Tillgänglighet på webben är ett fenomen som blivit allt mer uppmärksammat på senare tid, i synnerhet för myndigheter, i och med nya lagar och internationella standarder. Begreppet innebär att personer med funktionsnedsättningar ska kunna uppfatta, förstå, navigera och interagera med webben. Resultatet av denna studie visar dock på att även språk kan ses som en del av arbetet med tillgänglighet. Den ökade uppmärksamheten till trots har det visat sig att det i dagsläget finns många webbplatser med bristande tillgänglighet. Vissa av dessa brister går att koppla till hur man arbetar med tillgänglighet och de problem och utmaningar som finns i detta arbete, något som denna studie har syftat att undersöka. Studien har genomförts i en kvalitativ och tolkande anda genom en fallstudie på Migrationsverket som är en av 22 så kallade strategiska myndigheter med ett särskilt ansvar i funktionshinderspolitiken. Insamlingen av det empiriska materialet har gjorts med hjälp av sex intervjuer av fem olika respondenter med ett uttalat tillgänglighetsansvar hos fallorganisationen. Det empiriska materialet har sedan jämförts och relaterats till tidigare forskning för att skapa ett trovärdigt resultat och för att möjliggöra generella slutsatser. Resultatet av studien visar att riktlinjer, användarinvolvering och tekniska hjälpmedel är vanliga komponenter i arbetet med tillgänglighet och att språk bör inkluderas som en del av tillgänglighet. Studien redogör även för att myndigheter kan ställas inför problem och utmaningar i tillgänglighetsarbetet i form av bristande attityd, bristande kompetens, bristande stöd från ledningen, otillräckliga verktyg, otillräckliga standardriktlinjer, komplicerad användarinvolvering, offentlig upphandling samt föråldrade system. / Web accessibility is a phenomenon that recently has drawn a lot of attention, particularly for governments, with enforcement of new laws and international standards. The term Web accessibility is about how people with disabilities are able to perceive, understand, navigate and interact with the web. The results of this study, however, show that language also can be a part of web accessibility. Even though the attention has increased, it has been shown that lots of websites suffer from poor accessibility. Some of these deficiencies can relate to how people work with web accessibility and the problems and challenges this work face, which is something this study has aimed to investigate.   The study has been conducted in a qualitative interpretive spirit with a case study at Migrationsverket, which is one of 22 so called strategic governments in Sweden with a special responsibility towards disability politics. The data has been gathered through six interviews with five different people with responsibility towards web accessibility within the studied organisation. The empirical data were then compared with previous research in the area in order to achieve a credible result and enable general conclusions.   The results of the study highlights guidelines, user involvement and technical tools as common components in the process of working with web accessibility and that language should be included as a part of web accessibility. The study also emphasizes that governments can bump into problems and challenges in this process in the form of lack of attitude, lack of competence, lack of managerial support, inadequate tools, inadequate standard guidelines, complicated user involvement, government procurement and out dated systems.

High school students of today frequently come into contact with the English language through radio and television. Many students even manage to read instruction manuals and understand how technical devices work, such as, for example, computer games. However, most teachers underestimate their students’ ability and persist in using Swedish to explain how the English language works. I have analysed how high school students manage when they take an English grammar test in English. My results show that the students manage very well. Learning is rather about the meta cognitive ability of the students which, is what both teachers and students should spend more time on in order to achieve successful learning.

Syftet med studien är att undersöka attityder hos högstadieelever till varieteterna skånska, norrländska och svenska på mångspråkig grund. Ett annat syfte är att ta reda på om dessa ungdomar anser svenska på mångspråkig grund vara en dialekt, och om svaren varierar utifrån kön och första- och andraspråkstalare. Ett annat perspektiv som jag även kommer att presentera är den didaktiska aspekten på språklig varietet och vilka pedagogiska faktorer som kan påverka elevernas attityd till dialekt.En enkätundersökning utfördes på två könshomogena grupper, där eleverna fick lyssna på inspelningar av de tre olika språkliga varieteterna. Resultaten av informanternas definitioner av dialekt är följande: geografiskt, tids- och platsbundet och språkligt släktskap. Ungdomarnas definition av dialekt stämmer överens med forskarnas, det vill säga tal som är typiskt för ett geografiskt område, även om ungdomarna använder andra ord. Enligt undersökningen varierade ungdomarnas attityd till språkliga varieteter mellan kön och till en viss del mellan första- och andraspråkstalare. Flickorna valde fler positiva uttryck än pojkarna till varje dialekt, förutom till svenska på mångspråkig grund som talades av mannen, det som pojkarna var mest positiva till. Andraspråkstalarna var något mer positiva till svenska på mångspråkig grund än förstaspråkstalarna.

Bristande handhygien hos vårdpersonal är idag främsta orsaken till uppkomst av vårdrelaterad infektion (VRI), något som både skapar lidande för den drabbade samt utgör stora kostnader för vården och samhället. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att undersöka vilka faktorer som påverkar följsamheten till handhygien hos vårdpersonal samt vilka interventioner som finns för att förbättra följsamheten. 25 artiklar analyserades och resultatet visade att följsamheten till handhygien påverkades av olika typer av arbetsmoment, yrkesprofession, den fysiska arbetsmiljön, arbetskollegor samt vårdpersonalens egen inställning/attityd till handhygien. Interventioner för att förbättra handhygien var främst utbildning och feedback, tävlingar och belöning, visuell stimulering samt multimodala interventioner. Det finns kunskapsluckor gällande hur och när handhygien bör utföras. Det är viktigt att göra personalen delaktig i arbetet med följsamhet till handhygien. Utbildning är viktigt i arbetet för att främja handhygien. Tävlingar, belöning samt upplevelsen av att vara övervakad leder till att personalen känner prestationskrav vilket visade sig ha god effekt på handhygienen. Personalen upplever dock inte alltid detta positivt. Genom att skapa en miljö där personalen känner sig delaktig och kombinera detta med flera interventioner kan följsamheten främjas på bästa sätt, dock finns det en bristande kunskap om hur interventionerna ska utformas för att ha kvarstående effekt över tid.

Den här studien har undersökt visuella semiotiska resurser på klassrumsväggar med utgångspunkt i hur de har introducerats och använts samt vilka anledningar som fanns till att de placerades på väggarna i klassrummen. Centrala begrepp i studien har varit visuella semiotiska resurser, semiotiska resurser samt socialsemiotik. De centrala begreppen i vår studie har definierats i avsnitt 2.2 och 4. Socialsemiotik var förutom ett centralt begrepp även det teoretiska perspektiv som studien hade sin grund i. Den tidigare forskningen som vi har relaterat vår studie till berörde den sociokulturella traditionen, barns minne, andraspråkselever samt elever i behov av särskilt stöd. Kvalitativa intervjuer har använts som metod. Underlaget till studien bestod av insamlade data från fyra lärare i olika årskurser på samma skola. Det visade sig att de visuella semiotiska resurser som undersöktes i studien kunde kategoriseras utifrån tre olika sätt att introducera dessa för eleverna. Visuella semiotiska resurser som har introducerats genom att: eleverna själva har fått upptäcka dem de har presenterats för eleverna eleverna har fått arbeta med dem Att introducera visuella semiotiska resurser genom att presentera dem för eleverna visade sig vara närmare sammankopplat med en fortsatt aktiv användning av den visuella semiotiska resursen än när något av de andra två introduktionssätten användes. Resultatet visade även att anledningarna till att de visuella semiotiska resurserna sattes upp på klassrumsväggarna var för att dessa skulle fungera som inspiration och motivation, eller för att påminna eleverna om vad som hade gjorts eller vad som förväntades av dem. En slutsats som har dragits av studiens resultat var att samtliga lärare har utgått från deras respektive klasser som helhet när de har satt upp de visuella semiotiska resurserna, som omfattats av studien, på klassrumsväggarna.

En hel, del? a scientific essay about how different pedagogics and teaching can strengthen comprehensive view of pupils. The essay is based on two stories in which we are placed in situations which are difficult to judge. In the first story, Fredrik is forced to leave one kind of teaching in favor of another. The other depicts how Lina may refrain from planning to act class teacher. With those situations, we will review how sudden changes impact the teaching structure can influence the role of learning and the leisure teacher in school. The chosen method is essay writing, where we are given the opportunity to reflect and deepen the basis of the relevant dilemma, with the support of relevant literature for leisure and leisure-time education. The essay is also based on Immanuel Kant's theories of duty, in order to discuss the leisure education assignment from various aspects, we have used Birgit Andersson and her research on contemporary leisure-time education. With this essay, we reinforce the importance of different types of pedagogy as well as the value of reflection and planning to accommodate comprehensive view of pupils.

Arbetet behandlar en möjlig lösning på bostadsbristen, för dagens Studenter i form av flytande studentbostäder på vatten i ett modulkoncept. Vilket betyder att bostäderna kan förflyttas där bostadsbristen befinner sig. Utifrån metoden, System Development, har ett utformningsförslag av en flytande studentbostad lagts fram, baserat på Compact Living. Undersökningen baseras på litteraturstudier, observationer och intervjuer. Resultatet visar ett koncept, på hur flytande studentbostäder skulle kunna sättas samman i en modulenhet.

Det här är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning textdesign. Syftet med arbetet är att undersöka hur bostadsinformation på webben kan skrivas lättillgängligt utifrån valda principer, utan att viktig information försvinner. Målet är att ta fram lättillgängliga texter med bostadsinformation som kan ersätta originaltexterna på ett likvärdigt sätt. Med hjälp av en läsbarhetsanalys, en intervju och en enkätundersökning har Bostads AB Mimers bostadsinformation analyseras och undersökts. Intervjun genomfördes med Mimers kommunikationschef för att få svar på vad Mimer vill förmedla genom sin hemsida och till vem. Studien visar att informationen på Mimers hemsida behöver ses över. Texterna innehåller ett användande av du-tilltal som inte är konsekvent, vissa begrepp förklaras inte tillräckligt och information till boende och sökande blandas. / This is a thesis in information design with the emphasis on textual design. The purpose of this assignment is to investigate how to best write residential information for the web, which is accessible, without having to delete any important information. The goal is to create accessible texts with residential information, which can replace the original texts in a suitable way. Bostads AB Mimer’s (a land lord company) residential information has been analysed and investigated through a readability analysis, an interview and a questionnaire. The interview was held with Mimer’s head of communications and the purpose was to find out what Mimer wants to convey with their website and too whom. The study shows that the information on Mimer’s website has to be improved. The texts address the reader as you and themselves as we or us but not in a consequent way. Some entities are not explained enough and information directed too the residents and too those who are searching for an apartment, is mixed.

Övervikt har ökat bland unga de senaste åren. Övervikt och fetma orsakas av en energiobalans. Mycket av barnens tid idag tillbringas i skola och förskola vilket innebär ett förändrat aktivitetsmönster. Redan tidigt i livet grundläggs vanor som kan innebära hälsorisker samt ha betydelse för hälsan senare i livet. Att redan i tidig ålder ha övervikt medför en försämring av den framtida folkhälsan. Forskning visar goda effekter av fysisk aktivitet på hälsan samt minskad risk för förtida död. Verktyg i sjuksköterskans arbete kan vara Familjecentrerad vård med Motiverande samtal och Fysisk aktivitet på recept.  Att  motverka  övervikt  bidrar  till  hållbar  utveckling.  Det  finns  en  brist  på kunskap och förståelse om hur överviktiga barn och ungdomar upplever fysisk aktivitet. Med en ökad medvetenhet kan vården utvecklas positivt. Syftet med studien är att belysa överviktiga barn och ungdomars upplevelser av fysisk aktivitet. Litteraturstudien baseras på 11 kvalitativa samt en kvantitativ artikel för att utöka kunskapen inom området. Två teman identifierades utifrån artiklarna, Upplevda hinder för fysisk aktivitet och Upplevda nycklar för fysisk aktivitet. Resultatets huvudfynd var barnens upplevelser om bristen på och känslan av gemenskap och sammanhang, vilket kan vara till hjälp i behandling och förebyggande hälsoarbete. Barnens självbild och självkänsla framkom tydligt som otillfredsställande och upplevdes hindra den fysiska aktiviteten. Gemenskap och att ha vänner var positivt och upplevdes motiverande. För att motverka övervikt hos barn måste rätt verktyg samt förståelse för bakomliggande mekanismer göras tydliga. Sjuksköterskan kan genom att vara medveten om barnets upplevelser av fysisk aktivitet informera och undervisa dem och familjen i hur de på bästa sätt kan förändra och förbättra sin hälsa.

Klimatanpassning och tillväxt är två intresseområden som kan konkurrera med varandra när vattennära områden ska bebyggas. Vattennära boende bidrar till stadens attraktivitet för att locka fler invånare och skapa tillväxt. Samtidigt är dessa områden utsatta för översvämningsrisk. Anpassning behöver därför ske för ökad säkerhet, eller byggande helt avstås från. Ett komplext problem som skapats genom globala påtryckningar att tillväxt ska strävas efter. Problematiken illustreras genom att använda Karlstad kommun som undersökt fall. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur strategier för samhällsplanering och klimatanpassning utformats lokalt i en tillväxtkommun med översvämningsrisk. Studien genomfördes via kvalitativ innehållsanalys samt användande av ramverk för miljörättvisa. Textanalys genomfördes av kommunala styrdokument för samhällsplanering och klimatanpassning. Utifrån analys av resonemang i styrdokumenten kan konstateras att skapandet av en attraktiv stad för att uppnå tillväxt väger tyngre än anpassning. Ur rättviseperspektiv tas inte hänsyn till individers sårbarhet och förutsättningar, då lockandet av önskvärda samhällsgrupper istället prioriteras. Vattennära bostadsbebyggelse är en marknadsföringsmässig tillgång, även om översvämningsrisk finns. Resultatet från undersökningen kan användas för att förstå komplexiteten mellan att prioritera och skydda det samhälle som finns idag, samt skapa ett samhälle där tillväxten är god och anpassning inte konkurrerar med attraktivitet.