<p><strong><em>ABSTRAKT</em></strong></p><p>Vår uppsats behandlar hur ekonomin fördelas inom hushållet, där kvinnor inte verkar ha lika mycket som män att säga till om vad gäller ekonomin. Vidare har kvinnor heller inte lika stor tillgång till pengar inom familjen, främst vad gäller pengar för deras eget bruk. Vi tänker oss således en koppling mellan inkomst och hushållsarbete. Det vi avser undersöka är vem som lägger ner mest tid på hushållsarbete och hur inkomsten kan påverka denna fördelning, om den har någon påverkan. Med samhällsutvecklingen har kvinnan kommit ut på arbetsmarknaden i allt större utsträckning än tidigare, men många av de typiska ”kvinnosysslorna” finns fortfarande kvar. Sådant som jämställdhet, utbildning och könsroller påverkar också det hur hushållet sköts. För att undersöka kvinnans ekonomiska beroende av mannen tänker vi oss att resursförhandlingsmodellen kan ge oss förklaringar till varför hushållsarbetet fördelas såsom det gör. Detta ser vi även att Homans teori ska kunna hjälpa till att ge förklaringar till. Kärlekskraftsteorin<em> </em>kan ge förklaringar till kvinnors ekonomiska underordning och beroendeställning gentemot mannen. För att undersöka våra forskningsfrågor har vi gjort två intervjuer med en person som arbetar inom Landstinget Västernorrland med regionala resurser för kvinnor och den andra informanten är verksam inom politiskt arbete för kvinnors nätverk i Sverige. Vi har också delat ut enkäter på sex arbetsplatser i länet. Det handlar om enkäter med utgångspunkt från kvinnors ekonomiska beroende av män. Enligt våra enkätundersökningar tjänar kvinnor med högskola-/universitetsutbildning nästan lika mycket som männen med samma utbildning gör. Kvinnor har också det största ansvaret inom hushållet och de obetalda hemsysslorna. Det finns en stereotyp uppfattning av hur ett hem bör vara organiserat. Kvinnorna, oberoende av vilken inkomst de har, utför en större del än mannen av hushållsarbetet. Könsrollerna lever vidare trots att män och kvinnor är mer ekonomiskt jämställda såväl yrkesmässigt som utbildningsmässigt, men när det kommer till hushållsarbetets fördelning lever, som sagt, könsrollerna kvar.</p>

Dagens globala värld har öppnat upp möjligheter som gjort det lättare för människor från olika delar av världen att träffas. En av anledningarna till att människor invandrar till Sverige är kärlek. Dagens allt mer globaliserade värld gör att demografin i Sverige ändras med en ökning av den etniska och kulturella mångfalden. Detta ställer krav på våra myndigheter om att socialarbetare ska ha kulturell förståelse. Men hur utvecklar man denna kulturella förståelse? Denna studie riktar fokus till svenskfödda som lever i en internationell parrelation för att undersöka hur de genom mötet med sin partner och sin omvärld har utvecklat sin kulturella förståelse. Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer har genomförts med fyra svenskfödda män och kvinnor som lever i en internationell parrelation med partners från Asien. Resultatet visar hur de tankeprocesser som intervjupersonerna gått igenom för att utveckla sin kulturella förståelse har sett ut. Intervjupersonerna har olika erfarenheter av möten, av diskriminering och av fördomar, vilket har gjort att de i olika grad har utvecklat sin kulturella förståelse. En grundläggande faktor till hur de hade utvecklat sin kulturella förståelse var intresset för andra kulturer och att resa. Sammantaget skapar resultatet en bild av hur intervjupersonerna har utvecklat sin kulturella förståelse genom hur deras tankeprocesser sett ut före och efter de nya erfarenheterna.

ABSTRAKT Vår uppsats behandlar hur ekonomin fördelas inom hushållet, där kvinnor inte verkar ha lika mycket som män att säga till om vad gäller ekonomin. Vidare har kvinnor heller inte lika stor tillgång till pengar inom familjen, främst vad gäller pengar för deras eget bruk. Vi tänker oss således en koppling mellan inkomst och hushållsarbete. Det vi avser undersöka är vem som lägger ner mest tid på hushållsarbete och hur inkomsten kan påverka denna fördelning, om den har någon påverkan. Med samhällsutvecklingen har kvinnan kommit ut på arbetsmarknaden i allt större utsträckning än tidigare, men många av de typiska ”kvinnosysslorna” finns fortfarande kvar. Sådant som jämställdhet, utbildning och könsroller påverkar också det hur hushållet sköts. För att undersöka kvinnans ekonomiska beroende av mannen tänker vi oss att resursförhandlingsmodellen kan ge oss förklaringar till varför hushållsarbetet fördelas såsom det gör. Detta ser vi även att Homans teori ska kunna hjälpa till att ge förklaringar till. Kärlekskraftsteorin kan ge förklaringar till kvinnors ekonomiska underordning och beroendeställning gentemot mannen. För att undersöka våra forskningsfrågor har vi gjort två intervjuer med en person som arbetar inom Landstinget Västernorrland med regionala resurser för kvinnor och den andra informanten är verksam inom politiskt arbete för kvinnors nätverk i Sverige. Vi har också delat ut enkäter på sex arbetsplatser i länet. Det handlar om enkäter med utgångspunkt från kvinnors ekonomiska beroende av män. Enligt våra enkätundersökningar tjänar kvinnor med högskola-/universitetsutbildning nästan lika mycket som männen med samma utbildning gör. Kvinnor har också det största ansvaret inom hushållet och de obetalda hemsysslorna. Det finns en stereotyp uppfattning av hur ett hem bör vara organiserat. Kvinnorna, oberoende av vilken inkomst de har, utför en större del än mannen av hushållsarbetet. Könsrollerna lever vidare trots att män och kvinnor är mer ekonomiskt jämställda såväl yrkesmässigt som utbildningsmässigt, men när det kommer till hushållsarbetets fördelning lever, som sagt, könsrollerna kvar.

The aim of the study was to focus on well-being and sexuality for a woman in a couple’s relationship. Seven women were interviewed and the analysis was carried out with a phenomenological approach based on lifeworld theory. The respondents reported their lived experiences of well-being. The result is summarized in five constituents: the relationship’s common living-space, looking for companionship, the relationship as touching, the intimacy of the relationship and the importance of other people for the relationship. The basis of the experience of the phenomenon was found in the creation and maintenance of a companionship, a mutual exchange of meaning between two individuals that generated a sensation of being touched and extended outside of the physical spatial limitations. The phenomenon occurred when the risk for being hurt was replaced by trust and self-exposure. The intimacy of the relationship was able to prevent or remove the feeling of exclusion. The companionship of the relationship consisted of living in an existential context, of realizing one’s potential and of planning for the future. The phenomenon’s outer horizon consisted of the feeling of exclusion in not being able to relate to another person. The study is significant in a caring context where communication can include the body as an existential instrument and sexuality as an aspect of quality of life and well-being. Further research in the field can focus on how women cope with a lack of a sense of companionship in a relationship.

<p>The aim of the study was to focus on well-being and sexuality for a woman in a couple’s relationship. Seven women were interviewed and the analysis was carried out with a phenomenological approach based on lifeworld theory. The respondents reported their lived experiences of well-being. The result is summarized in five constituents: the relationship’s common living-space, looking for companionship, the relationship as touching, the intimacy of the relationship and the importance of other people for the relationship. The basis of the experience of the phenomenon was found in the creation and maintenance of a companionship, a mutual exchange of meaning between two individuals that generated a sensation of being touched and extended outside of the physical spatial limitations. The phenomenon occurred when the risk for being hurt was replaced by trust and self-exposure. The intimacy of the relationship was able to prevent or remove the feeling of exclusion. The companionship of the relationship consisted of living in an existential context, of realizing one’s potential and of planning for the future. The phenomenon’s outer horizon consisted of the feeling of exclusion in not being able to relate to another person. The study is significant in a caring context where communication can include the body as an existential instrument and sexuality as an aspect of quality of life and well-being. Further research in the field can focus on how women cope with a lack of a sense of companionship in a relationship.</p>

Föreliggande studie undersökte skillnader i attityder mellan män och kvinnor gällande partnervåld och dess allvarlighetsgrad bland unga. Fortsättningsvis undersökte studien även huruvida deltagarnas kön, könet på den fiktiva utsatta och om deltagarna var i en parrelation eller inte kunde påverka attityderna. Studien använde sig av en enkät innehållande en vinjett med ‘Opinion of Domestic Violence Scale’. Studiens urval bestod av 504 universitetsstudenter mellan åldrarna 19–28 (M= 22,6, SD= 2,2) från en mellanstor stad i Sverige. Totalt deltog 312 kvinnor (M= 22, 3, SD= 2,2) och 192 män (M= 23,2, SD= 2,2) Studiens resultat visade en skillnad mellan män och kvinnors attityder till partnervåld där de kvinnliga deltagarna i studien rapporterade högre medelvärdespoäng, vilket indikerar att kvinnor ansåg partnervåld som mer allvarligt. Kvinnor som var i en parrelation, hade attityder som indikerade att de såg partnervåld riktat mot kvinnor som mindre allvarligt. Resultaten diskuterades utifrån tidigare forskning och konceptet av det ‘Ideala brottsoffret’. Den slutsats som kan dras utifrån föreliggande studies resultat är att det finns en tydlig skillnad mellan män och kvinnors attityder till partnervåld och dess allvarlighetsgrad där kvinnor anser partnervåld som mer allvarligt / The present study examined differences in attitudes between young men and women regarding partner violence and its severity. The study examined whether the participants’ gender and the sex of fictitious victim, as well as whether being in a partnership had an impact in the participants’ attitudes. The study was conducted through a questionnaire with a vignette along with the ‘Opinion of Domestic Violence Scale’. This was completed by 504 undergraduates between the ages of 19-28 (M= 22,6, SD= 2,2) at a university located in a medium-sized city in Sweden. A total of 312 women (M= 22,3, SD= 2,2) and 192 men 192 (M= 23,2, SD=2,2) participated. The results showed a difference between men and women, where the female participants reported higher mean scores, indicating that women find partner violence more severe. Women who were in a relationship at the time, reported that partner violence against a woman was less severe. The results were discussed on the basis of previous research along with the concept of the ‘Ideal Victim’. The conclusion was that there was a difference between men and women's attitudes regarding partner violence, where women viewed it as more severe

Förändringen från att vara man till att bli pappa kan vara en omtumlande upplevelse och förändra mannens livsvärld. Tidigare forskning har till största del fokuserat på hur sexualiteten påverkas av det första barnets födelse, och inte på förändringar parrelationen i stort. Syftet med studien var att belysa mäns upplevelser av parrelationen efter första barnets födelse. För att studera detta tillämpades en kvalitativ metod, med livsvärldsansats. Åtta män intervjuades. Fem av dem intervjuades enskilt och tre stycken bildade en fokusgrupp. Materialet som framkom analyserades enligt Lundman och Hällgren-Granheims kvalitativa innehållsanalys (2008), vilket innebär att meningsbärande enheter tas ut, kondensering görs och koder bildas. Detta för att få fram kärnan i det intervjupersonerna upplevt. Resultatet presenteras i kategorier som visar att männen upplever att mycket förändrats i parrelationen efter att det första barnet fötts. Sex och samliv får en annan innebörd. Att inte ha samlag lika ofta som innan tycks inte vara något problem, då annan sorts närhet blir ett substitut. Männen ser på förebilder i kompisar och släktingar som de anser ha visat att det går att kombinera parrelation och föräldraskap utan att något av dem tar överhanden. Tid är något männen upplever sig ha brist på, det gäller både egentid och tid för relationen. Det finns vissa saker som männen anser viktiga för både det egna välbefinnandet och för en fungerande parrelation. Männen upplever att större krav ställs på planering och prioritering i vardagen och att en tydlig och rak kommunikation krävs för att allt praktiskt ska fungera. Enligt männen har FUB (föräldrautbildning) ibland misslyckas med att förbereda dem på att det kan ske förändringar i parrelationen. I resultatdiskussionen diskuteras det hur FUB kan bli bättre och hur barnmorskan kan arbeta med, och bemöta de upplevelser männen beskriver. / Program: Barnmorskeutbildning

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige. Då sjukdomen är potentiellt livshotande riskerar mannen och hans närstående att drabbas av en traumatisk kris. Behandlingsalternativen inkluderar operation, strålbehandling och hormonbehandling, vilka ofta leder till biverkningar. Syftet med uppsatsen var att beskriva pars upplevelser av att leva med prostatacancer. Studien är en litteraturöversikt baserad på åtta artiklar med kvalitativ ansats. Resultatet visar sju teman; Cancerbesked; vilket innebar en chock för många deltagare. Normalisering; Många drabbade beskrev betydelsen av att fortsätta livet som vanligt. Information; framkom som en viktig faktor för att hantera situationen. Kommunikation av känslor; Kommunikation mellan partner ansågs betydelsefullt. Påverkan på relationen; Diagnosen ledde i många fall till en omvärdering av relationen. Stöd; Partners förmåga att ge varandra stöd var av stor betydelse under sjukdomen. Sexualitet och identitet; den sexuella identiteten upplevdes som påverkad av både mannen och hans partner. Resultatet visar att information är mycket viktigt för par som lever med prostatacancer. Par som kommunicerar öppet med varandra upplever mindre stress och oro samt har större chans att upprätthålla en god relation. Sjuksköterskan har en viktig roll i att stödja paren i dessa processer. / Prostate cancer is the most common form of cancer in Sweden. The disease is potentially life threatening and the couple may face traumatic crisis. Treatment options include surgery, radiation therapy and hormone therapy, of which side effects are common. The purpose of this study was to describe experiences of couples living with prostate cancer. The study is a literature review based on eight qualitative articles. In the result, seven themes emerged. News of cancer; In many cases, the diagnosis caused a chock. Normalisation; Many couples aimed at carrying on life as before diagnosis. Information; Access to relevant information was considered essential. Communicating feelings; Intra-couple communication was essential. Effect on relationship; In many cases, diagnosis caused reevaluation of the relationship. Support; The ability of partners to support each other had great impact on coping during disease and treatment. Sexuality and identity; The couples perceived a change in gender identity. The results show that information is very important to men with prostate cancer and their partners. The couples communicating openly experience lower levels of distress and have increased probability of maintaining good relationships. The nurse has an important role in supporting couples in these processes.

Bakgrund: Erektil dysfunktion, [ED] innebär en bristande förmåga att uppnå eller att bibehålla tillräcklig erektion för att genomföra ett tillfredsställande samlag. En relation bygger på ömsesidighet och starka band, vilket kan påverkas av ED. Sexuell hälsa beskrivs som ett tillstånd av fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande i relation till sexualitet och kan skapa ett lidande då den uteblir. Syfte: Att beskriva hur parrelationen och sexualiteten påverkas av ED. Metod: Litteraturbaserad metod. Resultat: Ur analysen framträdde två teman; känslomässiga utmaningar samt vill gå stärkt ur situationen med fem subteman.  Slutsats: Parrelationen och sexualiteten påverkades av ED. Den erektila dysfunktionen ledde till nedsatt sexualitet och självkänsla hos den enskilde individen men också i parrelationen. Genom att partnern inkluderas i behandling och att det fanns en ärlig och öppen kommunikation om ED kunde ett ökat välbefinnande främjas för paret. Acceptans för situationen och ökad förståelse för varandra som par gjorde att parrelationen kunde förbättras. / Background:  Erectile dysfunction, [ED] implies a lack of ability to achieve or maintain enough erection to complete a satisfactory intercourse. A relationship is based on reciprocity and strong ties, which can be influenced by ED. Sexual health is described as a state of physical, mental and social well-being in relation to sexuality and can create a suffering when it is absent. Purpose: How the relationship and sexuality are affected by erectile dysfunction. Method: Literature based method. Results: From the analysis two themes emerged; emotional challenges and wants to become strengthened from the situation with five subthemes. Conclusion: The relationship and sexuality were affected by ED. The erectile dysfunction led to decreased sexuality and self-esteem of the individual but also in their relationships. When the partners were included in the treatment, and there were an honest and open communication about the ED it could increase the well-being for the couple. Acceptance of the situation and increased understanding of each other as a couple, made it possible to improve the relationship.

Syftet med studien är att undersöka socialarbetares erfarenheter av våld i nära relation bland unga tjejer i heterosexuella parrelationer. Studien genomfördes med en kvalitativ metod och innehållsanalys av fyra semistrukturerade intervjuer med socialarbetare som ledde fram till följande resultat: Det finns skillnader mellan unga tjejer och vuxna kvinnor som befinner sig i en nära relation där de blir utsatta för våld. För unga tjejer kan det sociala sammanhanget ha en negativ effekt för uppbrottsprocessen medan det inte förefaller ha lika stor betydelse för vuxna. Digitalt våld är utbrett bland unga tjejer och porr har en negativ inverkan på det våld de utsätts för. Porr påverkar vad unga tjejer förväntas gå med på, vilket drabbar tjejers syn på vad som är normalt sex och vad som är våld. I resultatet framkom att heder ofta ses som en separat företeelse. Heder måste ses som våld i nära relation och professionella behöver ha kunskap om heder när de arbetar med unga våldsutsatta tjejer. Professionella behöver även hjälpa unga tjejer att identifiera och sätta ord på våldet för att kunna förstå sin utsatthet och ta emot hjälp i ett så tidigt skede som möjligt. Effekten av normaliseringsprocessen är försvårande och fördröjer utsatthet för våld. Det kan konstateras att det finns skilda bedömningar för om det finns tillräckligt stöd för unga som befinner sig i våld i nära relation eller inte. Professionella anser att stödet är tillräckligt, medan unga tycker att det saknas stöd.