Vad behövs för att bli en framgångsrik matematiklärare inom området algebra på lågstadiet som för många elever är ett problematiskt område? Denna systematiska litteraturstudie syftar till att synliggöra vilka lärarkunskaper som är viktiga för att bedriva framgångsrik undervisning i algebra på lågstadiet samt hur olika undervisningsstrategier inom matematikområdet kan bidra till bättre kunskapsinhämtning för elever. Studien baseras på tio vetenskapliga artiklar som kategoriserats och analyserats. Resultatet visar att lärare behöver behärska flera olika kunskaper för att undervisa på ett framgångsrikt sätt, däribland ämneskunskaper och förmåga att samtala och reflektera. En del av resultatet kring undervisningsstrategier indikerar att en kommunikativ undervisningsstrategi kan vara gynnsam för att elever ska ges möjlighet att utveckla algebraiska förmågor, om övriga förutsättningar är fördelaktiga.

In this paper the author conducts a design case study, to identify problems and possibilities of implementation of a self-service system, named AutoMat, in a traditional supermarket located in a rural area named Ulrika. Service design methods are utilized to identify value creating actions and the user’s perception of the service landscapes for both service systems. The results are presenting an example of a partial adoption of the self-service system in the supermarket, where the supermarket is unmanned the majority of the opening hours and offers the services which cannot be included into the self-service during the manned opening hours in order to maintain the availability and attractivity of the rural area.

Bakgrund: Användning av läkemedel ökar och därmed ökar också läkemedelsrelaterade problem. För att patienter ska kunna ha en säker läkemedelsbehandling krävs bland annat korrekt och fullständig läkemedelsinformation. I dagsläget finns det olika informationskällor som patienter använder för att hålla koll på sin läkemedelsbehandling men i många av dem förekommer avvikelser som gör att risken för felmedicinering eller överdosering ökar. Syfte: Syftet med det här arbetet var att undersöka prevalensen av avvikelser i läkemedelslista ”Mina sparade recept på apotek” (MSR), samt att se om vissa läkemedelsgrupper skulle förekomma oftare än andra bland avvikelserna. Även andra variabler, såsom informationskällor som patienter använder för att hålla reda på sin läkemedelsbehandling, avsaknad av receptbelagda läkemedel i MSR och användning av receptfria läkemedel mättes. Metod: Data for studien samlades in genom speciellt utformade läkemedelsintervjuer med patienter på ett öppenvårdsapotek i Sverige under veckorna 3–5 i början av 2021. Patienterna som inkluderades var vuxna patienter som hade åtminstone tre receptbelagda läkemedel i sin MSR och som hämtade ut läkemedel åt sig själva. Innan läkemedelsintervjuerna påbörjade erhölls också ett skriftligt samtycke från alla deltagare. Resultat: Nästan 70 procent av 69 intervjuade patienter hade minst en typ av avvikelse i MSR, därav dubbla och inaktuella recept var vanligaste. Bland avvikelserna var de vanligaste läkemedel för behandling av sjukdomar som rör nervsystemet, hjärta och kretslopp samt matsmältningsorgan och ämnesomsättning. En del av patienterna (35 procent) saknade receptbelagda läkemedel i sin MSR, medan 30 procent av dem uppgav att de använde receptfria läkemedel. Informationskällan som användes av de flesta patienterna för att hålla koll på deras läkemedelsbehandling var just MSR.  Slutsats: Avvikelser i MSR förekommer hos nästan 7 av 10 patienter och de läkemedelsgrupperna som var vanligare bland avvikelser är också läkemedelsgrupper som orsakar mest läkemedelsrelaterade problem. Dessa avvikelser måste åtgärdas eftersom de påverkar patienternas säkerhet och förhoppningsvis kommer implementering av den nya nationella läkemedelslistan (NLL) kunna förbättra situationen för både patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen. / Background: The use of medicines has increased in the past few years, which has also led to increased amount of drug-related problems (DRP), such as drug-drug interactions and serious adverse effects which lead to hospitalization. In order to decrease the amount of DRP, the medication lists of individual patients need to be accurate and updated. The most used medication list among those available is the one that is printed out at a pharmacy “My stored prescriptions at pharmacy”.  It is also called “Prescription List” (PL). Even though a lot of patients use the PL, there are a lot of discrepancies in it, such as noncurrent and missing prescriptions, but also prescription duplicates. Aim: The aim of this study was to study the prevalence of discrepancies in the PL, such as noncurrent or duplicate prescriptions, wrong dosage or other unclarities, but also to see if there are some particular drug groups which are more common among the discrepancies. Secondary outcomes that were measured included the amount of missing prescriptions in the PL, as well as the usage of over-the-counter (OTC) medicines and primary information sources that patients use to keep track of their prescriptions. Methods: Data needed for the study was collected by interviewing patients at a local pharmacy. The interview was specially designed to answer to all the outcomes and the patient’s individual PL was also used to identify the discrepancies. In order to be included in the study patients needed to be at least 18 years old, have three or more prescriptions in the national prescription repository (NPR) and pick up their own medication, as well as provide a written consent to participate. Pharmacists that were dispensing patient’s prescriptions were also in charge of the recruitment of patients. Result: Out of the 103 patients that were informed about the study, 69 patients were included. Almost 70 percent of them had at least one type of discrepancy in the PL. The most common discrepancy was prescription duplicates (46 percent), followed by noncurrent prescriptions (44 percent). Drug groups which were common among the discrepancies were the drugs used to treat diseases in the nervous system, cardiovascular system and digestive system (including metabolism). Secondary outcomes showed that 35 percent of the patients had at least one missing prescription in the PL, but also that 30 percent of the patients used OTC medicines, the most common being paracetamol (acetaminophen). The most used information source was the PL with 32 percent of patients using it as their primary information source for their medication therapy. Conclusions: Prescription duplicates and noncurrent prescriptions are frequent in the PL and are a major source of medication errors for patients and health-care workers. Drug groups which where the most common among the discrepancies are also the ones responsible for half of the hospitalizations in Sweden. This implies that they could probably be prevented by improving the PL. The number of the missing prescriptions was quite low. The usage of OTC medicines showed that most of patients used painkillers. These are the drugs that Swedes often overuse and therefore, for future safety, monitoring of OTC sales should be implemented. Although it had 21 percent of inaccuracies, the PL was the most used information source for the patients, which gives the conclusion that the improvement of it is needed as soon as possible in order to prevent and decrease the frequency of DRP.

Bakgrund: När följsamhet till ordinerad läkemedelsbehandling brister kan det leda till onödig ohälsa, förvärrade sjukdomstillstånd och kostnader för fler vårdbesök och inläggningar på sjukhus samt att dyra mediciner felanvänds. Det är endast 60 procent av patienterna, som blivit ordinerade antibiotika i fem dagar, som fullföljer sin läkemedelsbehandling. Om den ordinerade behandlingen är sju dagar lång sjunker följsamheten till 40 procent. Syfte: Vårdpersonalens upplevelse av patienters bristande följsamhet till ordinerad läkemedelsbehandling och hur vårdpersonalen upplevde patienternas attityd. Metod: En litteraturstudie genomfördes med tio kvalitativa artiklar från databaserna Pubmed och Cinahl. Analysen följde Forsberg och Wengströms (2015) innehållsanalys och det framkom fyra teman. Resultatet: Bristande följsamhet till läkemedelsordinationer beskrevs i samtliga artiklar som ett problem, men det förekom olikheter beträffande uppfattningen om hur utbrett problemet var. Vårdpersonalen ansåg att det brast i kunskap och i samarbete mellan disciplinerna om hur patienterna skulle följas upp gällande ordinerad läkemedelsbehandling. Konklusion: Genom en ökad kunskap om följsamhet kan konstruktiva lösningar arbetas fram. Interventioner kan utformas för att hjälpa den enskilde vårdpersonalen.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka uppfattningar som handledarna har om skolans kunskapskrav, hur kommunikationen mellan skola och arbetsplats fungerar och på vilka grunder yrkesläraren betygsätter eleven. Som yrkeslärare är det många perspektiv att ta hänsyn till och arbetet med arbetsplatsförlagt lärande är komplext. På vilket sätt handledare och yrkeslärare inom APL utgår ifrån likvärdiga kunskapskrav inom vård- och omsorg verkar vara ett outforskat område. Därför kommer denna studie att fokusera på vilken uppfattning handledare har om skolans kunskapskrav, vilka rutiner som används för att föra över information mellan skola och APL samt om handledarna har några förslag hur informationsöverföring mellan de olika verksamheterna kan förbättras. Resultatet visar att trots att handledarna både har erfarenheter och kunskaper så upplevde de flesta att de inte har tillräckliga kunskaper om skolans kunskapskrav och de är osäkra om vad de ska lära ut samt vad som ska bedömas. I dagsläget finns fungerande rutiner för informationsöverföring mellan handledare och yrkeslärare där de använder sig av trepartssamtal, arbetsplatsbesök, digital loggbok, checklistor, bedömningsformulär, mail, SMS och telefonsamtal. Något som handledarna lyfter i intervjuerna som skulle förbättra informationsöverföringen mellan verksamheterna är att yrkesläraren och handledaren träffas innan eleven kommer ut på APL. Då skulle de tillsammans kunna prata ihop sig, gå igenom APL-pärmen med information som eleven har med sig ut på APL och få tydligare instruktioner om vad som krävs av dem som handledare.

Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares erfarenheter av och perspektiv på mobbning samt beskrivningar av arbetet med att motverka detta i förskolan. Symbolisk interaktionism utgjorde studiens teoretiska utgångspunkter. För att få svar på studiens syfte och frågeställningar genomfördes semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade tio förskollärare från fyra olika förskolor som sammantaget representerade två olika socioekonomiska områden. Analysen av intervjumaterialet genomfördes med hjälp av metoder från konstruktivistisk grundad teori. Genom denna analysmetod kunde vi dela upp resultatet i olika kategorier och dessa kunde sedan relateras till varandra. I resultatet framkom olika definitioner av begreppet mobbning, olika erfarenheter, orsaker samt arbetssätt men även vilka grunder som fanns för deras uttalanden och strategier. Flertalet förskollärare definierade mobbning som upprepande elaka handlingar och inkluderade även social utfrysning. Stora barngrupper framhölls som en viktig orsak till varför mobbning uppstår. Förskollärarna nämnde olika strategier och arbetssätt vilka bland andra var att dela upp barnen i mindre barngrupper, föräldrakontakt samt närvarande pedagoger. Som stöd för sina resonemang hänvisade de till likabehandlingsplanen, läroplanen samt egna erfarenheter.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka synen bland vårdpersonal på fysisk aktivitet på recept (FaR) för personer med psykisk ohälsa, samt upplevda hinder vid implementeringen av FaR. Frågeställningar Vilka upplevda hinder finns bland vårdpersonal som motverkar dem från att ordinera FaR till personer med psykisk ohälsa? Hur ser vårdpersonalens kunskap ut inom fysisk aktivitet och dess effekt på psykisk ohälsa? Vad har vårdpersonalen för inställning till och erfarenhet av FaR och är det en arbetsmetod som de har för vana vid att använda som behandling till personer med olika slags psykologiska besvär? Metod Studien är en intervjustudie gjord utifrån en kvalitativ metod där datan analyserades utefter en deduktiv innehållsanalys. Det teoretiska ramverket som har använts är “Theoretical domain framework”, förkortat TDF, vilket har styrt såväl studiens intervjufrågor som analysen. Datan kodades utifrån ramverkets 14 domäner, och genererade analysens teman. Intervjuguiden var av semi-strukturerad karaktär med 21 stycken frågor samt följdfrågor. Rekryteringen av deltagare skedde via mejl samt facebook-inlägg. Totalt medverkande 12 stycken deltagare som bestod utav 5 allmänläkare, 5 fysioterapeuter och 2 sjuksköterskor. Det de alla hade gemensamt var att de hade erfarenhet av att jobba med FaR och personer med psykisk ohälsa. Resultat Resultaten visar på att vårdpersonalen hade en positiv inställning till FaR som behandling mot psykisk ohälsa, där en del använde det mer än andra. Alla visste hur de skulle skriva FaR:et, och de kände till hälsoeffekterna av fysisk aktivitet på den psykiska hälsan. Däremot visade några läkare en osäkerhet kring ifall FaR i dess receptform var nödvändig. De menade att ett bra rådgivande samtal är lika effektivt som ett FaR. De vanligaste hindren i att ordinera FaR var patientens egna hinder och tidsbrist. Övriga hinder var brist på lokala samarbetsorganisationer, ostrukturerad uppföljningen, onödig försiktighet samt politikernas misslyckade satsning. Det framkom att mer utbildning inom fysisk aktivitet och FaR skulle på sikt öka förskrivningen inom hälso- och sjukvården. Slutsats Sammanfattningsvis ansågs FaR vara en lämplig metod att överväga och en viktig del i arbetet med psykisk ohälsa, även om det alla gånger inte behöver vara ett recept involverat. Arbetet kring fysisk aktivitet och levnadsvanor är en oerhört viktig del och något som behöver få mer utrymme inom hälso- och sjukvården. Utvecklingen tycks gå i rätt riktning men det finns stor förbättringspotential. FaR ansågs vara en underutnyttjad resurs där fler insatser med exempelvis ökad utbildning, mer strukturerad uppföljning och dokumentation behövs för att öka implementeringen av FaR. / Aim and research questions The aim of the study was to investigate the view among health care professionals on physical activity on prescription (PAP) for people suffering from mental illness, as well as perceived barriers to implementing PAP. Research questions What perceived barriers exist among health care professionals that discourage them from prescribing PAP to people with mental illness? How does health care professionals's knowledge look like regarding physical activity and its effect on mental illness? What are the attitudes and experiences of PAP among health care professionals and is it a tool that they usually use as treatment for people with different kinds of psychological disorders? Method The study is an interview study based on a qualitative method where the data was analyzed using a deductive content analysis. The theoretical framework used is “Theoretical domain framework”, abbreviated TDF, which has been the basis for both the interview guide and the analysis. The data was coded based on the framework's 14 domains, and generated the themes of the analysis. The interview guide was of a semi-structured nature with 21 questions and follow-up questions. The recruitment of participants was via e-mail and facebook posts. A total of 12 participants took part, consisting of 5 general practitioners, 5 physiotherapists and 2 nurses. What they all had in common was that they had experience working with PAP and people with mental illness. Results The results show that the health care professionals had a positive attitude towards PAP as a treatment for mental illness, where some used it more than others. Everyone knew how to prescribe PAP, and they were aware of the benefits that physical activity has on the mental health. However, some doctors reported uncertainty about whether PAP in its prescription form is necessary. They believed that a good advisory call is just as effective as a PAP. The most common barriers to prescribing PAP were patient's own barriers and lack of time. Other obstacles were the lack of local co-operative organizations, unstructured follow-ups, unnecessary caution and the failure of politicians. It emerged that more education in physical activity and PAP would in the long run increase the prescription in health care. Conclusions In summary, PAP was considered to be an appropriate method to consider and an important part of the work in regards to mental health, although it does not always have to be a prescription involved. Physical activity and lifestyle plays an extremely important part and is something that needs to be highlighted more in health care. The development seems to be going in the right direction, but there is still great potential for improvement. PAP was regarded as an underutilized resource where more efforts with, for example, increased education, more structured follow-up and documentation are needed to increase the implementation of PAP.

Syftet med det här examensarbetet är att få insikt i hur effekterna av realisationsvinstbeskattning påverkar hushållens rörlighet på den svenska bostadsmarknaden i samband med ett bostadsbyte. Studien avser att redogöra grunderna för realisationsvinstbeskattning i Sverige, vilka för- och nackdelar det finns med att beskatta realisationsvinster vid bostadsförsäljningar samt hur realisationsvinstbeskattningen bör utformas för att besvara framtidens utmaningar. Baserat på studiens underliggande problematik och syfte tillämpas en kvantitativ forskningsmetod i det här examensarbetet. Vid insamling av data genomfördes en enkätundersökning och totalt erhölls 102 enkätsvar. För att uppnå syftet med studien analyseras det empiriska resultatet och jämförs med tidigare forskning för att sedan presentera en slutsats och möjlighet till framtida forskning.   Resultatet av undersökningen påvisar att realisationsvinstbeskattning påverkar hushållens ekonomiska förutsättningar i samband med ett bostadsbyte, där beskattningen har en tydlig effekt på framförallt äldre hushåll. Hushåll som haft deras bostäder i många år menar att de upplever en prisuppgång på bostadsmarknaden och därmed en hög värdeökning på fastigheten. En sådan värdeökning medför en hög realisationsvinst och därmed även en hög skattekostnad, vilket i många fall leder till att hushållen aktivt avstår från att sälja sin bostad. Dynamiken på bostadsmarknaden försvagas då äldre hushåll bor kvar i sina villor trots att det finns en önskan om att flytta och trots att bostaden egentligen matchar ett annat hushåll bättre. Undersökningen påvisar även att yngre hushåll upplever utbudet på bostadsmarknaden som ett problem samt att realisationsvinstbeskattning gör det svårt för hushåll att byta bostad utifrån förändrade livssituationer.    Slutligen påvisar studien att hushållen finner dagens realisationsvinstbeskattning orättvis, där skattesatsen är oberoende av hur länge säljaren haft sin bostad i ägo. Den oberoende skattesatsen beskrivs som en central faktor till att äldre hushåll inte realiserar sina bostäder trots att önskan om bostadsbyte finns. Majoriteten av hushållens anser att Sverige bör inspireras mer av våra grannländer vad gäller beskattning av realisationsvinster, där skattesatsen baseras procentuellt beroende på hur länge säljaren haft bostaden i ägo. Somliga anser även att realisationsvinstskatten bör slopas, vilket även lyfts fram bland politiker. Tidigare forskning anser dock att forskningen är för bristfällig för att motivera en slopad vinstskatt samt att en slopad vinstskatt istället kan bidra till inlåsningseffekter på bostadsmarknaden. Vår slutsats visar att realisationsvinstbeskattning har en påverkan på hushållens benägenhet att flytta, där framförallt äldre hushåll är tydligt utsatta. Det på grund av prisuppgång på bostadsmarknaden och värdeökningar på fastigheter som låser in hushållen till sina bostäder, trots att önskan om att flytta finns.

Detta är en kvalitativ studie som syftar till att undersöka hur lärare förhåller sig till skrivverktygens möjligheter och utmaningar i skrivundervisningen. I studien deltog fem aktiva svensklärare som undervisar i årskurserna 4–6. Studien använder sig av semistrukturerade intervjuer med intervjufrågor baserade på Roz Ivaničs teori om skrivdiskurser. Teorin om skrivdiskurser används sedan för att presentera resultatet och för att förklara hur lärarna förhåller sig till skrivverktygens möjligheter och utmaningar i olika delar av skrivundervisningen. Resultatet visar att lärarna föredrog dator som skrivverktyg när eleverna ska skriva längre texter, där en av fördelarna med en skrivundervisning på dator är en enkel textbearbetning. Lärarna anser att skrivande för hand har en fortsatt viktig roll i skolan, bland annat för att det hjälper eleverna med den kognitiva förmågan. Lärarna ser främst möjligheter med ett skrivande för hand i andra funktioner än skapande av längre texter, som exempelvis vid anteckningar. Sammanfattningsvis vill lärarna ha en strävan att kombinera de båda skrivverktygen för att främja elevernas lärande.

För Österåkers kommun är det viktigt att trygghet råder. Det är ett återkommande tema i Översiktsplanen samt i de intervjuer med samhällsplanerare vi genomfört. Det är den sociala biten av brottsförebyggande aspekter som får störst utrymme. Österåker fokuserar mycket på i sin översiktsplan att kommunen vill upplevas tryggt. Däremot är det inte lika förekommande med konkreta brottsförebyggande åtgärder inom den fysiska miljön. Det förekommer montering av kameror, vilket resulterar i att problemet flyttar på sig och endast löser problemet på just den specifika platsen. Vi anser att montering av övervakningskameror är en kortsiktig lösning som inte är hållbar i längden i den brottsförebyggande frågan. Det krävs andra, långsiktiga lösningar för att det brottsförebyggande arbetet ska vara välfungerande. Kommunen strävar efter lösningar som ”ögon på stan” i förhoppning att den naturliga genomströmningen av människor i områden ska minska brottsligheten. Kommunen beaktar alltså det brottsförebyggande arbetet men det anförs större fokus på trygghetsaspekterna hos Österåkers kommun. För den enskilda samhällsplaneraren i Österåker kommun är beaktandet av brottslighet något som är situationsanpassat, det behövs alltså inte alltid tas hänsyn till det brottsförebyggande perspektivet. I vissa områden där det råder problematik med kriminalitet väger samhällsplanerarna in det i sin planering men behöver inte alltid göra det när det planeras andra områden.