Bakgrund: Mäns våld mot kvinnor är en kränkning mot mänskliga rättigheter och är ett allvarligt och stigande samhällsproblem. Enligt Nationellt centrum för kvinnofrid kommer så många som var femte kvinna någon gång under sin livstid att utsättas för våld i en parrelation. Trots ökade anmälningar är mörkertalet stort. Våldsövergreppen orsakar allvarliga konsekvenser för kvinnorna och deras vardag präglas av kränkningar och förtryck. Kvinnorna löper en högre risk att utveckla både fysiska och psykiska sjukdomar till följd av det våld de utsätts för. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelse av att leva i en våldsutsatt parrelation. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats, baserad på fem självbiografier skrivna av kvinnor som levt i en våldsutsatt parrelation. Analysen genomfördes enligt Danielsons manifesta innehållsanalys. Resultat: I resultatet presenteras fyra kategorier: Förnekelse, rädsla, skuld och hopp. Kategorierna delades sedan i sin tur in i nio underkategorier. Slutsats: Studiens resultat visar att kvinnor som lever i en våldsutsatt parrelation upplever ett omfattande lidande och våldet orsakar flertalet konsekvenser för kvinnornas hälsa och liv. Kvinnorna blir nedbrutna, lever ett isolerat och ensamt liv. De upplever skam som hindrar dem från att berätta om sin situation. När kvinnorna söker vård, söker de ofta för differentialdiagnoser och inte för våldet i sig. Sjuksköterskor har idag en bristfällig kunskap om kvinnorna och behöver därför utveckla kunskapen kring kvinnorna, hur de upptäcks och vilken individualiserad vård och omsorg de behöver.

The thesis of this essay explores if there is a causation in youth (15-25 years) partnerrelationships between pornography consumption and sexual violence. The analysis includedperspectives of human rights, gender and consent. It has also been examined how to counteractthese issues and who’s responsibility it is to do so. These questions have been asked to sevenprofessionals in non-profit organizations through an interview study. A survey with 19-yearolds in high school about their experiences with pornography and sexual violence was alsomade. Because of low participation in the survey only part of it will be shown in the analysis.To process all the data of the studies, theories of gender and consent have been used. The resultsshowed that youths that contacts the non-profit organisations feel that they need to do whateversexual act that their partner wants them to. They could not always see themselves thatpornography was affecting their relationships and that the acts they were forced to do wasinspired from pornography. The questions asked to the youths played a role in how much of acausation the organisations could see. Pornography is not the only reason that sexual violencehas increased among youths, there are other things contributing, like how the whole society isvery sexualized and is very tolerant to violence in general. The youths had a hard timedetermining what sexual violence is and how complex consent is. Gender norms put pressureon them to act a certain way in their partner relationships and talk a special way about violence,sex and pornography. To see the causation, you need to have the knowledge about violence,gender and how to talk to youths. We cannot stop the use of pornography, but we can learn howto talk to young people about it and work pre-emptive to prevent more issues to evolve. Sexualviolence is a rights issue, but those rights that protect you from violence is not helpful inrestricting pornography. Conventions can be used to put more pressure on the state of Swedento act against these issues. Harmful standards must be prevented and there needs to be supportand openness to talk to youths about these issues.

Bakgrund och problemformulering: Våld i parrelation är den formen av våld som drabbar kvinnor i störst utsträckning. Våld i parrelation innefattar bland annat fysiskt, sexuellt eller psykiskt våld som sker av en nuvarande partner eller före detta partner. Våldets konsekvenser är stora, både för patienten och samhället. Utbildning om våld i parrelation ingår idag i den svenska sjuksköterskeutbildningen, samt i yrket som sjuksköterska. Det är essentiellt att sjuksköterskan innehar ett öppet och nyfiket förhållningssätt för att uppmärksamma kvinnor som är utsatta för våld i parrelation. Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskors erfarenhet av att möta kvinnor där våldsutsatthet i parrelation kan misstänkas. Metod: I denna studie har en litteraturöversikt använts som inriktas på kvalitativa och mixade artiklar. Cinahl användes som databas för insamling av data. Färgmarkering användes vid analyseringen av resultatet där olika teman växte fram. Dataanalysen resulterade i två huvudteman och fem underteman. Resultat: Kunskap, attityder, rutiner, tid och resurser är faktorer som påverkar mötet med den misstänkt våldsutsatta kvinnan enligt sjuksköterskor, vilket medför att sjuksköterskor upplever känslor av otillräcklighet, vilsenhet, skuld, osäkerhet, rädslor och obekvämhet. Slutsats: Sjuksköterskans upplevelse av att möta misstänkt våldsutsatta kvinnor är ett viktigt perspektiv att uppmärksamma då det skapar förutsättningar för att resurser, utbildning och tid prioriteras till sjuksköterskorna. Det i sin tur medför att patienten uppmärksammas och erhåller vård av god kvalitet.

Av par i fertil ålder som aktivt försöker få barn är det 10-15 procent som inte lyckas inom ett år och räknas då till kategorin ofrivilligt barnlösa. Att drabbas av ofrivillig barnlöshet innebär stor sorg och prövning för det drabbade paret. Med hjälp av assisterad befruktning kan parets möjligheter till graviditet öka. En IVF-process innebär psykisk och fysisk påfrestning, vilket ställer stora krav på vårdens bemötande, kompetens och stöd. Denna studie syftar till att undersöka hur par som genomgår IVF-behandling upplever vårdens bemötande samt om och i så fall hur parets relation påverkats under och efter IVF-processen. Studien har en kvalitativ ansats och för att uppfylla syfte och besvara frågeställningar har semistrukturerade intervjuer använts som metod. Undersökningen består av fem intervjupar vilka genomgått eller genomgår en IVF-process. Resultatet visar att respondenterna från en början upplevde ett varmt och välkomnande bemötande, men att det efterhand förändrades. Respondenterna beskriver brister hos vårdpersonalen såsom kränkning, kompetens- och tidsbrist. Vidare framgår att flertalet upplever att de blivit bemötta som en i mängden, framförallt av läkare, då de inte fått den individanpassade vård som krävdes. Resultatet visar att paret under IVF-processen utsätts för flertalet påfrestningar, vilket kan vara krävande för parrelationen. Trots detta upplever paren att påfrestningarna medfört en stärkt parrelation. / Of couples of reproductive age who are actively trying to conceive, 10-15 percent fails within a year, and is then counted in the category of involuntary childlessness. Couples that suffer from infertility often experience great emotional distress. With the help of assisted reproduction, the couple's possibility of a pregnancy may increase. The IVF process involves mental and physical stress, which leads to heavy demands on health care treatment, expertise and support. This study aims to examine how couples undergoing IVF treatment experienced the response they received from health care system. This includes whether or not the couple's relationship was affected during and after the IVF treatment process and if so how it was affected. The study was made with a qualitative approach. Semi-structured interviews have been our method for obtaining data this study. The study is based on interviews of five couples who underwent, or are still undergoing an IVF treatment process. The results show that respondents initially experienced a warm and friendly welcome from the health care system, but it gradually changed for worse. The respondents describe what they see as inadequacies of healthcare providers such as offensiveness, lack of skills, and time constraints. Furthermore, it appears that the majority feels that they have been overlooked, especially by doctors, when they did not receive the personalized care they needed. The results show that during the IVF treatment process the couples are subjected to intense and varying forms of stress that can be hard on their relationships. Despite the strain it has put on them, the couple's feel that it has strengthened their relationships.

Mäns våld mot kvinnor i parrelation är ett allvarligt socialt- samt människorättsligt problem. Det är ett internationellt problem som drabbar miljontals kvinnor. Syftet med studien är att undersöka kvinnors egna erfarenheter samt berättelser av mäns våld i parrelation med fokus på makt och kontroll, normaliseringsprocess, skam och skuld. Fyra semistrukturerade intervjuer genomfördes med kvinnor som har erfarenhet av mäns våld i parrelation. Resultatet visade att respondenterna har olika erfarenheter av våld i parrelation, men samtliga våldsrelationer har börjat med psykiskt våld som sedan utvecklats till andra typer av våld. Av resultatet framkom det också att psykiskt våld är det som varit svårast att prata med andra människor om. Slutsatserna är att det finns en maktrelation mellan mannen och kvinnan där mannen besitter makten. Män som utövar våld i parrelation uppvisar två olika identiteter, en i hemmet och en på offentliga platser. Det finns en koppling mellan våldsutsatthet samt känslorna av skam och skuld. Samtliga respondenter har upplevt både skam och skuld i den parrelation där mannen utsatt dem för våld. Det är av stor vikt att professioner inom socialt arbete känner till de känslor som är vanligt förekommande bland våldsutsatta kvinnor för att bli medvetna om och synliggöra mäns våld mot kvinnor i parrelation.

Bakgrund: Förlossningen kan upplevas som en positiv livshändelse och har betydelse för framtida hälsa, välbefinnande och relation till partner. Förlossningsupplevelsen påverkas av de blivande föräldrarnas förberedelser inför förlossningen och föräldraskapet. Parrelationen är central under förlossningen där stöd från partnern är viktigt. I nuläget finns dock begränsad forskning kring hur förlossningsupplevelsen påverkas av kvinnors och partners kvalitet i parrelation samt deras tankar och känslor inför förlossningen och föräldraskapet i ett longitudinellt perspektiv, varför det finns behov av att studera detta. Syfte: Syftet med studien är att undersöka faktorer relaterade till förstföderskor och partners förlossningsupplevelse sex månader efter förlossning. Metod: Studien är en kvantitativ longitudinell kohortstudie. Datainsamlingen genomfördes via webbaserade enkäter vid tre tillfällen under graviditet och de första sex månaderna efter förlossning. Enkäterna innehöll frågor kring studiedeltagarnas bakgrund, förlossningsupplevelse (QPP), kvalitet i parrelation (QDR36) och känslor inför förlossning och föräldraskap. Analys av data har skett i SPSS där deskriptiv statistik och multipel logistisk regressionsanalys har genomförts. Resultat: Följande faktorer hade ett samband med en mer positivt skattad förlossningsupplevelse sex månader efter förlossning; Upplevelse av normal förlossning (QPP 5), förstföderska (p=0.001), partner (p=0.003); Upplevelse av kontroll vid förlossning (QPP9), förstföderska (p=0.024); Högre uppfattad kvalitet i parrelation (QDR36-index), partner (p=<0.001). Konklusion: Förlossningsupplevelsen påverkas av upplevelsen av förlossningen som normal, upplevelsen av kontroll under förlossningen samt högre uppfattad kvalitet i parrelation. / Background: Childbirth can be perceived as a positive life event and has a significance for future health, well-being, and relationship with partner. The childbirth experience is influenced by the prospective parent´s preparations for childbirth and parenthood. The couple relationship is central during childbirth where support from the partner is important. At present, however, there is limited research on how the childbirth experience is affected by the quality of couple relationship, as well as thoughts and feelings about childbirth and parenthood, in a longitudinal perspective, why there is a need to study this further. Purpose: The aim of the study is to examine factors related to first-time mothers and partners' childbirth experience six months after childbirth. Method: The study is a quantitative longitudinal cohort study. Data collection was conducted via web-based surveys on three occasions during pregnancy and the first six months after childbirth. The questionnaires contained questions about the study participants' background, childbirth experience (QPP), quality of couple relationship (QDR36) and feelings about childbirth and parenting. Data has been analyzed in SPSS where descriptive statistics and multiple logistic regression analysis have been performed. Results: Following factors were associated with a more positive childbirth experience six months after childbirth; Experience of normal childbirth (QPP 5), first-time mother (p=0.001), partner (p=0.003); Experience of control during childbirth (QPP 9), first-time mother (p=0.024); Higher perceived quality of couple relationship (QDR36 index), partner (p=<0.001). Conclusion: The childbirth experience is affected by the experience of a normal childbirth, feeling of control during childbirth and higher perceived quality of couple relationship.

Syftet med denna studie är att upptäcka och beskriva hur intagna långtidsdömda män upplever att deras sexualitet och sexuella hälsa har påverkats av fängelsestraffet. Jag har undersökt hur dessa män upprätthåller parrelationer. Vilka förutsättningar finns för dessa personer att påbörja en ny relation samt hur upplever de att Kriminalvården arbetar med sexuella frågeställningar? För att besvara syftet med studien har jag använt mig av kvalitativ metod. Jag har intervjuat sju personer där samtliga avtjänar ett pågående fängelsestraff. Denna masteruppsats vilar på en teoretisk grund som utgörs av Gagnon and Simons skriptteori samt Michel Foucaults analys av makt, institutioner och sexualitet. Resultaten visar på svårigheter för intagna att upprätthålla en relation samt att inleda ett nytt förhållande. Faktorer så som långa avstånd till anstalten, rådande villkor och restriktioner, ekonomiska begränsningar och fängelsestraffets längd angavs som huvudanledningar. Det framkom att Kriminalvården inte aktivt arbetar med frågor som berör sexualitet. Flera personer beskrev snarare policyn på anstalter som begränsar och kontrollerar intagnas sexualitet. Vidare beskriver informanterna hur deras rådande situation har påverkat deras sexuella lust, synen på sin egen sexualitet och maskulinitet. / The purpose of this study is to discover and describe how inmate men experience that their sexuality and sexual health has been affected by the sentence of imprisonment. I have examined how these men maintain intimate partner relationships. What conditions are there for them to start new relationships and how do they perceive the Prison and Probation Service work with sexual matters? To answer the purpose of this study, I have used a qualitative method. I have interviewed seven individuals, all serving a current prison sentence. This master thesis rests on a theoretical framework that consists of Gagnon and Simon’s script theory and Michel Foucault’s analysis of power, institutions and sexuality. The results indicate difficulties for inmates to maintain a relationship and to start a new relationship. Factors such as long distances to the prison, current terms and restrictions, financial limitations and the length of the prison sentence were cited as main reasons. It emerged that Prison and Probation Service does not actively work on issues that concerns sexuality. Several individuals rather described policies that restrict and control the inmates’ sexuality. Further, the informants described how their current situation, has affected their sexual desire, the perception of their own sexuality and masculinity.