Bakgrund: Studier visar att patienten, framför allt kvinnor, upplevde sig utlämnade, nervös, ångestfyllda och oroliga inför och under det korta mötet med anestesisjuksköterskan innan operation. Syftet: är att undersöka patientens upplevelse av obehag och delaktighet i mötet med anestesisjuksköterskan inför en nedsövning och om patientens kön har någon betydelse för detta. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie med ett deskriptivt förhållningssätt där enkät valts som datainsamlingsmetod med totalt 44 respondenter. Resultat: Majoriteten av respondenterna upplevde ingen obehagskänsla inför en anestesi, av de få som upplevde påtaglig med obehag var samtliga kvinnor. Medan en majoritet av respondenter kände sig delaktiga i vårdarbetet inför en nedsövning, var en fjärdedel inte tillfredsställda. En fjärdedel av respondenterna önskade större delaktighet, medan övriga inte ville eller inte visste ifall de ville vara delaktiga. Männen kände sig mindre delaktiga i vårdarbetet än kvinnorna samtidigt som de inte hade en större önskan om att vara delaktiga. Kvinnor däremot kände sig mer delaktiga, än män, och hade dessutom en önskan om att vara delaktiga. Ingen signifikant skillnad fanns mellan kvinnor och mäns svar. Slutsats: Även om en majoritet av de patienter som genomgick en operation som krävde generell anestesi antingen kände sig delaktiga eller inte eftersökte mer delaktighet i sjuksköterskan vårdarbetet så var det fortfarande en fjärdedel som inte kände sig delaktiga. En tredjedel av respondenterna hade en positiv inställning till att med egna händer hålla i syrgasmasken under preoxygeneringen. När det kommer till patientens upplevelse av obehag inför en anestesi så visar denna studie att en tydlig majoritet inte upplever någon form av obehag, av dem få som upplevde påtagligt med obehag var samtliga kvinnor.   Nyckelord: Obehagskänsla, preoxygenering, delaktighet, patientcentrerad vård. / Background: Studies have shown that patients, especially women, feel themselves vulnerable, nervous, anxious and apprehensive before and during the brief meeting with the nurse anesthetist before surgery. Aim: The purpose of this study is to examine the patient's experience of uneasiness, participation in the meeting with the nurse anesthetist, before a general anesthetic, and if the patient's gender has bearing   Method: A quantitative cross-sectional study with a descriptive approach where survey was selected as data collection method, with a total of 44 participants. Results: The majority of respondents experienced no uneasiness before an anesthesia, the few who experienced significantly uneasiness were all women. The study showed that the majority of respondents already felt a sense of involvement involved in the care work before a general anesthetic, but still 25% did not ensure patients needs. 25 % of the respondents expressed a desire for greater involvement, while rest of the respondents did not want to, or did not know whether they wanted to be more involved. Male respondents felt less involved currently, but also expressed least interest for greater involvement. Female respondents, on the other hand, felt more involved than men, and at the same time also expressed a desire to be involved. No significant difference was found between women's and men's responses. Conclusion: A majority of the patients who underwent a surgery requiring general anesthesia did feel a level of involvement in the care work performed by nurses. While a majority did not want to be involved at all in the care work, 25% did not feel, but wished to be involved. One way to accommodate and increase involvement would be to offer the patients to hold the oxygen mask with their own hands during preoxygenation. Nearly a third of the respondents would have agreed to do so if they had been given the option. When it comes to patient’s uneasiness before an anesthesia does this study shows that a clear majority does not experience any kind of uneasiness, those who experienced significantly uneasiness with were all women.   Keywords: Uneasiness, preoxygenation, participation, patient-centered care.

No description available.

Introduktion: I litteraturen finns få studier som beskriver patientcentrerad vård i perioperativ vårdmiljö. Den patientcentrerade vården (PCV) syftar till att tillvarata patientens perspektiv för att kunna anpassa vården. Begreppet beskrivs som vård anpassad utifrån patientens behov och värderingar. Behoven identifieras, förutses, samordnas och integreras i vården. PCV kännetecknas av respekt och värdighet för patienten som ges valmöjlighet i alla situationer. Syfte: Studiens syfte var att undersöka operationssjuksköterskans uppfattning om patientcentrerad vård och hur det tar sig uttryck i den perioperativa vårdmiljön Metod: Studien bygger på semistrukturerade intervjuer som analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Urvalet bestod av 10 kvinnor med åldersspannet 29-59 år med arbetslivserfarenhet som operationssjuksköterska mellan 2-28 år. Resultat: Operationssjuksköterskorna beskrev PCV som att ha patienten i fokus vilket leder till patientcentrerade vårdhandlingar. Dessa vårdhandlingar innefattar att anpassa sig och omvårdnaden utifrån de behov som identifierats hos patienten. Möjligheterna att utöva patientcentrerad vård påverkas av olika yttre och inre faktorer som arbetsmiljön, stress och framför allt operationssjuksköterskans personliga uppfattning. Konklusion: För operationssjuksköterskorna i studien innebär PCV att ha fokus på patienten och att möjliggöra patientens delaktighet i sin vård. Detta kan göras genom olika omvårdnadshandlingar där värderingar och uppfattningar kring patientcentrerad vård speglas. Både yttre och inre faktorer påverkar vilken patientcentrerad omvårdnad operationssjuksköterskan ger patienten.

Personcentrerad vård beskrivs som att se hela människan och kunna sätta sig in i den andras livssituation. Respekt och förståelse för val och önskningar ska leda till självbestämmande och delaktighet i vård och behandling. Implementering av ett personcentrerat synsätt förordas för att möta de förväntningar som finns på god vård där patienten kan vara trygg och känna tilltro till vården. Att utvärdera personcentrerad vård är viktigt för att visa hur grundläggande behov som trygghet och tillit tillgodoses vid en förändrad vårdmodell. Syftet med studien var att belysa faktorer i personcentrerad vård som påverkar patientens upplevelse av trygghet och tillit. Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie där sex kvalitativa och fyra kvantitativa vetenskapliga artiklar, publicerade mellan 2009-2014, analyserades utifrån en induktiv metod. I resultatet framkom faktorer som påverkade trygghet och tillit för patienten vid personcentrerad vård vilka delades in i tre kategorier: vårdrelationen, informations- och kunskapsutbytet samt organisatoriska faktorer. Resultatet visar att person-centrerad vård bidrar till att skapa trygghet och tillit för patienten. Förutsättningarna är en ömsesidig, respektfull relation, att patienten får kunskap och information om sin sjukdom för att vara delaktig och medbestämmande i vård och beslut. En kompetent sjuksköterska som bidrar till kontinuitet och tillgänglighet i vården skapade trygghet och tillit. För att utvärdera effekterna av personcentrerad vård krävs ytterligare forskning kring införande i klinisk verksamhet. Kännedom om vad som påverkar skapandet av trygghet och tillit för patienten kan bidra till kvalitetsförbättring vid utvecklandet av personcentrerad vård. / Patient centered care is described as seeing the entire person and the person’s right to mutual respect, understanding and empowerment during care. The implementation of patient centered care is advocated to meet the expectations of high quality healthcare where patients experience safety and a trusting environment. Evaluation of patient centered care is important to demonstrate how the basic needs of trust and safety are provided for in a transfer to a different care model. The aim of this study was to describe factors that influence trust and safety when the patient is cared for in a patient centered manner. A systematic literature review was undertaken and six qualitative and four quantitative articles published between 2009-2014 were analysed based on an inductive method. Factors that influenced trust and confidence in patient centered care emerged from the results and were described in three categories: the nurse-patient relationship, sharing of information and knowledge, and organisational factors. The overall results shows that patient centered care generates trust and safety for the patient. Facilitators are a mutual, respectful nurse-patient relationship, the gaining of knowledge about the disease to be able to participate in care and decision-making. A knowledgeable, skilled nurse who contributes to continuity and accessibility generates trust and safety. Further research is needed to evaluate the effects of patient centered care in clinical practice. Gaining awareness of facilitators that create trust and confidence for the patient may contribute to quality improvements when developing patient centered care.

::Dissertation (D.P.H.)--University of Michigan.

::Dissertation (D.P.H.)--University of Michigan.

Licentiatavhandling (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2010. / Härtill 2 uppsatser.

Background: Many patients evaluated for acute coronary syndrome (ACS) in emergency departments (EDs) experience ongoing or recurrent symptoms after discharge, regardless of their ultimate medical diagnosis. A comprehensive understanding of post-ED symptom trajectories is lacking. Aims: Aim 1 was to determine trajectories of severity of common symptoms (chest pressure, chest discomfort, unusual fatigue, chest pain, shortness of breath, lightheadedness, upper back pain and shoulder pain) in the six months following an ED visit for potential ACS. Aim 2 was to identify relationships between symptom trajectories and baseline physiologic factors (age, gender, diabetes status, diagnosis, comorbidities, functional status) and situational factors (marital status, insurance status, education level). Aim 3 was to identify relationships between symptom trajectories and health service use (outpatient visits and calls, ED visits, 911 calls, hospitalization) in the six months after the ED visit. Methods: This was a secondary data analysis from a study conducted in five U.S. EDs. Patients (n=1002) who had abnormal electrocardiogram or biomarker testing and were identified by the triage nurse as potentially having ACS were enrolled. Symptom severity was assessed in the hospital and 30 days and six months post-discharge using the 13-item ACS Symptom Checklist. Symptom severity was modeled across the three study time points using growth mixture modeling. Model selection was based on interpretability, theoretical justification, and statistical fit indices. Patient characteristics were used to predict trajectories using logistic regression and differences in health service use were tested using chi-square analysis. Results: Between two and four distinct trajectory classes were identified for each symptom. Identified trajectories were labeled "tapering off," "mild/persistent," "moderate/persistent," "moderate/worsening," "moderate/improving," "late onset," and "severe/improving." Age, sex, diabetes, BMI, functional status, insurance status, and diagnosis significantly predicted symptom trajectories. Clinic visits and phone calls, 911 calls, ED visits, and probability of hospitalization varied significantly among trajectories. Conclusions: Research on the individual nature of symptom trajectories can support patient-centered care. Patients at risk for ongoing symptoms and increased health service use can be targeted for education and follow-up based on clinically observable characteristics. Further research is needed to verify the existence of multiple symptoms trajectories in diverse populations.

Bakgrund: Sjuksköterskans kliniska arbete ska präglas av ett etiskt förhållningssätt som genomsyrar omvårdnadsarbetet i att skapa vårdrelationer och patientdelaktighet. God vård är allt mer jämställt med begreppet personcentrerad vård, att se människan och personen i patienten. Syfte: Att utforska hur personcentrerad vård kan utföras i sjuksköterskans kliniska arbete. Metod: En litteraturstudie av 20 artiklar har genomförts. Resultat: Analysen genererade ett antal strategier som presenterades i fem teman: Att se personen, Att lyssna, Att skapa relationer, Att visa respekt och empati, Att skapa stödjande miljö. Slutsats: Det är essentiellt att förstå att trots varierande strategier är det nödvändigt att flera strategier bör tillgås för att uppnå personcentrerad vård i alla situationer. Klinisk betydelse: Denna studie bidrar med kunskap om vad personcentrerad vård innebär och ger ökad insikt i hur det kan uppnås i det dagliga kliniska arbetet. / Background: The nurse work within an ethical framework that provides guidelines in the requirements of establishing nurse-patient relationships and in shared decision making. Good quality in nursing care depend on to what degree the nurse meet these requirements, which is equated to patient-centered care: to place the person of the patient in the center of care. Aim: To explore how patient-centered care may be performed in the nurse’s clinical setting. Methods: A literature review of 20 articles was performed. Results: The analysis resulted in various strategies. These strategies are presented in five main themes: To see the person, To listen, To create relationships, To show respect and empathy, To create healing environments. Conclusion: Despite the fact that there are various strategies, it is essential to understand that a combination of them is needed, in order to truly fulfil person-centered care. Clinical significance: This study may contribute to knowledge on how patient-centered care may be achieved in the everyday clinical setting.

Bakgrund : Kommunikation i hälso- och sjukvården är viktig för att inte misstag ska uppstå och är betydande vid en överlämning av patientansvaret. I slutenvården sker en rapportering genom att sjuksköterskan som arbetat lämnar över patientansvaret till sjuksköterskan som ska påbörja sitt arbetspass. Bedsiderapportering är en rapporteringsmetod som innebär att patienten är närvarande under rapporten, som kan ske vid patientens sängkant eller i ett enskilt rum. Sjuksköterskor anser att bedsiderapportering ökar patienternas delaktighet men upprätthållandet av sekretess kan i vissa fall påverkas negativt. Sjuksköterskan ska arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt, vilket innebär att respektera patientens delaktighet, självbestämmande och integritet. Syfte: Att sammanställa patientens upplevelser av och attityder till bedsiderapportering mellan sjuksköterskor vid ett skiftbyte, inom eller i anslutning till slutenvård. Metod: En litteraturöversikt. Resultatet utgår från 15 vetenskapliga artiklar som var publicerade mellan år 2011 och 2017. Resultat: Delaktighet ansågs öka hos patienter vid användning av bedsiderapportering. Däremot fanns det patienter som önskade mer delaktighet. Patienterna kunde kontrollera att informationen som gavs under bedsiderapportering var korrekt. Vissa patienter upplevde svårigheter att förstå språket medan andra inte påpekade detta som ett problem. Rapporteringsmetoden riskerade inte upprätthållandet av sekretess men däremot kunde flerbäddssalar göra det. Känslig information skulle diskuteras med försiktighet. Konklusion : Bedsiderapportering har en positiv effekt på patienternas delaktighet i hälso- och sjukvården. Patienternas delaktighet i rapportering minskar risken för att fel information om patienten vidarebefordras. Sekretess kan bevaras ytterligare och känslig information bör hanteras varsamt vid användning av bedsiderapportering. / Background : Communication in health care is important to prevent mistakes and is significant during patient handover. A patient handover is performed in hospitals when the outgoing nurse gives a patient report to the incoming nurse. Bedside handover is a method where the patient is present during the report, and it can be done at the patient’s bedside or in a private room. Nurses believe that bedside handover increases patient participation. However, the privacy of the patient can be negatively affected. Nurses need to have an approach with individual focus, which means to respect the patient’s participation, autonomy and integrity. Aim: To compile the patient’s experiences and attitudes regarding bedside handover between nurses during a handover, in or in connection to in-patient health care. Method: A literary review. The result is based on 15 different scientific studies. The studies were published between 2011 and 2017. Results: Patient participation did increase during bedside handover, but some patients wished to have more participation. Patients could verify that the information during bedside handover was correct. Some patients did find it hard to understand the language used by the personnel, other patients did not see this as an issue. The reporting method did not endanger the privacy of patients, but could be negatively affected if a room were shared. Sensitive information should be carefully discussed. Conclusion: Bedside handover has a positive effect on patient participation in health care. Patient participation reduces the risk of inaccurate information about the patient being passed on. The privacy of patients can be further maintained, and sensitive information should be handled carefully during bedside handover.