Syftet med studien var att undersöka hur behandlare, som har i uppdrag att arbeta med barn med olika svårigheter och med samspelsproblem, reflekterar kring och förhåller sig till föräldrarnas parrelation i det psykoterapeutiska arbetet. En kvalitativ ansats har använts och sex behandlare har intervjuats. Behandlarna är verksamma både på familjemottagningar i landstingets och i kommunens regi. Studien åskådliggör att behandlarna uppvisar en spridning i åsikter om vilken plats parrelationen ska ha i samtalen. I behandlarnas berättelse framkommer att flertalet brottas med frågor om hur viktig parrelationen är i förhållande till barnets symtom samt om det är gångbart att arbeta med parrelationen utifrån föräldrarnas behandlingsuppdrag och verksamhetens riktlinjer. Behandlarna funderar även kring den egna verksamhetens uppdrag kontra familjerådgivningens. Flera behandlare berättar att parrelationen inte inledningsvis är i fokus, men att parrelationen många gånger senare i behandlingen lyfts upp, för att behandlaren inte kan undgå att se hur den påverkar barnet. Samtliga behandlare berättar om positiva erfarenheter av att ha arbetat med parrelationen. De positiva erfarenheterna handlar både om att barnets symtom har upphört och om att föräldrarnas relation har förbättrats. Studien har gjort det tydligt att det inte är enkelt att avgöra vad som ska fokuseras på och vad som ska uteslutas i ett behandlingsarbete på en familjemottagning, när föräldrar söker för symtom hos

Den sexuella delen av en parrelation är en självklar och betydelsefull del som för många innehåller blandade känslor av längtan, lust och frustration. Det övergripande syftet med projektet var att undersöka om och i så fall hur den sexuella delen av parrelationen berörts av klienter i samtalen på Familjerådgivningen. Under februari 2013 tillfrågades de klienter, som hade inbokade besök, av sina familjerådgivare om de ville delta i projektet genom att anonymt besvara en enkät. 165 enkäter delades ut och totalt besvarades den av 123 klienter, 65 kvinnor och 58 män. Resultatet visade att 67% av klienterna samtalat med familjerådgivaren om den sexuella delen av relationen samt att initiativet att samtala om ämnet var jämnt fördelat mellan klient och familjerådgivare. Trettiotre procent av klienterna hade ej berört den sexuella delen av relationen i samtalen och alla utom 7 klienter ville inte ha gjort det. En tredjedel av klienterna instämde helt/delvis i att den sexuella delen är en ”fredad zon” som fungerar tillfredställande oberoende av problem i relationen. En slutsats av undersökningen är att familjerådgivaren på ett respektfullt sätt väver in frågor om den sexuella delen av relationen i början av kontakten för att sätta ribban för vad man kan samtala om då eller senare. En annan slutsats är att familjerådgivaren delar med sig mer av sina kunskaper, professionella erfarenheter av vanliga konflikter par kan få inom området till de klienter som önskar det och fördjupar samtalet om den sexuella delen av relationen med de som uttrycker behov av det.

<p>Kirurgi och strålbehandling av gynekologisk cancer kan orsaka fysiska förändringar som blödning, reducerad lubrikation, sköra slemhinnor och infertilitet. Forskningen har visat att cancer patienter önskar information kring sexualitet. Detta gav anledning att tro att kvinnor behandlade för gynekologisk cancer har större behov av information kring sexualitet då behandlingen innebär ingrepp på genitalierna. Syftet var, att genom en litteraturstudie baserad på kvalitativa och kvantitativa artiklar, beskriva kvinnors uppfattningar kring sexualitet efter behandlad gynekologisk cancer. Resultatet grundades på 11 vetenskapliga publicerade artiklar som analyserats och sammanställts. Många kvinnor behandlade för gynekologisk cancer upplevde dyspareuni, minskat sexuellt interesse och rädsla kring samlag samt att cancern skulle återkomma. Sexualiteten påverkades negativt av fysiska förändringar och strålning verkade orsaka mest fysisk skada. Information rörande sexualitet tycktes förbereda kvinnorna på eventuella biverkningar efter behandling men vårdpersonalen gav inte alltid adekvat information. Vissa kvinnor som levde i ett partnerskap fann det svårt att tala om sexualitet och var rädd att bli lämnad då de inte kunde tillfredställa partnern sexuellt. Samtidigt ansågs partnern som ett viktigt stöd. Slutligen antas det att god information till både kvinnan och hennes partner skapar en bra grund för en fungerande parrelation samt underlättar kvinnans hantering av sjukdomen, behandling och eventuella biverkningar.</p>

Kirurgi och strålbehandling av gynekologisk cancer kan orsaka fysiska förändringar som blödning, reducerad lubrikation, sköra slemhinnor och infertilitet. Forskningen har visat att cancer patienter önskar information kring sexualitet. Detta gav anledning att tro att kvinnor behandlade för gynekologisk cancer har större behov av information kring sexualitet då behandlingen innebär ingrepp på genitalierna. Syftet var, att genom en litteraturstudie baserad på kvalitativa och kvantitativa artiklar, beskriva kvinnors uppfattningar kring sexualitet efter behandlad gynekologisk cancer. Resultatet grundades på 11 vetenskapliga publicerade artiklar som analyserats och sammanställts. Många kvinnor behandlade för gynekologisk cancer upplevde dyspareuni, minskat sexuellt interesse och rädsla kring samlag samt att cancern skulle återkomma. Sexualiteten påverkades negativt av fysiska förändringar och strålning verkade orsaka mest fysisk skada. Information rörande sexualitet tycktes förbereda kvinnorna på eventuella biverkningar efter behandling men vårdpersonalen gav inte alltid adekvat information. Vissa kvinnor som levde i ett partnerskap fann det svårt att tala om sexualitet och var rädd att bli lämnad då de inte kunde tillfredställa partnern sexuellt. Samtidigt ansågs partnern som ett viktigt stöd. Slutligen antas det att god information till både kvinnan och hennes partner skapar en bra grund för en fungerande parrelation samt underlättar kvinnans hantering av sjukdomen, behandling och eventuella biverkningar.

Den här studien avser att, genom kvalitativa intervjuer med par, besvara frågan om hur vi kan förståpars konflikter och hanteringen av dessa utifrån begreppen tillit, skam och genus. Begreppen syftartill att ge en kompletterad förståelse för pars konflikter på mikronivå, samt till att kontextualiseradessa i förhållande till en samhällelig genus- och tvåsamhetsnorm. Konflikter i parrelationer är attbetrakta som nödvändiga och deras inverkan på relationen handlar om hur de hanteras, samt om hurparet interagerar överlag. Tillit tycks ha en preventiv funktion vad gäller konflikthantering ochrelationens tillstånd, och leder vidare till s.k. optimal differentiering, enligt vilken partnerna uppnårbalans mellan individuella och relationella behov. Samtidigt konstateras att par bidrar till attupprätthålla genusordningen genom könsstereotypt beteende i konfliktsammanhang, där kvinnoroftare uppvisar ledsamhet och initierar försoning, medan män undviker konflikt och relateradeemotioner (skam och ledsamhet) samt uppvisar mer aggressivitet. Även tvåsamhetsnormenupprätthålls genom sanktionssystem där normöverträdelser genererar skam och utanförskap.Sammantaget kan därför konstateras att destruktiva sociala band upprätthålls, samtidigt somparrelationen tycks innehålla en konstruktiv potential som också möjliggör och inspirerar tilloptimalt differentierade och jämställda relationer. / This study intends, through qualitative interviews with couples, to answer the question of how wecan understand conflicts between couples and their management based on the concepts of trust,shame and gender. These concepts aim to provide a completed understanding of couple’s conflictsat a micro level, and to contextualize them in relation to a societal gender and couple norm. Conflictin relationships is considered to be necessary and their impact on the relationship is about how theyare handled, and how the couple interacts overall. Trust appears to have a preventive role in termsof conflict management and relationship's state, and leads on to the so-called optimaldifferentiation, under which the partners achieve a balance between individual and relational needs.At the same time we observed that couples help maintain the gender order through genderstereotypebehavior in conflict situations, where women often exhibit sadness and initiatesreconciliation, while men avoid conflict and related emotions (shame and sadness) and exhibit moreaggression. Even the norm of couples is maintained through penalty systems where norm violationsgenerate shame and exclusion. Overall, it can be concluded that destructive social ties aremaintained, at the same time as close relationships appears to contain a constructive potential that also enables and inspires optimally differentiated and equal relations.

<p>Syftet med föreliggande studie var att få en större förståelse för några personers tankar och reflektioner om vad en optimal parrelation innebär. Följande frågeställningar var i fokus: Vilka aspekter kan knytas till en optimal parrelation? På vilket sätt styr olika omvärldsfaktorer? En semistrukturerad intervjuform användes och urvalet bestod av fem personer i åldrarna 30-45 år. Resultatet visade att tilliten hade en avgörande roll för välbefinnandet i en optimal parrelation. Den optimala parrelationens negativa sidor påpekades också, till fördel för den reella relationen. Vänner och intressen visade sig ha en stor betydelse för den egna parrelationens välbefinnande. Det framkom att könsrollerna försvårade den jämlika relationens utveckling, men även hur gränsöverskridande könsroller uppfattades av samhället. Det individualiserade samhället betraktades utifrån två aspekter; dels det positiva med att forma traditioner som passade den egna parrelationen, dels det negativa med denna traditionsfrihet som ansågs kunna resultera i en framtida traditionslöshet. I diskussionen lyftes följande mönster fram för problematisering: den optimala parrelationens aspekter och omvärldsfaktorernas betydelse i enlighet med Bronfenbrenners bioekologiska modell.</p>

Syftet med föreliggande studie var att få en större förståelse för några personers tankar och reflektioner om vad en optimal parrelation innebär. Följande frågeställningar var i fokus: Vilka aspekter kan knytas till en optimal parrelation? På vilket sätt styr olika omvärldsfaktorer? En semistrukturerad intervjuform användes och urvalet bestod av fem personer i åldrarna 30-45 år. Resultatet visade att tilliten hade en avgörande roll för välbefinnandet i en optimal parrelation. Den optimala parrelationens negativa sidor påpekades också, till fördel för den reella relationen. Vänner och intressen visade sig ha en stor betydelse för den egna parrelationens välbefinnande. Det framkom att könsrollerna försvårade den jämlika relationens utveckling, men även hur gränsöverskridande könsroller uppfattades av samhället. Det individualiserade samhället betraktades utifrån två aspekter; dels det positiva med att forma traditioner som passade den egna parrelationen, dels det negativa med denna traditionsfrihet som ansågs kunna resultera i en framtida traditionslöshet. I diskussionen lyftes följande mönster fram för problematisering: den optimala parrelationens aspekter och omvärldsfaktorernas betydelse i enlighet med Bronfenbrenners bioekologiska modell.

Föräldrautbildningar har sedan riksdagens beslut år 1979 erbjudits av mödrahälsovården till alla nyblivna föräldrar i samband med graviditeten. Föräldrautbildningen är till för att förbereda föräldrarna inför den kommande förlossningen och föräldraskapet samt främja barns hälsa och utveckling. Föräldraskap är en stor händelse i livet som innebär en livsomställning och ett stort ansvar. Övergången till att bli förälder kan ibland upplevas som jobbig och problematisk. Många föräldrar kan därmed behöva stöd och vägledning genom denna övergång. Studiens övergripande syftet är av en explorativ karaktär och styrs av en undersökande ansats där vi söker efter att karlägga föräldrautbildningens organisatoriska utformning/struktur samt utforska innehållet i det kunskaper som utbildningarna förmedlar. Den datainsamlingmetod som användens var semi-strukturerade intervjuer. Intervjudeltagarna bestod av fem föräldrautbildningsledarna på två familjecentraler i Västerbotten. En kvalitativ konventionell innehållsanalys användes för att analysera intervjumaterialet, vilket resulterade i följande slutsatser: Utbildningarna grundar sig i lokala riktlinjer och innefattar både förlossning- och föräldraförberedande information. Utbildningens fokus ligger på att informera om barnets psykiska hälsa och utveckling samt att få föräldrarna att reflektera över deras föräldraskap och parrelation.

En stor påfrestning och förändring i relationen uppstår i samband med att ett par får sitt första barn. Barnmorskor har förmånen att möta de blivande föräldrarna på Barnmorskemottagningen (BMM) under perioden som kvinnan är gravid. Detta är en tid där möjlighet ges till att skapa en vårdrelation där utrymme ges till kvinnan och mannen att uttrycka vad de känner och upplever under tiden graviditeten fortgår. Många gånger uppstår problem i relationen redan under graviditeten, eller så uppstår problem under barnets första levnadsår. Skilsmässor är en vanlig företeelse i Sverige, upp till hälften av alla giftermål slutar med skilsmässa. Syftet med denna studie är att beskriva hur barnmorskorna stödjer kvinnan och mannen i deras relation när de skall bli föräldrar. Metoden som användes var intervjuer med kvalitativ ansats. I resultatet framkommer det att barnmorskor tror att hon har en betydande roll för föräldrarna och att hon har en förmåga att känna in om paret behöver extra stöd. Hon tror även att hon blir en person som paret inte glömmer. I resultatet framkom det att barnmorskor anser att parrelationen är föränderlig och att det är viktigt att paret vårdar varandra ömt för att deras relation skall klara påfrestningen. Slutsatsen som kan dras av studien är att barnmorskor upplever att de är betydelsefulla och att de har en vägledande roll för parets framtida relation. De anser att parrelationen genomgår en förändring i och med föräldraskapet men att relationen kan fördjupas om paret delar på ansvaret. / Program: Barnmorskeutbildning

<p>Dagens globala värld har öppnat upp möjligheter som gjort det lättare för människor från olika delar av världen att träffas. En av anledningarna till att människor invandrar till Sverige är kärlek. Dagens allt mer globaliserade värld gör att demografin i Sverige ändras med en ökning av den etniska och kulturella mångfalden. Detta ställer krav på våra myndigheter om att socialarbetare ska ha kulturell förståelse. Men hur utvecklar man denna kulturella förståelse? Denna studie riktar fokus till svenskfödda som lever i en internationell parrelation för att undersöka hur de genom mötet med sin partner och sin omvärld har utvecklat sin kulturella förståelse.</p><p>Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer har genomförts med fyra svenskfödda män och kvinnor som lever i en internationell parrelation med partners från Asien. Resultatet visar hur de tankeprocesser som intervjupersonerna gått igenom för att utveckla sin kulturella förståelse har sett ut. Intervjupersonerna har olika erfarenheter av möten, av diskriminering och av fördomar, vilket har gjort att de i olika grad har utvecklat sin kulturella förståelse. En grundläggande faktor till hur de hade utvecklat sin kulturella förståelse var intresset för andra kulturer och att resa. Sammantaget skapar resultatet en bild av hur intervjupersonerna har utvecklat sin kulturella förståelse genom hur deras tankeprocesser sett ut före och efter de nya erfarenheterna.</p>