Betongplattor på mark är en ofta använd grundläggningsmetod. Trots detta är sprickbildning ett vanligt problem där kraven på maximala sprickvidder ofta inte uppfylls. De sprickor som bildas i plattorna uppkommer bl.a. till följd av dess uttorkning, och då olika fuktförhållanden råder på var sida om plattan utvecklas en krympning som varierar med en gradient över tvärsnittet. Vid dimensionering av armeringen för denna inre last och sprickbildningen den orsakar, finns endast otillräckliga analysermetoder att tillgå i normer. Att analysera det tvång som uppstår vid krympningen är mycket svårt, speciellt då betongen spricker och lastfallet blir statiskt obestämt. I detta arbete undersöks sprickbildningen i krympande betongplattor på mark så att noggrannare dimensionering av den sprickfördelande armeringen skall kunna utföras. Analyserna har utförts med numeriska simuleringar i FEM-programmet Atena 2D där ett antal olika plattor med varierande betongklass, armeringsinnehåll och platthöjd undersökts. Arbetet omfattar en jämförelse av de erforderliga sprickfördelande armeringsinnehållen samt de analytiskt beräknade sprickvidder som erhålls dels enligt huvuddokumentet för Eurokod 2 och dels enligt huvuddokumentet och den tyska nationella bilagan. Armeringen har då dimensionerats utifrån en spänningsfördelning som varierar linjärt över tvärsnittet, på samma sätt som krympningen varierar. Studien behandlar även en jämförande undersökning av sprickutvecklingen vid inre respektive yttre last för att påvisa skillnader i sprickbeteendet. De numeriska simuleringarna visade att en ökad sprickfördelande förmåga och en minskning av sprickvidder erhålls då armeringsinnehållet i en platta ökas. Av de undersökta plattorna nås armeringens flytspänning inte i något fall, vilket tyder på att mängden armering kan minskas ytterligare utan att s.k. single cracks uppstår. Även vid underarmering, då armeringen minskas till 64 % av vad Eurokods huvuddokument anger, behålls den sprickfördelande funktionen. Undersökningarna visade att den sprickbildning som sker av den inre lasten vid krympning är beroende av uppsprickningen, till skillnad från sprickbildning vid yttre last. Den jämförande studien över armeringsinnehåll enligt Eurokod 2 visar att dimensionering enligt tyska nationella bilagan under verkan av inre last ger en reducerad erforderlig armeringsarea med 20 % i förhållande till huvuddokumentet. De analytiska beräkningarna över sprickvidder tyder på att beräkningsmetoden enligt Eurokod 2 ger större sprickvidder än den som beräknats enligt den tyska nationella bilagan.

Syftet med denna studie var att öka kunskapen om vilka förväntningar rektorer och ämneslärare i svenska respektive matematik har på speciallärarens arbetsuppgifter och yrkesroll. Studien kan bidra till att fylla en kunskapslucka genom att den utfördes bland rektorer och ämneslärare verksamma på gymnasiet samt att studien särskilde förväntningar på speciallärare i inriktningarna språk-, skriv- och läsutveckling respektive matematikutveckling. Studien byggde på en enkätundersökning med både slutna och öppna frågor som besvarades av totalt 162 rektorer, svensklärare och matematiklärare. De slutna frågornas svar analyserades kvantitativt i tabeller och diagram och de öppna frågornas svar analyserades kvalitativt genom att de delades in i olika kategorier. Studiens resultat visade att det fanns skillnader mellan de olika yrkesgruppernas förväntningar på speciallärarens arbetsuppgifter och yrkesroll. Resultatet visade även att deltagarna har ett i huvudsak kategoriskt synsätt på skolsvårigheter och specialpedagogiska insatser förväntas främst vara åtgärdande på individnivå.

Textens syfte är få en bild av mellanstadieelevers historiemedvetande och huruvida de känner att historieämnet är relevant och motiverande för dem att lära sig. Detta undersöks genom att besvara frågorna; Vad och hur berättar mellanstadieelever om historia, både från undervisning i skolan och andra kontaktytor? Uppfattar eleverna att historiekunskaper kan användas i resonemang om då, nu och sen? På vilket eller vilka sätt? Upplever eleverna att historieundervisningen är relevant och motiverande och hur kan undervisningen utformas för att uppnå detta? Det är ett utbrett problem att historieundervisningen i skolan inte förmedlar vikten av historisk kunskap. Eleverna ges inte de verktyg de behöver för att utveckla en förmåga att se hur historiska kunskaper kan och bör användas för att förstå världen idag samt att det vi gör idag är historia imorgon, vad som kallas ett historiemedvetande. Saknas detta riskerar ämnet att bli meningslöst och kunskapen ses som kuriosa. I texten resoneras det om hur historiemedvetande, känsla av relevans och motivation att lära hör ihop. För att bevara frågeställningarna och syftet har det gjorts en översikt av forskningsläget och en intervjustudiesom utgörs av gruppintervjuer med elever i en årskurs 5. Forskningen på området visar att den historia som barn möter utanför skolan gör ett större avtryck än den formella historieundervisningen de får i skolan. Historien i skolan gynnas av att inte enbart vara narrativ utan bör innehålla praktiska moment och verkliga historiska ting och källor. Intervjuerna analyseras ur ett hermeneutiskt perspektiv och jämförs med forskningsläget. Av intervjuernaframkommer det att historiemedvetande inte främjas i de deltagande elevernas undervisning,men det finns ändå en viss motivation att lära sig historia för vissa elever då de tycker att det är roligt. Elevernas redogörelser visar vikten av att arbeta annat än narrativt med historia och i bästa fall hade skolundervisningen kombinerats med historia som går att möta utanför skolan, så som museer eller elevernas släkthistoria.

Purpose: This work investigates the load-bearing capacity of a foundation built out of cross-laminated timber. The foundation is built with the same principles as a slab on grade made out of concrete. The purpose is also to account for the different operating principles of a wooden slab on grade with, and without, an edge beam. Method: To answer the issues at hand, a literature study was used to collect relevant information. Calculations were made with data from an example house which is presented with various drawings that illustrate the building’s size and form. Data from the example house is used to determine the loads. Thereafter, calculations were made both by hand and with the computer software FEM-design which uses the finite element method. Results: The main principle of shallow foundation design is contact pressure. The calculations show a range of contact pressure applied to the underlying soil and insulation of the foundation. Load combinations according to Eurocode 1 are used to determine the sum of loads affecting the foundation. All load combinations result in a higher contact pressure when using a foundation without an edge beam. Calculations done by hand presents the maximum value of contact pressure of the two separate foundations and highlights the difference between the two. The results from hand calculations and computer software regarding contact pressure varies. Calculations performed in FEM-design use three variations of the modulus of subgrade reaction to investigate the impact of said modulus. FEM-design also calculates the deflection which is significantly larger without an edge beam. The Conclusions of this work include a reduction in contact pressure when the wooden foundation is constructed with an edge beam. Calculations done by hand may overestimate the stiffening ability of the wooden edge beam. The modulus of subgrade reaction affects the magnitude of deflection in a larger extent than the contact pressure. It is suitable to design a wooden foundation with an edge beam with the purpose of keeping deflection to a minimum.

Syftet med examensarbetet är att bidra till ökad kunskap om varför förskollärare upplever stress i sitt yrke samt hur situationer som skapar stress kan förstås. För att få in så många svar som möjligt samlade vi in data genom en enkät. Enkäten har besvarats av 43 förskollärare i 16 olika län i Sverige. För att nå syftet med studien har vi använt följande frågeställningar: Vilka situationer skapar stress i det dagliga arbetet enligt förskollärare? Hur kan dessa stresskällor förstås? Enkäten som skapats i MS (Microsoft) forms har där gett oss olika diagram över svaren. Resultatet analyseras på två olika sätt. Ena forskningsfrågan analyseras genom en tematisk analys och andra frågan analyseras genom Bronfenbrenners systemteori. Resultatet visar oss att förskollärarna upplever stress på arbetet och att den största anledningen till den upplevda stressen är stora barngrupper följt av administrativa arbetsuppgifter, barn i behov av särskilt stöd, höga ljudnivåer, resursbrist och konflikter. Med hjälp av Bronfenbrenners systemteori har vi förstått dessa stresskällor utifrån olika system. Slutsatser som vi kan dra är att barngrupperna ser ut som de gör eftersom Skolverkets (2017) allmänna råd inte har bestämda riktmärken kring antalet barn i barngrupperna vilket underlättar för kommunernas beslut om ökade storlekar på barngrupperna. En annan slutsats som vi kan dra av studien kopplat till forskning som vi tagit del av är att mycket går att knyta till storleken på barngruppen.

Under de senaste decennierna har digitala verktyg och plattformar utvecklats i en rasande fart och detta påverkar samhället och människan på flera olika plan. Bland annat har det drastiskt förändrat hur vi söker information, inte minst inom skolans värld. Syftet med den här studien var att ta reda på hur lärare i samhällskunskap arbetar med att lära ut källkritik och att söka på internet i sin undervisning på gymnasiet, samt genom Vygotsky´s perspektiv om sociokulturellt lärande tolka och analysera svaren. Den data som samlades in kom genom kvalitativa intervjuer med fyra lärare som alla arbetar på gymnasiet och undervisar i samhällskunskap, det samlades även in två skriftliga svar. Studien fann att lärarna fokuserar på källkritik i sin undervisning och att stort fokus ligger i diskussioner med eleverna. När det kommer till att lära ut hur man söker på internet kom studien fram till att hälften av lärarna inte lägger någon större vikt i det. Studien visade också på att vissa lärare ger eleverna specifika webbsidor att arbeta från. Fler studier med fler antal deltagare krävs dock för att kunna dra några slutsatser.

Problemformulering: Varför är det viktigt för fastighetsmäklarbyråer att marknadsföra sitt företag och sina försäljningsobjekt digitalt? Syfte: Förstå hur fastighetsmäklarbyråer använder digital marknadsföring samt förklara varför det är viktigt för fastighetsmäklarbyråer att marknadsföra sitt företag och sina försäljningsobjekt digitalt. Metod: I denna studie används en abduktiv forskningsansats. Vidare har studien genomförts som en kvalitativ forskningsstudie då författarna har samlat in data genom semistrukturerade intervjuer med sju respondenter som är verksamma inom fastighetsmäklarbranschen. Litteraturstudien har genomförts genom insamling och bearbetning av tidigare teorier från vetenskapliga artiklar och litteratur. Slutsats: Studien visar att det är viktigt för fastighetsmäklarbyråer att marknadsföra sitt företag och sina försäljningsobjekt digitalt för att maximera sin synlighet och att öka i top of mind (TOM) för att bli mer konkurrenskraftiga mot andra fastighetsmäklarbyråer, hitta köpare och säljare, bygga och stärka kundrelationer samt varumärkeskännedom.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur tjejer upplever att deras plats i klassrummet i ämnet svenska ser ut och om tjejer i årskurs 3 på gymnasiet ser någon skillnad mot tjejerna i årskurs 1. Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer av sex informanter, tre från årskurs 1 och tre från årskurs 3 på gymnasiet. Informanternas svar visar att det finns likheter och skillnader mellan introverta och extroverta tjejer. Dessutom finns det svar som överensstämmer med tidigare forskning som visar att tjejerna upplever att de bemöts på ett annat sätt än killar i klassrummet, både av killar och lärare. Förlegade normer och förväntningar på tjejer lever delvis kvar i dagens klassrum. Informanterna har däremot inte reflekterat över om talutrymmet fördelas lika mellan killar och tjejer, utan den som är aktiv och vill ha ordet får enligt informanterna ofta det. Tjejerna i årskurs 3 visar att mognad och självsäkerhet gör att de vågar ta mer plats än tjejerna i årskurs 1. I ett drömklassrum ser tjejerna ökad delaktighet, ökat engagemang och kortare genomgångar av lärare som viktiga komponenter till en bättre undervisning. En didaktisk slutsats är att lärare behöver vara medvetna om hur man beter sig mot tjejer och killar och hela tiden arbeta för ett jämställt klassrum.

Det viktigaste verktyget i samhällets kommunikation är språket. Som lärare har vi en stor utmaning med att ge eleverna tillgång till kunskapsspråket (det akademiska språket) och att skapa förutsättningar som gör att eleven lyckas i sitt lärande. Eleverna har olika språknivå och olika förståelse när det gäller skolsystemet och skolans integrationsmetoder. Skolan har en stor utmaning med nyanlända elever som har olika bakgrund, behov och kompetens. För att förmedla kunskapen till eleven behöver man en djup förståelse av elevens tänkande, bra relationer och lämpliga kommunikationsmetoder. Syftet med studien är att visa hur både ämneslärare och studiehandledare kan underlätta nyanlända elevernas lärande i fysikämnet. Vilka möjligheter finns att använda elevens tidigare kunskap och kompetens för att hjälpa dem att uppnå målet? Resultaten visar att det inte bara är språket som är ett hinder utan att anpassning, lärarens arbetssätt, material, bedömningsmetoder och undervisningsmetoder har betydelse.

Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning lärare använder sig av digitala medel kontra traditionella böcker i årskurs 1–3 på lågstadiet, under tyst enskild läsning i ämnet svenska. Detta för att bidra med kunskap om vilken påverkan det kan ha på yngre elevers läsutveckling. Vidare undersöktes vilka positiva respektive negativa aspekter lärarna såg med den digitala läsningen samt hur läsningen schemalades, även hur och om den tysta enskilda läsningen följdes upp. Här gjordes en jämförelse mellan den digitala och den traditionella läsningen. För att besvara syftet och frågeställningarna genomfördes en enkätundersökning riktad till lärare i årskurs 1–3, med både kvantitativa och kvalitativa delar, inom en utvald kommun. Resultatet visade att samtliga skolor i undersökningen hade god tillgång till digitala medel.Både digitala verktyg och traditionella böcker användes i den tysta enskilda läsningen. Dock fanns det skillnader i schemaläggningen samt kring hur och vilka elever som tilläts använda de digitala verktygen. Digital läsning följs upp i mindre utsträckning än den traditionella, vilket bör ses som oroväckande, då forskning visar på sämre läsförståelse vid skärmläsning. Vidare framkom möjlighet till inkludering som en positiv aspekt för digital läsning men att lärarna inte nyttjade den digitala potentialen fullt ut. / The purpose of the study is to investigate the extent to which teachers use digital means versus traditional books in grades 1–3 in primary school, during silent individual reading in the subject Swedish. This is to gain knowledge about the impacts it can have on younger students reading development. Furthermore, it was investigated which positive and negative aspects the teachers saw with the digital reading and how the reading was scheduled, also how and if the silent individual reading was followed up. Here, a comparison was made between digital and traditional reading. To answer the purpose and the questions, a questionnaire survey was conducted by teachers in grades 1–3, with both quantitative and qualitative parts, within a selected municipality. The results showed that all schools in the survey had good access to digital means and both digital tools and traditional books were used in the silent individual reading. However, there were differences in the scheduling as well as how and which students were allowed to use the digital tools. Digital reading is followed up to a lesser extent than the traditional one, which should be seen as worrying, as research shows poorer reading comprehension when screen reading. Furthermore, the possibility of inclusion emerged as apositive aspect for digital reading, but that the teachers did not make full use of the digital potential.