utsträckning under pandemin? För att undersöka huruvida dessa styrprinciper har ett samband med osäker miljö på det sätt som antyds utifrån teori användes en kvantitativ metod. En enkät skickades till 616 svenska tillverkningsföretag med 10-199 anställda, varav 88 användbara svar samlades in. Även om respondenterna uppvisade bred tendens till anammande (såsom teorin skulle förutse) var inte denna förändringsgrad under pandemin statistiskt signifikant utifrån linjär sannolikhetsmodell. / Adaptive management practices have been touted as being the solution to a number of strategically costly problems connected to the traditional yearly budget. The purpose of this study is to examine the relation between adaptive management practices and an uncertain environment. The underlying theory of the analytical framework specifically concerns four adaptive management practices that have proven to be recurring in the beyond budgeting literature and its adjacent hybrids: decentralization, adaptive planning and resource allocation, adaptive goal and performance measurements and adaptive incentives. Prior research has overlooked the aspect of smaller companies and their willingness to change and adapt their management practices during times of general uncertainty. The Covid-19 pandemic during 2020-2021 constituted a rare opportunity in the sense that other types of uncertainty have tended to be specific (e.g. increased competition), whereas the pandemic is taken to be generally unprecedented in relation to all other aspects of the current business environment. The research question was therefore formulated as: Have Swedish small scale manufacturing companies adopted adaptive management practices to a larger extent during the pandemic? To examine whether the adoption of these tools relate to uncertain environments, in the manner in which the theory suggests, a quantitative approach was utilized. A survey was sent to 616 Swedish manufacturing companies with 10-199 employees, out of which 88 useful answers were gathered. Although the respondents showed tendencies of adoption across the board (as the theory would predict) the changes made during the pandemic did not reach statistical significance in the linear probability model.