Med utgångspunkt från byggprogrammet med inriktningarna husbyggnad och byggnadsmålare lyfter denna studie fram vilka förväntningar som finns mellan yrkeslärare och företagare som tar emot APU-elever. Vilka förväntade förkunskaper har de olika parterna på eleverna samt vilken utvecklingsprogression förväntar parterna under APU-placeringen? Studien försöker tydliggöra skillander och likheter som parterna har på eleverna. Vilka förkunskaper tycker yrkeslärarna respektive företagarna är viktiga? Vilken kunskapsprogression förväntar de sig under APU-placeringen.

The purpose of this thesis is to assist the Swedish energy company NIBE Energy Systems in their studies of adaptive regulation applicable to electrical water heaters. Due to coming energy classifications of these appliances in the European Union, NIBE Energy Systems needs to use adaptive regulation, called Smart Control, to keep their products in the best possible energy class and remain competitive to the market. By using this Smart Control regulation a 2-3 % improve-ment of efficiency can be credited the system. This is a small number, but heavily needed, since the energy classes are based on the idea that the European Union is provided with electricity from coal condensate power resulting in a 40 % maximum efficiency. Furthermore, doing noth-ing will result in some water heaters not being approved to use on the market from 2015 due to low efficiency. The thesis is made out of three sections; product-/literature studies of products already commercially available using similar principles, data analysis on existing Smart Controlled water heater and recommendations to the company for future development of their own system. Limitations have been made through simplified calculations and thermodynamic assumptions. A conclusion can still be made from the thesis; electrical water heaters using Smart Control saves 10 - 15 % of electrical energy use today in a real world environment. Main sources to this thesis have been data analysis, Internet, brochures and conversations with the mentors. / Syftet med det här examensarbetet är att assistera det svenska energiföretaget NIBE i deras stu-dier av adaptiv reglering beträffande företagets sortiment av varmvattenberedare. På grund av kommande energiklassificering av dessa inom EU behöver NIBE Energy Systems använda en adaptiv reglering kallad Smart Control, för att placera deras produkter i bästa möjliga energiklass och fortsätta vara konkurrenskraftiga på marknaden. Genom att använda denna Smart Control får 2-3 % verkningsgrad tillgodoräknas systemet. Detta kan tyckas vara ett litet tillskott men är istället mycket nödvändigt. Eftersom energiklasserna är baserade på tanken att hela EU förses med el från kolkondenskraftverk, resulterar det i en teoretisk maximal verkningsgrad av 40 %. Görs ingenting blir vissa varmvattenberedare ej godkända att sälja redan år 2015. Rapporten består av tre delar; produkt-/litteraturstudie av varor som redan finns kommersiellt tillgängliga och använder liknande principer, dataanalys av ett existerande system som styrs av Smart Control och rekommendationer till företaget för framtida utveckling av ett eget system. Avgränsningar har gjorts genom att till viss del förenkla och anta värden i beräkningar och termodynamisk teori. En slutsats kan trots detta dras i arbetet; eluppvärmda varmvattenberedare som använder sig av en Smart Control sparar i dagsläget 10 - 15 % elenergi i en verklig miljö. Huvudsakliga källor i arbetet har varit mätdataanalys, Internet, broschyrer och konversationer med handledarna.

Ungdomar i vår närmiljö handlar allt mer på Internet. Syftet med denna uppsats är att undersöka om ungdomar, trots deras nyfikenhet fortfarande handlar mest regionalt eller om deras beteende på den digitala marknaden är präglad av ett globalt agerande. Frågeställningarna och undersökningsarbetet i detta examensarbete har inriktat sig på en kvantitativ studie bland ungdomar runt om i världen i kombination med teorier kring konsumentbeteende och gravitationsmodellen. Samtidigt har vi undersökt hur Statistiska centralbyrån och Svensk handel förhåller sig till detta. Resultatet blev en undersökning bland ungdomarna i 15 olika länder i fem världsdelar. Det visade sig att det finns ett gemensamt handelsmönster i konsumentbeteendet och att de externa barriärerna i gravitationsmodellen stödjer både ett regionstänkande och ett globalt agerande. Trots detta visar undersökningen att den större majoriteten av ungdomarna väljer att handla regionalt.

No description available.

I denna uppsats analyseras vilka huvudsakliga ekonomiska och strukturella faktorer som bestämmer den aggregerade efterfrågan på högskoleutbildning i Sverige. Den ekonomisk-teoretiska ansatsen fungerar sedan som underbyggnad till en ekonometrisk paneldataanalys där effekten av förändringar i ungdomsarbetslösheten på efterfrågan undersöks närmare. I den ekonometriska modelleringen inkluderas även avståndet till närmaste högskolecampus i en interaktionsterm med syftet att undersöka om effekten från förändringar i ungdomsarbetslösheten påverkas av det geografiska avståndet. Utifrån ett ekonomiskt angreppssätt beskrivs och analyseras den aggregerade efterfrågan utifrån utgångspunkten att den bestäms utifrån individers val att påbörja studier. Ur ett rationalitetsperspektiv kan olika faktorers påverkan på individers respektive nyttofunktion fungera som en förklaring till den aggregerade efterfrågans sammansättnig. Ett centralt begrepp är individens alternativkostnad som bl.a. påverkas av storleken på utbildningspremien och den givna situationen på arbetsmarknaden. Då arbetslösheten är den aspekt som undersöks närmare i denna uppsats kan alternativkostnaden betraktas ur ett perspektiv där incitamentet att påbörja studier är högre om alternativet för individen hade varit arbetslöshet. I den ekonometriska paneldataanalysen väljs antalet högskolenybörjare som mått på den aggregerade efterfrågan. Det föreligger en problematik i valet av ett efterfrågemått som innefattar faktiskt studerande då det finns ett simultant samband mellan efterfrågan och utbudet i formen av antalet utbildningsplatser. Valet av responsvariabel medför att efterfrågeöverskottet i formen av sökandetrycket inte fångas upp i undersökningen. Som förklaringsvariabel väljs ungdomsarbetslösheten i ålderskategorin 18-24 år då merparten av högskolenybörjarna finns representerade i denna åldersgrupp. Den ekonometriska studien är baserat på ett kommunspecifikt paneldatamaterial som hanteras genom en LSDV-modell där kommun- och tidsspecifika dummyvariabler introduceras för att hantera heterogeniteten mellan kommuner samt strukturella förändringar över den undersökta tidsperioden. Samtliga ekonometriska modeller påvisar ett statistiskt säkerställt kontracykliskt samband. Det blir fler högskolenybörjare när ungdomsarbetslösheten stiger vilket överensstämmer med tidigare studier. Sambandet kan förklaras med ett ogynnsamt arbetsmarknadsläge medför att fler individer har en låg alternativkostnad samtidigt som det med svenska utbildningssystemet kännetecknas av lättillgänglighet. I de modeller där det geografiska avståndet till närmaste campusort inkluderas som en interaktionsterm indikeras att ett ökat avstånd medför att en förändring i ungdomsarbetslösheten ger en större effekt på antalet högskolenybörjare. / In this thesis the primary economical and structural aspects which determine the aggregated demand for Swedish higher education are analysed. The economical approach also underlies the econometrical panel data analysis on how changes in the youth unemployment rate affect the demand. The econometrical study is based on a municipality specific panel data set. In the econometrical modeling the geographical distance to the nearest campus is included as a part of an interaction term. The purpose is to examine if the effect from changes in the youth unemployment is affected by the geographical distance. From an economical approach the determination of the aggregated demand is described and analysed from a perspective of individuals’ choice to study. The aggregated demand is, from a rationality point of view, considered to be composed of individual utility functions. A key term is the individual opportunity cost which i.e. is determined by the education premium and the current situation on the labour market. The opportunity cost can be derived as the varying incentives for commencing university studies depending on if the alternative would be unemployment. In the econometrical panel data analysis the aggregated demand is measured through the number of enrolled first-time freshmen. A demand measurement based on enrollment is problematic because of the existence of a simultaneous relationship between supply and demand, which impossible the estimation of the excess demand. The unemployment rate for the year group 18-24 olds represents the majority of enrolled first-time freshmen. The municipally specific panel data set are handled by a ”two-way fixed effects”-LSDV-model where municipality specific and time specific dummy variables is introduced to manage both heterogeneity among municipalities as well as structural changes during the investigated time period. All econometrical models indicate a statistical significant counter-cyclical relationship. An increased youth unemployment rate, leads to more enrolled beginners. These results are consistent with earlier studies. The connection can be explained by the existence of a larger number of individuals with a low opportunity cost in combination with the easy accessible Swedish education system. In those models where the geographical distance to the nearest campus is included as an interaction term, a longer distance indicates a higher sensitivity. A change in the youth unemployment rate affects the number of first-time freshmen more at a further distance.

De metoder som används i de studerade svenska intervjuerna (”Lördagsintervjun” och”Sverker rakt på”) för samman reportern och politikern istället för att visa på oberoende. Denfrågeteknik som används skapar intimitet snarare än konfrontation och därför ställs intemakten till svars. Detta görs i uppsatsen tydligt genom en jämförelse med brittiska politiskaintervjuer.I uppsatsen analyseras sex etersända politikerintervjuer från fyra teoretiska perspektiv - detnormativa journalistiska perspektivet, samtalsanalysen, retoriken och maktanalysen. Breddenpå frågorna tydliggör hur de olika intervjuarna ställer sina frågor och hur de fungerar med deolika intervjupersonerna. Slutsatsen är att svenska reportrar ogärna agerar konfrontativt ochhellre vill vara vän med den de intervjuar. Den vänskapliga stämningen leder till att denintervjuade inte ställs till svars, samtidigt fungerar intimiteten utestängande för dem som intesympatiserar. Journalisten och politikern hamnar på samma sida och utestänger den lyssnaresom är journalistens uppdragsgivare.Studien visar också att de svenska journalisterna inte har en teknik som är oberoende av vemde intervjuar. I de brittiska intervjuerna kombineras ett hårt ifrågasättande med en respektfulldistans. I de svenska intervjuerna finns ett behov av lättsamhet som hindrar ifrågasättandet.De sex intervjuerna som studien bygger på är: Jimmie Åkesson i BBC:s Hardtalk, Carl Bildt iBBC:s Hardtalk, Jimmie Åkesson i Sveriges Radios Lördagsintervju, Carl Bildt i SverigesRadios Lördagsintervju, Jimmie Åkesson i SVT:s ”Sverker Rakt på sak” samt Anders Borg i”Sverker Rakt på sak”.

Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att få Fysisk aktivitet på recept (FaR) samt följsamheten till FaR. Studien hade en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Urvalet bestod av tio patienter från en vårdcentral i Mellansverige. Datainsamlingen gjordes med semistrukturerade intervjuer och data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras utifrån två frågeområden; patienters upplevelse av att få FaR och patienters följsamhet till FaR. Fyra kategorier framkom inom respektive område. I det första området framkom kategorierna; ”motivationshöjande samtal”, ”delaktighet- patientcentrerad vård”,” egen insikt relaterad till livsstilsförändring” samt ”brist på delaktighet och samspel”. I det andra området framkom kategorierna ”att vara i förberedelsestadiet”, ”att uppleva inre och yttre drivkraft”, ”att uppleva olika slags hinder” samt ”effekt av FaR”. Deltagarna beskrev betydelsen av att få uppmuntran och stöd från distriktssköterskan. Upplevelse av tvång och att inte vara motiverad till livsstilsförändring var något som deltagarna uttryckte. Resultatet visade att några deltagare startade direkt med någon aktivitet efter FaR, målmedvetenhet och noggrann planering framkom. Några planerade sin aktivitet och andra upplevde hinder att starta med FaR. Upplevelse av stöd och uppmuntran var av betydelse för följsamheten till FaR. Studiens slutsats är att stöd, uppmuntran och att möta patienten i förändringsprocessen har betydelse vid en livsstilsförändring. / The aim was to describe patients` experiences of getting Physical activity on Prescription (PaP) and adherence to the PaP. The study had a descriptive design with qualitative approach. The sample consisted of ten patients from a primary care centre in central Sweden. The data were collected with semi-structured interviews and data were analyzed using qualitative content analysis. The results are presented from two question areas, patients` experiences of getting PaP and patients` adherence to the PaP. Four categories emerged in each area. In the first area the categories were, "motivational talks," "participatory patient-centered care," "self-awareness related to lifestyle change" and "lack of participation and interaction." In the second area the categories were "being in the preparatory stage," "to experience internal and external driving force," "to experience different kinds of obstacles" and "effect of PaP". Participants described the importance of getting encouragement and support from the district nurse. Experience of coercion and not being motivated to change lifestyle was something that the participants expressed. The results showed that some participants started immediately with an activity after receiving PaP, purposefulness and careful planning was found. Some planned their activity and others perceived barriers to start with the PaP. Experience of support and encouragement were of importance to adherence to the PaP. The study's conclusion is that support, encouragement, and to meet the patient in the process of change is important for a lifestyle change.

Det föreligger fem dokument i uppsatsen. Dessa är krediten, säkerhetsbilagan, avtal i anledning av säkerhetsöverlåtelse, överlåtelseavtal samt godkännande av överlåtelsen av arrenderätten. Det är dock oklart hur dessa förhåller sig till varandra då de verkar för olika saker trots att de är upprättade i ett nära funktionellt och tidsmässigt sam-band. Syftets första del är att utreda hur avtalen ska bedömas, om de tillsammans ska ses som ett och samma avtal genom sammanflätning eller om de ska bedömas isole-rade från varandra då varje avtal kan utgöra sin egen kosmos. Sammanflätningen mel-lan tre avtal, ”Avtal i anledning av säkerhetsöverlåtelse, överlåtelseavtal samt godkän-nande av överlåtelsen av arrenderätten” ansågs vara så stark av olika anledningar att det inte skulle bedömas isolerade från varandra utan de utgör tillsammans ett avtal. Krediten och säkerhetsbilagan bedöms vara ett avtal då säkerhetsbilagan utgör en del av krediten och är således inte ett självständigt avtal.I ”Avtal i anledning av säkerhetsöverlåtelse” finns det en klausul vilken av den bank som jag skriver för har ansetts vara snarlik den som gäller vid generell pantsättning. Problemet är dock att generell pantsättning inte ska förekomma i konsumentsam-manhang. Avtalstolkning genom den objektiva tolkningsmetoden gjordes för att fast-ställa klausulens innebörd då avtalet var ett standardavtal. Sedan jämfördes den med en generell pantsättningsklausul för att se hur lika de är. Det fastställdes då att verk-ningarna av klausulen är de samma som en generell pantsättningsklausul och de skill-nader som föreligger dem emellan är endast terminologiska samt att vissa ord var oli-ka men reellt inte påverkade klausulen vid en jämförelse. Klausulen kunde därför lik-ställas med en generell pantsättningsklausul som inte ska förekomma i konsument-sammanhang.

Dramaten och Operan fick som två av 26 institutioner under 2011 direktiv från regeringen att utveckla strategier för sina barn- och ungdomsverksamheter avseende åren 2012-2014. Denna studie ämnar analysera hur dessa verksamheter har närmat sig direktiven samt jämföra deras tillvägagångssätt. Därmed avgränsas studien till Dramatens och Operans barn- och ungdomsverksamheter: Unga Dramaten och Unga på Operan. Denna analys görs mot bakgrunden av regeringens styrningsmodeller för statliga myndigheter samt mot bakgrund av Sveriges kulturpolitik. Studien tittar även närmare på synen på barnkultur och hur man politiskt arbetar med att integrera barnperspektivet i kulturen. Personliga intervjuer har genomförts med anställda på Unga Dramaten och Unga på Operan samt med Dramatens och Operans förvaltare på Kulturdepartementet. Frågeställningarna för undersökningen har legat som grund för intervjuguiderna. Det har även samlats in material från sekundära källor, såsom officiella dokument, för att kunna studera det fält inom vilka dessa två kulturorganisationer verkar. Analysavsnittet söker svara på frågeställningarna för denna undersökning. Studien använder sig av målstyrning som mall för att bättre kunna strukturera och analysera det insamlade materialet. Undersökningen kommer fram till att syftet med strategierna var att de skulle fungera som ett verktyg för att tydliggöra verksamheterna. De har inte bidragit till någon förändring vad det gäller arbetsformen i organisationen. I sista kapitlet förs det även en diskussion om huruvida kulturupplevelser till fullo kan återges i traditionella resultatmätningar, såsom årsredovisningar, och om det är möjligt att mäta den effekt och potentiella nytta som kulturupplevelser kan ge barn och vuxna.

I studien prövas en ny undervisningsmetod i svenska som andraspråk kallad kortskrivande med dynamisk självreglerande korrigerande återkoppling (DSK), vilken gett goda resultat i en pilotstudie. I linje med Evans m.fl. (2010) tas på ett unikt sätt hänsyn till tre kontextuella variabler: metodologiska, individuella och situationella, vid korrigerande återkoppling i andraspråksundervisning. DSK anpassas här till gymnasiet utifrån Bitchener & Ferris (2012), Sheen (2011), Brookhart (2010), Hattie & Timperley (2007) och den nya ämnesplanen i svenska som andraspråk gymnasiekurs 2. Genom metodtriangulering, främst enkät, intervju och deltagande observationer, undersöks studerandes upplevelser av DSK. I analysen studeras hur olika inlärare gynnas eller missgynnas av olika individuella och kontextuella variabler föreslagna i aktuell forskning. I resultatet framkommer att de studerande är positiva till DSK. Undervisningsmetoden tycks underlätta för dem att uppmärksamma skillnaden mellan sitt inlärarspråk och målspråket svenska, d.v.s. noticing the gap, vilket är viktigt för att de själva ska bli bättre på att fokusera form i en kommunikativ kontext och bli mer självreglerande.