Syftet med det här examensarbetet är att som lärare få en inblick i hur det är att få en elev med diagnosen Adhd i sin klass. Jag vill att arbetet skall belysa olika pedagogiska sätt att ta hand om och lära dessa elever att klara sin skoldag och att få en meningsfull utbildning Intresset för detta ämne startade då man inom skolan och även utanför skolan pratar om att dessa elever får för lite hjälp för att klara av sin skoltid För att få hjälp med denna undersökning har jag intervjuat både skolpersonal och elever. Resultatet av mina intervjuer har gett mig många svar på hur jag bör undervisa och ta hand om dessa elever och även att den personal som jag har intervjuat lägger oerhört mycket tid och kraft för att hjälpa dem. Som exempel kan nämnas att Adhd -eleven behöver tydliga, avgränsade instruktioner gärna med bilder och tillhörande text för att lättare komma ihåg dem. Elevens vardag skall ha en klar och riktig struktur med skoldagens aktiviteter på ordnade scheman som tydligt visar vad eleven skall göra och vara. I mina litteraturstudier har jag samlat in fakta angående hur Adhd påverkar människan, hur man kan hjälpa dem att få en bättre vardag och hur man kan verka i skolan. / The purpose of this thesis is, as a teacher, to get an insight into what it is like to have a student diagnosed with Adhd in ones class. I want this work to show various educational ways to care for and teach these students to meet their school day and to get a meaningful education. Interest in this subject started when we in school and outside school are talking about these students geting too little help to cope with their education. In this investigation, I have interviewed both school staff and students. The result of my interviews has given me many answers to how I should teach and take care of these students. The staff I interviewed are also using enormous time and effort to help them. As an example, the Adhd students need clear, distinct instructions preferably with photographs and accompanying text to more easaly remember them. Pupil's everyday will have a clear and accurate structure of the school day's activities in schedules that clearly shows what the student should do and where to be. In my literature studie I have collected the facts about how ADHD affects people, how to help them gain a better everyday life and how to be the school.

Syftet med denna kvalitativa fallstudie är att undersöka vad yrkeslärare grundar sin bedömning och betygssättning på i yrkesämnet, hur de väljer att dokumentera denna och även hur relevanta Skolverkets styrdokument är för dem i det arbetet. Studien har undersökt vad 5 stycken olika yrkeslärare på en gymnasieskola upplever att de går efter vid densamma via en strukturerad intervju enligt de etiska principer som gäller. Fallstudien visar att det läggs stor vikt vid processen och att yrkeslärarna inte bara ser slutresultatet som avgörande vid betygssättningen. De kriterier som yrkeslärarna går efter påminner mycket om det som krävs ute i arbetslivet, det vill säga självständighet, problemlösningsbenägenhet och talang. Nämnas kan att talang inte finns med som ett kriterium i skolverkets läroplan. De fyra F:en, fakta, färdighet, förståelse och förtrogenhet genomsyrar lärarnas sätt att se på eleven i yrkesämnet. Yrkesutbildningen, som ska förbereda eleverna för det kommande yrkeslivet försöker också, bland annat genom praxisgemenskap ge eleven inblick i det kommande arbetslivet. De situationerna är också bedömningssituationer som yrkeslärarna använder sig av vid kommande betygssättning. Det framkommer i fallstudien att yrkeslärarna inte är helt tillfreds med styrdokumenten vad gäller bedömning inom yrkesämnet. Det krävs stor profession av yrkesläraren inom både hantverket och läraryrket för att kunna följa de riktlinjer som läroplanen ger. Här måste yrkesläraren själv skapa miljöer för att kunna göra bedömningarna genom ett friutrymme för att den realism som krävs inom yrket ges. Tankar för fortsatt forskning gäller ifall branschen ska få ännu mer att säga till om för att det ska bli realistiskt inom yrkesutbildningarna eller att konceptet mästare-gesäll tas upp under större övervägande.

Bakgrund: Fysisk aktivitet på recept (FaR) är en ny behandlingsform som idag används för att öka den fysiska aktiviteten hos patienter som antingen redan är sjuka i olika livsstilsrelaterade sjukdomar, eller i riskzonen för att insjukna. Idag består behandling i hög grad av läkemedel, men FaR kan fungera som ett alternativ som minimerar användandet av traditionell medicin samtidigt som det ökar patientens självkänsla samt motiverar dem till en förändrad livsstil. Sjukvårdspersonalen måste vara kunnig i hur de kan bidra till att öka patientens compliance. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som kan påverka en patients compliance till FaR.  Metod: Metoden som användes för denna studie var en konvergent mixad metod, som kombinerade både en kvalitativ och kvantitativ analys av totalt 17 artiklar. Av dessa var 10 kvantitativa och 7 var kvalitativa. Resultat: Analysen av framkommen data resulterade i tre övergripande teman; mänskliga relationer och livsförhållanden, sjukvårdspersonalens arbete och deras inställning, patientens fysiska samt psykiska hälsa. Dessa kan påverka patientens compliance antingen på ett positivt eller negativt sätt. Slutsats: Compliance kan delas in i tre huvudteman, socioekonomisk status och livsförhållanden, sjukvårdspersonalens arbete och deras inställning och slutligen patientens psykiska samt fysiska hälsa. Klinisk betydelse: FaR kan ses som en fortsättning av sjuksköterskans hälsofrämjande arbetsuppgifter. Uppsatsen kan bidra till en ökad kunskap om hur sjuksköterskor i synnerlighet men även annan vårdpersonal kan bidra till att patientens compliance når upp till en så hög nivå som möjligt. / Background: Exercise on Prescription (EoP) is a new way of treating patients, and is being used today to initiate physical activity among patients with lifestyle related diseases, or patients at risk of such diseases. Today the normal treatment is to use medication, but EoP can be an alternative that minimize the need for traditional medication as well as empower and motivate the patients to change their lifestyle. Healthcare staff must know how to increase patient compliance. Purpose: The purpose of this study was to examine factors that can affect patient compliance to FaR. Method: The method used was a convergent mixed method, which combines qualitative and quantitative text analysis of 17 articles, 10 of which were quantitative and 7 qualitative.  Results: The data analysis resulted in the conclusion that the patient compliance in relation to EoP was mainly influenced by three themes; social relations and living conditions, the healthcare professionals the patient interact with and their attitude towards EoP, and the patient's physical and mental health. These themes can affect the patient compliance to a either negative or positive outcome. Conclusion: Compliance can be subdivided into three major themes: Socioeconomic status and living conditions, the work done by healthcare staff and their attitude and finally the physical and psychological health of the patients. Clinical significance: FaR is a logical progression on the health-promoting work done by nurses. This work aims to further the knowledge on how nurses in particular, but also other health care professions, can contribute to helping the patient reach the best compliance possible.

Bakgrund: Hot och våld riktat mot vårdpersonal är idag ett växande problem över hela världen. Vårdpersonal tillhör en av de yrkeskategorier där det föreligger en ökad risk att bli utsatt för hot och våld från patienter. Vårdpersonal är de som står för omvårdnaden av patienterna och forskning visar att om personalen blir utsatta för hot och våld kan det uppstå konsekvenser för både vårdpersonal och patienter. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa upplevelsen av hot och våld hos vårdpersonal inom hälso- och sjukvården. Metod: I litteraturstudien har 8 vetenskapliga, kvalitativa artiklar sammanställts och analyserats med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Artikelsökning har skett i databaserna Cinahl, PsycINFO, PubMed och Scopus. Resultat: Resultatet visar att upplevelsen av att utsättas för hot och våld leder till en mängd starka känslor hos den som blivit utsatt. Känslorna är för det mesta av negativ karaktär och kan handla om känslan av att uppleva sig vara hotad och rädd, att känna både subjektiv ilska samt ilska riktad mot patienterna, känna maktlöshet och att känna hopplöshet och nedstämdhet. Hot och våld leder till konsekvenser för personalen. Det omfattar bland annat att motivationen sänks, personalen “tar med sig jobbet hem” och privatlivet drabbas. Det uttrycktes en stark önskan av stöd, kunskap och utbildning. Slutsats: Litteraturstudiens resultat visar att upplevelsen av att bli utsatt för hot och våld leder till många svåra konsekvenser för de som blir drabbade. För att förbättra hanteringen av konsekvenserna krävs utbildning och stöd till vårdpersonalen samt vidare forskning inom området både för att förebygga och hjälpa personal som blivit utsatt. / Background: Threats and violence against healthcare workers is today a growing problem worldwide. Healthcare personnel are at an increased risk of being subjected to threats and violence by their patients. Health workers are caregivers and advocates for their patients and if they become subject to threats or violence, previous research has shown that the consequences can be many both for caregivers and patients. Aim: The aim of this study was to illuminate the experiences of threat and violence by patients on healthcare personnel. Method: This literature review study included 8 scientific, qualitative articles compiled and analyzed with a description of qualitative content analysis with inductive approach. Article search was performed in the databases Cinahl, PsycINFO, PubMed and Scopus. Results: The results show that the experience of being subjected to threats and violence leads to a lot of strong feelings for the victimized health care worker. Feelings are, for the most part, of negative character and include feeling of threatened and afraid, feeling both anger in general and anger directed toward patients, feeling powerless and feeling hopelessness and depression. Threats and violence also lead to other negative consequences for the staff. These include, among other things, that motivation is lowered, and that workers find themselves “taking their work home with them”, which affects their private lives, often in detrimental ways. Affected workers also expressed a strong desire for support for victims, and knowledge and training for coping skills and tactics for dealing with difficult patients. Conclusion: The results of the literature review study shows that the experience of being subjected to threats and violence leads to many serious consequences for those who are affected. In order to improve the management of the consequences, education and support for healthcare personnel and further research in the area, to be able to prevent further incidents and help the healthcare workers who have been subjected, are required.

Det här är en kvalitativ studie vars avsikt är att få en ökad kunskap i hur lärare och elever ser på skolkunskap. I studien resoneras det vilka likheter och skillnader det finns mellan elever och lärares syn på skolkunskap och hur synen på skolkunskap påverkar elevernas inlärning. Dessutom diskuteras det hur synen från de båda parterna är i jämförelse med styrdokumentens syn på skolkunskap. Då studien handlar om skolkunskap utgår förhållningssättet från vad som är kunskap. Studien använder sig av en kvalitativ forskningsmetod då det används två datainsamlingsmetoder; intervjuer med lärare och enkäter med elever. Fyra lärare och 44 elever från två olika gymnasieskolor i södra Sverige deltog i den här studien. Det som framkom i resultatet var att lärarna emellan och eleverna emellan oftast hade lika åsikter om vad som är viktig skolkunskap. Vidare kunde man se att det fanns skillnader mellan lärare och elever i frågan om vad som är viktig skolkunskap. Studiens slutsatser visar att det är viktigt att lärare är väldigt tydliga med vad som är viktigt skolkunskap för att elever ska kunna få den bästa möjliga kunskapen.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka perfektionism och prestationsångest relaterat till varandra samt till ålder och erfarenhet hos kvinnliga elitfotbollsspelare. Hur samvarierar ålder och antal år på elitnivå med typen av perfektionism och graden av prestationsångest? Hur vanligt förekommande är adaptiv och maladaptiv perfektionism samt prestationsångest hos kvinnliga elitfotbollsspelare? Samvarierar typen av perfektionism med graden av prestationsångest? Metod I studien medverkade 93 spelare från tre lag i Damallsvenskan, ett lag i Elitettan och åtta lag i Naisten Liiga.  En webbaserad enkät som innefattar egenkonstruerade bakgrundsfrågor samt två mätinstrument: Sports Multidimensional Perfectionism Scale-2 och Sports Competition Anxiety Test användes. Data analyserades med hjälp av Chi²-test samt Spearmans korrelationstest. Resultat Ålder och antal år på elitnivå visade inga signifikanta samband med perfektionism eller med prestationsångest. Det visade sig att 18 % av spelarna inte kunde definieras som perfektionister och att 82 % av spelarna kunde definieras som perfektionister. Av de spelare som kunde definieras som perfektionister, hade 81 % adaptiv perfektionism. Av spelarna hade 19 % låg prestationsångest, 58 % medelhög prestationsångest och 23 % hög prestationsångest. Inget statistiskt signifikant samband hittades mellan perfektionism och prestationsångest (r=-.097, p=.381). En måttlig korrelation hittades mellan två maladaptiva dimensioner av perfektionism och prestationsångest. De dimensioner som korrelerade måttligt var Concern Over Mistakes (r=.355) och Doubts About Actions (r=.462). Slutsats Varken perfektionism eller prestationsångest verkade vara vanligt förekommande hos kvinnliga elitfotbollspelare. Dessa två aspekter verkade inte heller samvariera med ålder eller antal år på elitnivå.

Inledning: Regeringens folkhälsopolitik syftar till att förmedla kunskap och insikt vilket gör det möjligt för människor att kunna utveckla de färdigheter som krävs för en hälsosam livsstil. När det gäller förändringar på den egna livsstilen behöver man investera tid och resurser för att uppnå sina mål. Syfte: Syftet med studien är att utvärdera den tio veckors hälsofrämjande livsstilsintervention som Karlskrona kommun i samarbete med en extern aktör låtit anställda i kommunen genomföra. Utvärderingen sker utefter följande frågeställning: Har deltagarnas kroppsfettprocent (%BF), Body Mass Index (BMI) och maximala syreupptagningsförmåga (VO2max) förändrats under interventionen? Metod: Forskarna har valt att göra en interventionsstudie med kvantitativa metoder. En utvärdering har gjorts på 37 deltagare som ingått i tio veckors intervention. Resultat: %BF visade ingen signifikant skillnad (p=0,095) mellan testtillfällena. BMI visade en signifikant minskning med 0,37kg/m2 (p=0,011). VO2max visade en signifikant ökning med 2,28 ml/kg/min (p=0,00). I hur stor utstäckning deltagare närvarade hade ingen statistisk signifikant skillnad på %BF (p=0,826), BMI (p=0,426) eller VO2max (p=0,491). Konklusion:Interventionen kan för deltagarna ha bidragit till hälsoförbättringar i BMI och VO2max.

Problemformulering: Hur hanterar konsultchefer på bemanningsföretag arbetet med personalansvar på distans? Syfte: Syftet med studien är att skildra hur personalansvar på distans hanteras av konsultchefer på bemanningsföretag. Vi vill därmed bidra med kunskap kring hantering av fenomenet personalansvar på distans för verksamma inom bemanningsbranschen. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats. Det empiriska materialet består av personliga intervjuer med sju konsultchefer som representerar sex olika bemanningsföretag. Slutsats: Personalansvaret för konsultchefer är omfångsrikt och skapar utmaningar och problematik till följd av att det är på distans. Hantering av personalansvar på distans sker genom tre huvudsakliga copingstrategier; förtroende, struktur och flexibilitet. Slutligen har en modell  skapats som beskriver konsultchefernas arbetssituation som spindeln i ett skört nätverk. Nyckelord: Personalansvar, distans, personalansvar på distans, hantering, möjligheter, utmaningar, förtroende, struktur, flexibilitet, coping, copingstrategier

No description available.

No description available.