Då det under analysens gång har urskiljts flera mansbilder i Din stund på jorden, kan jag hålla med manlighetsforskare som t.ex. Claes Ekenstam att manlighet är något som hela tiden påverkas av samhälliga förändringar och ideologier. Eftersom romanen sträcker sig under en tidsperiod på omkring 60 år har detta medfört till att mansbilderna förändrats under handlingens gång, i och med att också samhället förändrats. Analysen har dock inte närmare gått in på hur samhället i romanen förändrats utan enbart på hur de olika karaktärerna skiljer sig från varandra, där tydliga skillnader framkommit. Jag har konstaterat att brödernas mansbilder skiljer sig åt från de övriga män i det bondesamhälle de lever i då jag använt mig utav omanlighetsbegreppet. Om det beror på det moderna samhällets framväxt har jag som sagt inte studerat närmare utan enbart inriktat mig på skillnaderna i mansbilderna. Att manligheten också konstant omformas och aldrig är fast och given, är en utav mansforskningens teorier. Detta stämmer väl överens med de olika mansbilder som framträtt i Din stund på jorden där fadern står för den mer tillbakasträvande mannen som följer de regler och traditioner som finns nedärvda i samhället. Då fadern följer normerna följer han också den givna manlighet som finns i det bondesamhälle han lever i, något som de två bröderna inte gör. Bröderna går istället genom sina handlingar emot de normer som finns nedärvda, vilket gör att de formar en annan typ av manlighet som präglas av t.ex. idealism och individualism. Även om karaktärerna präglas av individualistiska egenskaper präglas de också av en splittring där deras drömmar inte införlivas i verkligheten. Den splittring och kluvenhet karaktären Albert känner har kopplats ihop med en utav mansforskningens teorier om mannens rädsla för att falla som sammankopplas med mannens krav på självbehärskning. Det jag uppmärksammat i samband med detta är att Albert inte har styrkan att leva ut sina drömmar till fullo, utan samtidigt är rädd att förlora kontrollen över sitt liv. Alberts mansbild skiljer sig därför mot de män i romanen som inte är rädda att tappa kontrollen, då de lever efter sina ideal och drömmar. Som jag tidigare nämnt anser jag att dessa män står för den ideala mansbilden i Din stund på jordens värld. Det jag har uppmärksammat i brödernas mansbilder är att de präglas av den homosociala relation som finns mellan dem. Genom relationen relaterar de och söker bekräftelse i varandra, vilket bygger upp deras identiteter som män. Min slutsats av detta är därför att brödernas homosociala förhållande speglar en stor del av romanens handling. Alberts liv och därav mansbild har alltså till viss del påverkats och formats av Sigfrids ord och öde. Dock får vi bara ta del av Alberts påverkan av deras homosociala relation då han är fokalisatorn. Sigfrids påverkan är svårare att ta del av då vi inte får ta del av hans tankar samt att han dör ung. Att bröderna främst söker bekräftelse i varandra anser jag deras hierarkiska förhållande till fadern ligger till grund för. Då män söker bekräftelse i den egna gruppen av män, kan inte bröderna relatera till fadern som befinner sig högst upp i hierarkin.

Detta är en etnografiskt inspirerad studie med vilken jag vill uppmärksamma och aktualisera en grupp gymnasieelevers perspektiv på en arbetsprocess med en estetisk gestaltning. Den studerade elevgruppen består av fyra flickor, en dramaelev och tre musikelever. De genomför arbetsprocessen som en del av ett obligatoriskt 100 poängs projektarbete under sitt andra år på gymnasiets Natur/Estetiska program. Gymnasieskolan där den estetiska gestaltningen tar form ingår i ett internationellt nätverk av gymnasieskolor belägna i 18 europeiska länder. Nätverkets grundtanke är att eleverna genom så kallad internationalisering skall utveckla lärande och förståelse om andra kulturer. Temat för år 2008 behandlar goda och hållbara förslag på miljösatsningar i de olika länderna. Genom ett utbyte av PM om de olika utvalda miljösatsningarna skall eleverna med hjälp av estetiska gestaltningarna visualisera de olika förslagen vid en internationell konferens i april 2008. Gruppens arbetsprocess och studien av den startade upp den 16 oktober 2007 och avslutades den 12 maj  2008. Med en kvalitativ metod bestående av observationer med fältanteckningar, dokumentationer i form av ljudinspelningar, foton och film har data samlats in under loppet av sju månader. Studien rapporteras i form av fallbeskrivningar. Studien vill belysa vilka betydelser informanterna ger sitt lärande i grupp och hur de ser på de visuella verktyg som används under processen. Elevperspektivet har framkommit genom ljud och bildelicitering vid en återkoppling där åtta ”case” (fallbeskrivningar) användes. Återkopplingen har konstruerats genom en urvalsprocess där fokus lagts på ett etnografiskt material som beskriver delar av processen ur ett tidsperspektiv. Av detta följer att den inte kan beskriva eller fånga hela den intakta processen. Informanterna valde gemensamt ut vad de ansåg som viktigt att ta del av utifrån det presenterade dokumentationsmaterialet. Elevperspektivet innehåller tankar om att inte ha fått något gjort överhuvudtaget, missnöje över material som refuserats, upplevelser av god kunskapsutveckling i nära samarbete med handledaren och tillfredsställelse över enkla pennskisser som haft betydelse för processens utveckling och kommunikation. Elevernas utsagor och reflektioner ger en inblick i vilka diskurser eleverna tar upp vad gäller lärandet i grupp och perifera visuella kulturer.

Arbetet är en studie om hur gymnasieelevers självkänsla påverkar deras syn på skolan inom ämnen som inlärning och kunskap. Ungdomar mår idag inte bra och det beror dels på identitetskriser. Dessa identitetskriser kan hämma elevernas skolutveckling. Att förbättra elevernas hälsa och kunskaper genom att aktivt förbättra elevernas självkänsla i skolan kan bidra till att elever minskar rädslan för att misslyckas men även att eleverna minskar pressen från samhället. Detta kan i sin tur påverka klassrumsklimatet till det bättre. Undersökningen består dels av enkätundersökningar och dels praktiskt arbete med elever kring självkänsla.

Syfte och frågeställning För att kunna utvärdera utbildningar inom Fysisk aktivitet på recept (FaR) och ur ett större perspektiv utveckla användandet av FaR som behandlingsmetod, är det av intresse att veta vilken inverkan specifik FaR-utbildning har på förskrivningen. Denna studie syftar till att undersöka detta med följande frågeställning: Vad har en specifik FaR-utbildning för kortsiktig effekt på förskrivningsfrekvensen av Fysisk aktivitet på recept? Metod Som studiedesign valdes kontrollerad interventionsstudie där den undersökta specifika FaR-utbildningen utgjorde interventionen. För att kunna mäta en effekt av den undersökta utbildningen studerades förändring av förskrivningsfrekvensen av FaR samt möjliga påverkansfaktorer. Enkätundersökning användes som datainsamlingsmetod och genomfördes, före och efter den undersökta utbildningen, på kursdeltagarna samt på en likvärdig kontrollgrupp. Antalet deltagare i studien var 9 i interventionsgruppen och 20 i kontrollgruppen. De frågor som togs upp i enkäten berörde kön, ålder, befattning, tidigare utbildning inom FaR, förskrivning av FaR, muntliga rekommendationer om fysisk aktivitet, egna fysiska aktivitetsvanor samt kunskaper om och inställning till FaR som behandlingsmetod. Enkäterna från den första mätningen samlades in manuellt medan de i den andra mätningen distribuerades via post. Resultatet analyserades statistiskt med hjälp av Chi-två test, Mann-Whitney U-test och linjär regression. Resultat Förändringen i FaR-förskrivning och antalet muntliga rekommendationer skiljde sig signifikant mellan grupperna. Kontrollerat för möjliga påverkansfaktorer som undersökts i enkäten kunde dock skillnaden mellan grupperna i förändring av FaR-förskrivning och antalet muntliga rekommendationer inte längre säkerställas statistiskt. Slutsats Den undersökta specifika FaR-utbildningen har sannolikt en kortsiktig effekt på förskrivningsfrekvensen av FaR. Dock krävs upprepade mätningar med fler deltagare för att bekräfta detta. Utbildning för förskrivande personal kan vara ett sätt att öka förskrivningen och vidare utveckla användandet av FaR-metoden.

Min uppsats behandlar frågan om det är möjligt och i sådana fall på vilket sätt en högutbildad frånvarande förälder kan bidra med främst kulturellt kapital som är av betydelse för barnets övergång till högre studier. Jag ställer mig även frågan på vilket sätt detta i sådana fall påverkar barnets habitus. Tidigare studier tar sällan hänsyn till den frånvarande högutbildade förälderns möjligheter att påverka sitt barn i dess eventuella övergång till högre studier när det gäller att förklara varför vissa barn och inte andra övergår till högre studier. För att närmare undersöka har jag utfört tre stycken semistrukturerade intervjuer där intervjupersonerna fått delge sina livsberättelser. Intervjuerna bygger på tre olika teman; uppväxtförhållanden, klasstillhörighet samt överskridanden av klassgränser. Analysen av intervjuerna utgår från Pierre Bourdieus kapitalteori rörande främst kulturellt kapital samt hans syn på individens habitus. Intervjupersonerna har berättat om sin uppväxt i huvudsak rörande föräldrarnas syn på utbildning och hur detta synsätt påverkat dem i deras fortsatta utbildningskarriärer. Jag har även tittat närmare på intervjupersonernas syn på utbildning vad gäller de egna barnen. Intervjuerna visar att föräldrarnas syn på utbildning påverkat dem starkt och det framkommer att i de fall där den hemmavarande föräldern ställt låga krav på skolprestation är detta något som uppfattats som negativt. Det framkommer även att intervjupersonerna är medvetna om huruvida deras släktingar övergått till högre studier eller inte trots att ingen av dem upplever att släktingar utanför familjen talat med dem om vikten av högre studier. Denna medvetenhet om att personer i deras omgivning faktiskt studerat vidare kan ha påverkat dem i deras egen syn på möjligheten att själva kunna lyckas med högre studier. Jag anser att min uppsats kan bidra till att belysa ämnet ur ett annat perspektiv än vad tidigare studier inom området gjort. Jag har inte funnit forskning som angriper frågeställningar rörande frånvarande högutbildade föräldrars inverkan på sina barns övergång till högre studier ur detta perspektiv. Därför anser jag att min frågeställning, "Kan en frånvarande högutbildad förälder bidra med kulturellt kapital som är av betydelse för övergång till högre studier och på vilket sätt påverkar detta individens habitus"?, mycket väl kan vara av intresse för vidare forskning.

Bakgrund: Psykisk sjukdom tros ha funnits i alla tider och påverkan på familjen är stor, inte minst för barnen. Det finns lagar som betonar att anställda inom hälso- och sjukvård ska se till barnets bästa. Trots detta var det svårt att få fram uppgifter om antal barn i Sverige som växer upp med psykiskt sjuk förälder. Enligt kartläggningar gjorda av Socialstyrelsen uppskattas det att mellan 20-40 % av vuxenpsykiatrins patienter har minderåriga barn. Syfte: Att få kunskap om barns upplevelse av att växa upp med en psykiskt sjuk förälder. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på sju vetenskapliga originalartiklar. Texten analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: I studien framkom sex olika kategorier. Dessa var: Att leva i ovisshet, Upplevelse av stöd och brist på stöd, Känslan av att vara annorlunda, Upplevelse av extra ansvar, Upplevelse av vårdmiljö och vårdpersonal och Kärleken till föräldrarna. Slutsatser: Barnen upplevde brist på stöd och information vilket enligt författarna till denna litteraturstudie ledde till att dessa barn fick leva med en ovisshet om vad som skulle hända härnäst. Med detta som grund anser vi att sjuksköterskor i allmänhet behöver mer kunskap om barns upplevelser av att växa upp med en psykiskt sjuk förälder.

Att sprida en nyhet, uppmärksamma händelser och personer är det journalistyrket handlar om. Nu är detta inte bara en självklarhet för just journalister utan vem som helst med tillgång till internet kan numera ”agera” journalist. Med hjälp av sociala medier och bloggar kan man som privatperson nå ut till många fler än förr med information och nyheter. Ökad information innebär förändringar för både allmänheten men också för journalisterna i sina arbetsrutiner.   Undersökningens syfte är att ta reda på hur journalister ser på denna utveckling och hur det påverkar deras arbete och deras egen syn på källkritik. Kan det vara så att om man som journalist använder sig av dessa medier privat så är det mer självklart att använda det i jobbsyfte? Finns det någon skillnad på yngre och äldre journalisters syn och användande?   För att kunna ta reda på detta har vi använt oss av personliga intervjuer med tio verksamma journalister. Dessa delades in i en ”yngre grupp” och en ”äldre grupp”. Den yngre gruppen bestod av fem journalister mellan 20-39 år och de fem i den äldre gruppen var mellan 40-60 år gamla. Resultaten har vi analyserat med hjälp av tre utvalda teorier; källkritik, Shoemaker och Reeses modell om olika nivåer av faktorer som påverkar det journalistiska innehållet samt Elza Dunkels tre stadier som återkommer vid varje introduktion av ny teknik och generationsaspekten på Internet.   Resultaten visade att båda grupperna ser källkritik som en stor och mycket viktig del av sitt journalistiska arbete. Det som skiljer grupperna åt är att de yngre är mer benägna och har som rutin att använda sociala medier och bloggar i sin research. Detta tror vi beror på just generationsskillnaden. Den yngre gruppen använder dessa typer av medier både privat och i sitt arbete, vilket visar att de har integrerat det i sitt dagliga liv.  Den yngre och äldre gruppen hade en någorlunda likadan syn på utvecklingen av privatpersoners spridning av information på nätet. De såg det som positivt att privatpersoner får synas och höras mer och allmänheten får ta del av mer information. Det betyder också ett ökat informationsflöde för journalisterna och det kan vara svårt för de att sålla bland mycket innehåll.

<p>Detta examensarbete har inriktat sig mot webbutveckling och avsikten med rapporten var att undersöka hur några webbyråer uppfattar de programmeringsspråk, märkspråk och standarder som finns nu och som kommer utvecklas framöver, främst med avseende på webbutveckling. Jag ville även ta reda på vad webbyråerna anser om märkspråket XML och vad som kommer ske i framtiden inom området Internetutveckling, samt vilka fördelar och nackdelar webbyråerna anser att införandet av ny teknik/nya standarder har medfört.</p><p>För att besvara denna problemställning intervjuade jag sju stycken webbyråer i Skövde. Resultatet blev sammanfattat detta:</p><p>- De språk som används på webbsidor är främst HTML och olika script-språk.</p><p>- Standardisering av märkspråk är viktigt för företagen.</p><p>- Märkspråket XML kommer att användas först då det blivit en pålitlig standard.</p><p>- Internet upplevs av företagen fortfarande som relativt outvecklat, men kommer enligt företagen att utvecklas och växa, bli mer interaktivt samt integreras med annan teknisk utrustning såsom TV-n.</p><p>- De flesta problem som uppstår vid utvecklingen av ny teknik är främst mjukvaruproblem, exempelvis inkompatibilitet mellan olika webbläsare.</p>

<p>I detta arbete undersöker jag frågan om hur svenska företags Internetanvändning ser ut samt hur de upplever att de påverkas av Internet. Jag har även gjort en jämförelse i denna fråga mellan företag inom IT-området och företag inom andra områden.</p><p>Rapporten inleds med en genomgång av de användningsområden för Internet som litteraturen anger vara de vanligaste för företag. Vidare presenteras vilka vinster och kostnader som kan härledas från en Internetsatsning, hur det dagliga arbetet kan förändras vid införandet av Internet samt hur företagen sköter arbetet med deras Internetsatsning.</p><p>För att kunna besvara frågan har jag använt mig av telefonintervjuer som metod för att samla in material. 24 svenska företag fick frågor om deras Internetsatsning, 12 företag från IT-området och 12 företag från andra områden.</p><p>Resultatet visar på en relativt stor kunskap om Internet inom svenska företag samt att IT-företagen ligger en bit före företagen med verksamhet inom andra områden än IT vad gäller användandet av Internet.</p>

<p>Outsourcing av IT-tjänster har ökat storartat de senaste tio åren. Det var efter att Rank Xerox år 1994 outsourcade hela sin IT-avdelning som outsourcingen fick sitt stora genombrott (Augustson och Bergstedt Sten, 1999). The Outsourcing Institute (2001) och Augustson och Bergstedt Sten (1999) menar vidare att outsourcingen har förändrats sedan genombrottet. Motiven till varför företag väljer att outsourca sina IT-tjänster är också något som har förändrats sedan genombrottet år 1994. Dock är det troligt att den största förändringen skett de senaste fem åren. Detta på grund av den snabba utvecklingen inom IT, den ökade konkurrensen samt den ökade globaliseringen. Två motiv som har förändrats är kostnadsreduktion och satsning på kärnkompetens. I detta examensarbete har därför undersökts huruvida motiven kostnadsreduktion och satsning på kärnkompetens har förändrats de senaste fem åren och varför. För att undersöka detta användes metoden litteraturstudie för att kunna studera material från och med 1998 fram till och med 2004. Resultatet visar ingen större förändring vad gäller motivens betydelse. Dock går det ana att satsning på kärnkompetensen ansågs vara något viktigare år 1998 och att kostnadsreduktion ansågs viktigast år 2003. Det råder dock ingen entydighet om vilket motiv som var viktigast respektive år.</p>