Die Briefe des tschechischen Komponisten Josef Suk an den Dirigenten Oskar Nedbal nach Wien wurden überwiegend in den Jahren 1910 bis 1914 abgefasst und geben die Atmosphäre um die Aufführung von Suks Werken in Wien wieder. Dieser Briefwechsel ist ein Beleg für die Bemühungen Oskar Nedbals, das Wiener Publikum mit dem Werk des talentierten Dvořákschülers und führenden Vertreters der so genannten tschechischen Moderne Josef Suk bekannt zu machen.

<p>1800-talet betraktas som statyresandets epok då särskilt under andra hälften av 1800-talet tusentals monument uppfördes runt om i Europa. Statyprojekt och invigningar är tillfällen då olika krafter mobiliseras för att markera vad som är värdefullt i det förflutna men också i framtiden. Den 20 oktober 1846 invigdes statyn av Karl XIV Johan i Norrköping. Syftet med den här uppsatsen var att undersöka vilken dynamik som skapades kring och genom Karl Johans statyinvigning under perioden 1844-1846. Det vill säga från statyprojektets initiativtagande till invigningen, samt tiden efter fram till december 1846. För att få ett så brett perspektiv som möjligt granskades dels Norrköpingsbornas involverande och deras tankar om Karl XIV Johan och statyn och dels kritikernas synpunkter om kungen, statyn och staden Norrköping.</p><p>Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är att en studie av ett monument inte kan avskiljas till en undersökning av bara monumentet vilket i sig inte är det minnesvärda, utan mer en hänvisning till en historia. Till följd därav måste undersökningen inkludera det som inträffade före, under och efter invigningen. Det undersökta källmaterialet består av brev, handlingar, tidningsartiklar och historisk litteratur.</p><p>Undersökningen kom till slutsatsen att avsikten med att resa en staty till Karl XIV Johans ära, inte bara var för att visa sin tacksamhet, utan syftet var även att försöka övertyga kungens efterträdare, Oskar I, att fortsätta sin fars politik som gynnade staden Norrköping, särskilt tullpolitiken.</p>

Inhalt: Subjekt und gesellschaftlich Allgemeines Soziologische Phantasie als Vermittlungsprinzip Vernunft als Vermittlungsprinzip Beratung als Vermittlungsprinzip Dialog als Vermittlungsprinzip Verstehen als Vermittlungsprinzip

1800-talet betraktas som statyresandets epok då särskilt under andra hälften av 1800-talet tusentals monument uppfördes runt om i Europa. Statyprojekt och invigningar är tillfällen då olika krafter mobiliseras för att markera vad som är värdefullt i det förflutna men också i framtiden. Den 20 oktober 1846 invigdes statyn av Karl XIV Johan i Norrköping. Syftet med den här uppsatsen var att undersöka vilken dynamik som skapades kring och genom Karl Johans statyinvigning under perioden 1844-1846. Det vill säga från statyprojektets initiativtagande till invigningen, samt tiden efter fram till december 1846. För att få ett så brett perspektiv som möjligt granskades dels Norrköpingsbornas involverande och deras tankar om Karl XIV Johan och statyn och dels kritikernas synpunkter om kungen, statyn och staden Norrköping. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är att en studie av ett monument inte kan avskiljas till en undersökning av bara monumentet vilket i sig inte är det minnesvärda, utan mer en hänvisning till en historia. Till följd därav måste undersökningen inkludera det som inträffade före, under och efter invigningen. Det undersökta källmaterialet består av brev, handlingar, tidningsartiklar och historisk litteratur. Undersökningen kom till slutsatsen att avsikten med att resa en staty till Karl XIV Johans ära, inte bara var för att visa sin tacksamhet, utan syftet var även att försöka övertyga kungens efterträdare, Oskar I, att fortsätta sin fars politik som gynnade staden Norrköping, särskilt tullpolitiken.

This dissertation investigates the embryonic specification of a specific group of cells: the germ cells. Germ cells, which give rise to sperm and egg, are the only cells in sexually-reproducing animals that directly contribute hereditary information to the next generation. Germ cells are therefore a universal cell type across animals, and represent a profound novelty that likely arose near the base of the animal phylogeny. Yet despite their conserved, essential function in all animals, there is surprising diversity in the mechanisms that specify these cells during embryonic development. In this dissertation, I address the diversity of germ cell specification mechanisms in insects. I focus on two species, the milkweed bug Oncopeltus fasciatus (Hemiptera) and the cricket Gryllus bimaculatus (Orthoptera), which both branch basally to the Holometabola (those insects which undergo metamorphosis, including the well-studied fruit fly Drosophila melanogaster), and thus provide important phylogenetic breadth to our understanding of germ cell specification across insects. Using functional genetic approaches, I show that germ cell specification in both Oncopeltus and Gryllus differs fundamentally from germ cell specification in Drosophila. Specifically, I provide evidence that germ cells arise via inductive cell signaling during mid-embryogenesis, rather than via maternally-supplied cytoplasmic determinants localized in the oocyte, as is the case for Drosophila. These data suggest that Drosophila employs an evolutionarily derived mode of germ cell specification. In further support of this hypothesis, I show that several of the genes required for Drosophila germ cell specification perform other functions in both Oncopeltus and Gryllus. I demonstrate that one of these genes, oskar, which is the only gene both necessary and sufficient for germ cell specification in Drosophila, instead functions in nervous system of the cricket, both during embryonic development and in the adult brain. I suggest that the evolution of the derived mode of germ cell specification seen in Drosophila may have involved co-opting oskar into the germ cell specification pathway from an ancestral role in the nervous system.

This dissertation investigates a "universal" question--what the exact nature of the relationship between music and theology is--by examining two particulars: (1) the music and thought of the French Roman Catholic composer Olivier Messiaen, and (2) the theology of music of Protestant theologian/musicologist Oskar Sohngen. / It should be emphasized, however, that the main focus of the paper is upon the "particulars," since the primary objective of this study is to demonstrate the remarkable similarity of thought which exists between the theory of Sohngen and the musical practice of Messiaen. After an exposition of Sohngen's three categories of relationship between music and theology (music as science, as worship, and as creatura) there is an extensive examination of Messiaen's compositional techniques which reveals the latter's implicit use of these same three categories. / In the final chapter of this work, after a discussion of several problems which are inherent in each of the particular approaches to music and theology, there is a return to the universal question, in response to which a precise, working definition is finally established.

No description available.

Syftet med detta konstnärliga examensarbete var att undersöka och utvärdera metoder för att, som musiker och trumpetare, hantera nervositet i samband med utmanande situationer, som exempelvis provspelningar och konserter. Det utfördes konkret genom instudering och analys av Oskar Böhmes trumpetkonsert i f-moll (Op. 18), ett verk som är musikpsykologiskt utmanande på grund av speltekniskt svåra passager. Studien genomfördes metodiskt genom instudering av verket i kombination med litteraturstudier och intervju med trumpetlärare. Genom identifikation av svårigheter i stycket (tonhöjd, tempo, andningssvårigheter, skalor och ackord, språng, flex, samt flera av dessa aspekter samtidigt) och sätt att lösa och hantera dem med hjälp av litteraturstudierna och intervjun, framkom ett resultat som indikerar att det finns effektiva metoder för att hantera nervositet för musiker och trumpetare. Utifrån resultaten kan följande slutsats dras: det är möjligt att med hjälp kognitiva metoder ändra sina tankebanor och på så sätt kunna hantera sin nervositet. / <p>Karl Jenkins (2000) Salm O Dewi Sant</p><p>Henri Tomasi (1948) Trumpetkonsert Allegro Nocturne: Andantino Finale: Allegro   </p><p>Peter Longworth (2019) Neko; Meowing, Pacing, Purring</p><p>Paus  </p><p>Stanley Friedman (1975) Solus Introduction, Furtively, Scherzando and Waltz Fanfare  </p><p>Oskar Böhme (1899) Trumpetkonsert Allegro moderato, Andante religioso, Rondo Scherzando  </p><p>Leonard Bernstein (1957) West Side Story arr. Jack Gale Maria, Somwhere, I feel pretty </p><p></p><p>Medverkande: Frida Lygner, Ingibjörg Linnet, Hilda Melin, Espen Hesthammer, Donath Rehm</p>

Oskar Lindberg (1887-1955) var kyrkomusiker och kompositör verksam under 1900-talets första hälft. Hans Orgelsonat i g-moll är ett ofta framfört verk som många svenska organister har på sin repertoar. Detta till trots har stycket många interpretationstekniska svårigheter. Detta arbete går därför ut på att finna lösningar på dessa problem och göra en egen tolkning genom att djupdyka i källor kring Lindbergs liv och verk och sedan applicera den kunskapen på tolkningen. Undersökningen visar att Lindberg influerats av folkmusik och att han i grund och botten var en orkestertonsättare. Det är kunskap som hjälper interpreten i sitt arbete och således främjar uppförandepraxis och då en bit av orgelkonsten.

No description available.