Detta arbete har som syfte att undersöka vilka åsikter elever samt lärare har om nivågrupperad matematik på högstadiet. Med detta menas att elever på högstadiet har givit sin åsikt om vilken undervisningsmetod de vill ha samt att lärare på olika högstadium har givit sina åsikter om vilken metod de tycker är bäst samt varför. Lärarna har även givit sina åsikter om de tror att det blir någon skillnad på elevers prestationer om de studerar matematik nivågrupperat eller i heterogena klasser som är det vanligaste i dagens skola. Arbetet tar även upp den forskning som tidigare har gjorts på ämnet nivågruppering för att bland annat visa på olika definitioner av nivågruppering och vad styrdokumenten i den svenska skolan säger om användandet av nivågruppering.  För att besvara de frågeställningar som har ställts här så har en enkätundersökning genomförts med elever i högstadiet om vilken form av undervisning de föredrar. Vidare har även intervjuer med lärare på högstadiet genomförts för att undersöka deras tankar och åsikter om matematikundervisningen i skolan.  I arbetet framkommer att de flesta elever vill arbeta med en nivågrupperad undervisning då de känner att det borde bli lättare att lära sig matematik. Det resultat som intervjuerna gav var att även en del av lärarna tycker att eleverna borde studera matematik nivågrupperat. Huvuddelen av lärarna ansåg också att elevernas generella prestationer i matematik ökade om de läste nivågrupperat.

Syftet med studien var att utveckla kunskaper om lärares syn på muntlig återkoppling i matematikundervisningen i årskurs 1-3. Frågeställningarna behandlade hur lärare beskriver att de använder muntlig återkoppling, vilka framgångsfaktorer de lyfter, samt vilka nivåer på muntlig återkoppling som vi kan urskilja att lärarna beskriver. Urvalet var målinriktat och data har samlats in genom kvalitativa forskningsintervjuer där sex verksamma lärare deltagit. I resultatet framkom att lärare dagligen säger sig använda muntlig återkoppling och att olika framgångsfaktorer är väsentliga. En gemensam utmaning som lärarna lyfte är tidsaspekten och att hinna ge alla elever muntlig återkoppling som för lärandet framåt. Ytterligare en slutsats var att utifrån lärarnas beskrivningar kunde vi urskilja att de ger muntlig återkoppling på olika nivåer. De beskriver att de först vill bekräfta eleven varpå sedan ge guidning i hur eleverna kan ta sig vidare.

I förskolan idag sjungs det sånger av nyare och äldre karaktär där synen på barn genomsyrar texterna i sångerna. Det finns dock inte särskilt mycket forskning kring vad som sjungs och varför. Denna studie har som syfte att jämföra synen på barn i musik, genom att jämföra sånger som sjöngs under perioden då barnstugeutredningen ägde rum i Sverige och sånger som sjungs idag. Inledningsvis kommer jag att ge en kort introduktion till vad som inspirerat mig till att skriva denna studie och ge en övergripande genomgång av förskolans historia. Metoden som jag har använt mig av är kvalitativ, där jag gjort ett urval av tio sånger som har analyserats utifrån föreställningar av genus och etnicitet i synen på barn. I analysdelen problematiserar jag de sånger som valts för studien och normerna som reproduceras i dem genom olika teoretikers genus- och etnicitetsperspektiv. Det kommer att ges en definition av begreppet intersektionalitet som även kommer att användas i analysdelen. Resultatet i studien visar en hel del normer som reproduceras genom sånger. Diskussionsdelen ger sedan förslag på potentiella förändringar för att förskolan ska uppfylla de krav som står i läroplanen.

Aim:Examine primary school teachers experience and experience of how a hig school (grades 7-9) works to promote attendance at the school. Methods: The survey used a qualitative inductive approach, meaningful selection, semi-structured interwiews and a qualitative content analysis. Results: The results presents with three main categories Attention Attendance, Municipal level intiatives and early interventions is important. The results shows that in the work to promote attendance at school, relationships between students and a reliable adult are an important component. Municipal-level intiatives may look different, but are based on creating the conditions for students with low attendance at school to be able to return to functioning schooling. Early intervention for students with hig absenteeism is important. Conclusion: The attention-grabbing problem of problematic absence affects both the individual and the community unless measures are promptly initiated. For students who do not complete the education, it can lead to lower conditions in the labor market and poorer health. This study highlights the importance of erly efforts to promote attendance.

Det här är en kvalitativ och kvantitativ studie med syfte att undersöka läsmotivationen under sommarlovet hos elever i årskurs 3 samt även undersöka om det är några skillnader beroende på vilket kön eleven har. Studien undersöker detta med hjälp av enkäter 74 elevers läsning under sommarlovet och deras allmänna inställning till läsning. Av dessa 74 elever intervjuades 15 elever om deras läsvanor och vad som händer när de läser. Enkäterna visade att fler flickorna har en bättre inställning till läsning jämfört med pojkarnas inställning. Det visade sig även att elevernas val av genrer varierade mellan de olika könen. Utifrån intervjuerna framkom det att fler av flickorna som var intresserade av böcker och att nästan alla av flickorna hade någon vuxen som läste för dem jämfört med pojkarna där hälften svarade att någon förälder kunde läsa för dem ibland. Det resultat som framkommit har analyserats genom tidigare forskning men även utifrån ett sociokulturellt perspektiv eftersom det finns åsikter att eleverna lär sig genom samspel med andra och genom att använda sig av språkliga redskap för att lära sig. / <p>Godkänt datum 2019-06-17</p>

Syftet med detta utvecklingsarbete var att undersöka och mäta eventuella skillnader i eleversförståelse av koncepten konstruktionsprinciper, hållfasthet och konstruktioners stabilitetberoende på om eleverna arbetat med dessa koncept fysiskt i klassrumsmiljö eller digitalt pådistans. För att kunna göra detta försöker vi svara på följande frågeställning: Hur påverkaselevernas förståelse av koncepten konstruktionsprinciper, hållfasthet och konstruktionensstabilitet beroende på om de genomför laborationer digitalt eller fysiskt? Vi har använt enexperimentell metod för att kunna svara på frågeställningen där två grupper av elever i årskurssju fått genomgå två olika projektbaserade laborationer med brokonstruktioner; en digital ochen fysik. Elevgrupperna har sedan testats i deras förståelse av de berörda koncepten. Vi haräven korrigerat för gruppernas tidigare kunskaper genom att testa grupperna även innanexperimentet. Utifrån ett multiteoretiskt perspektiv, med tonvikt på pragmatism ochmultimedialärande, har sedan insamlad data analyserats. Resultatet indikerar i linje med teorioch tidigare forskning att fördelar med digitalt arbete i slutändan innebär både utökad ochfördjupad förståelse av de berörda koncepten. Dock ifrågasätter författarna validiteten iresultatet på grund av det ringa urvalet i studien.

Sammanfattning Studiens syfte var att undersöka hur fritidslärare arbetade för att förebygga och motverka mobbning och kränkande behandling på fritidshemmet. Studien syftade även till att få kunskap om vilka åtgärder som tas om kränkande behandling uppstår. Undersökningen avsåg till att besvara tre frågeställningar som berör vilka metoder lärarna använder sig av för att förebygga kränkningar, vilka åtgärder som tas samt i vilken grad kränkningsanmälningar används som åtgärd. En kvalitativ metod i form av intervjuer användes i studien. Undersökningen innehöll även en mindre kvantitativ frågeställning. De intervjuade var sex stycken lärare, varav tre stycken är utbildade och verksamma på tre olika fritidshem. Resultatet visade att lärarna använde sig av ett stort antal metoder för att förebygga och motverka kränkningar. Dessa metoder är bland annat god vuxennärvaro, styrda lekar och lekgrupper, ordningsregler samt att barnen får vara delaktiga i det förebyggande arbetet. Beträffande de åtgärder som sätts in om kränkande behandling uppstår nämner samtliga lärare skyldigheten att skriva en kränkningsanmälan. Undersökningen visade dock att vissa av lärarna kände en osäkerhet kring hur och när en kränkningsanmälan ska genomföras. Den mindre kvantitativa studien påvisade vidare en stor variation i antalet kräkningsanmälningar som varje fritidshem genomför per år.

Elever på yrkesprogram i Sverige presterar sämre på nationella proven i matematik jämfört med elever på högskoleförberedande program (detta trots att matematikkurserna på yrkesprogram är anpassade till yrkesutbildningen och ofta på en lägre teoretisk nivå än på de högskoleförberedande programmen). En anledning till varför eleverna lyckas sämre kan vara att eleverna inte ser nyttan med matematiken, det vill säga att det i kurserna saknas en tydlig koppling till hur de kan använda matematiken i sitt kommande yrke. Detta examensarbete undersöker vilka metoder som kan användas för att koppla ämnet till elevens framtida yrke. Gemensamt för den forskningslitteratur som utgör underlaget för detta examensarbete är att litteraturen förespråkar att matematikläraren och yrkesläraren ska samarbeta med varandra. Vid samarbete mellan matematikläraren och yrkesläraren kan infärgade uppgifter skapas som synliggör nyttan av matematiken i elevens framtida yrke. Att arbeta ämnesövergripande och med infärgade uppgifter verkar  enligt flera av mina källor ha en positiv effekt på elevernas inlärning. / Students in vocational educational programs in Sweden perform less well on standardized national test in mathematics than students on university preparatory programs (even though the mathematics they study are made specifically for vocational education and often on a lower theoretical level). One reason why students in vocational education succeed less may be that they cannot see the usefulness of mathematics, this since the math education lack a visible connection with the students future vocation. This thesis aim to find out how mathematics can be made visible in the students’ future career. Common to all articles included in this literature study is that they advocate that mathematics teacher and vocational teachers should co-operate with each other. This would create integration between mathematics and other vocational subjects that would allow the students’ to see the need of mathematics in their future profession.

Den här studien undersöker tre guvernanter ur den viktorianska guvernantgenren, som även kan förstås som den viktorianska guvernantromanen: Jane i Jane Eyre (Charlotte Brontë, 2014), Den okända kvinnan i När skruven dras åt (Henry James, 2013) och Martha Leigh i Guvernanten på Mellyn (Victoria Holt, 2018). Syftet med studien är att studera hur respektive guvernant förstår sitt psykiska och fysiska välmående. Detta görs från både ett tidigt och ett senare skede i verket, i syfte att studera guvernanternas utveckling från början till slutet. Dessa analyser jämförs sedan mellan de olika verken: Jane Eyre (Brontë, 2014), När skruven dras åt (James, 2013) och Guvernanten på Mellyn (Holt, 2018), för att studera verkans eventuella likheter och skillnader eftersom de tillhör samma genre – den viktorianska guvernantromanen. Dessutom berör denna studie även ett didaktiskt perspektiv på hur studien kan bli relevant för svenskundervisningen på gymnasieskolan. Studien utgår från teorin Epikanalys (Claes-Göran Holmberg &amp; Anders Ohlsson, 1999) och nyttjar metoden komparation av karaktärer genom intertextualitet från kapitlet ”Intertextualitet, komparation och reception” (Anders Olsson, 2002). Studien visar att det finns såväl likheter som skillnader mellan hur guvernanterna: Jane (Brontë, 2014), Den okända kvinnan (James, 2013) och Martha (Holt, 2018) uppfattar sig själva både psykiskt och fysiskt. Studien kommer även fram till att den kan nyttjas i svenskundervisningen i gymnasieskolan för att skapa förutsättningar för elever att utveckla en mer vidgad syn på deras uppfattning om omvärlden.

I dagens samhälle ökar användningen av digitala verktyg och läsning på digital skärm blir en allt mer central del i våra liv. Kraven på elever har i och med att mediets införande bidragit till att informationen som eleverna möter i skolan blivit mer komplex. Istället för en bok ska läsaren hantera ett verktyg som inte existerat i mer än ett tiotal år. Vårt allt mer digitaliserade samhälle i kombination med att svenska elevers resultat i läsförståelsetestet i PISA-undersökningen sjunkit gör att nya utmaningar finns för den svenska skolan. Syftet med denna uppsats är att undersöka om elever på mellanstadiet har det svårare att förstå digitala texter än traditionella analoga texter. De frågeställningar som studien bygger på är: Skiljer sig förståelsen mellan traditionell läsning och digital läsning på skärm? Vilka kompetenser lyfter tidigare forskning att en läsare behöver ha för att kunna förstå digitala texter? Vilken attityd har lärare till digitala texter och verktyg i undervisningen idag? Med utgångspunkt i syftet och frågeställningarna söker jag svar i hur min egen undervisning behöver utvecklas för att möta de nya skrivningarna i läroplanen för grundskolan. Metoden som har använts för att besvara dessa frågor är en kvalitativ metod med kvantitativa inslag i form av ett större läsförståelsetest som genomförts på digital skärm och på traditionellt vis genom att läsaren läst på papper. Elevernas svar i testat har med hjälp av ett bedömningsstöd tolkats för att bedöma om svaret varit rätt eller inte. Resultatet i form av antal rätt från läsförståelsetesten har sedan analyserats och resultaten i de två undersökningarna har ställts mot varandra för att kunna dra en generell slutsats. Som komplement till läsförståelsetestet så har även två semistrukturerade intervjuer genomförts med två lärare. Syftet med intervjuerna var att undersöka hur verksamma lärare ser på digital läsning och hur den digitala tekniken har påverkat deras undervisning. Resultatet i studien visar att det går att se en viss skillnad i hur eleverna presterat när man jämförde två olika grupperna, de som läst digitalt och de som läst på papper. Vid sökläsning visade det sig att eleverna som läst en digital text presterat något bättre än de elever som läst texten på papper. Vid djupläsning har däremot eleverna som läst på papper presterat något bättre än de elever som läst den digitala texten. Resultatet i undersökningen, i kombination med den tidigare forskningen och det lärarna berättat i intervjuerna, antyder att syftet med läsningen bör styra valet av textmedia. Ska läsaren förstå något på djupet lämpar sig texter på papper bättre, medan läsning där läsaren ska söka fakta och skumma igenom en text lämpar sig bättre när läsaren läser på digital skärm.