Bakgrund: Beröring är centralt i omvårdnadsarbetet och sjuksköterskan använder sig avberöring av patientens kropp för att utföra omvårdnad. Trots detta är få studier gjorda sombelyser sjuksköterskans upplevelser av beröring av patientens kropp. Beröring kan ha mångafunktioner och till exempel verka vårdande, tröstande, diagnostiskt, socialt och skyddande.Vidare kan beröring av patienten även ha flera positiva effekter som att minska ångestnivånhos patienten och öka patientens självkänsla. Beröring kan vara uppgiftsorienterad, dvs. denberöring som sjuksköterskan använder för att utföra en omvårdnadsuppgift, eller ickeuppgiftsorienterad, den typ av beröring som sjuksköterskan använder för att uttrycka tillexempel empati, omsorg eller för att trösta patienten. Syfte: att belysa sjuksköterskansupplevelse av beröring, vilka faktorer som påverkade sjuksköterskans upplevelse samtsjuksköterskans strategier för beröring av patientens kropp. Metod: En systematisklitteraturstudie med elva vetenskapliga artiklar som byggde på empiriska studier medkvalitativ ansats. Resultat: Sjuksköterskor upplevde beröring som en naturlig del av arbetetmen kunde uppleva känslor som genans och obehag i samband med omvårdnad som krävdeatt de rörde vid intima delar av patientens kropp. Andra känslor i samband med beröring varrädsla och oro för att beröringen kunde missuppfattas av patienten. Sjuksköterskanserfarenhet, sjuksköterskans mående, patientens beteende, sjuksköterskans relation tillpatienten, associationen med sex eller sexualitet, vilken del av patientens kropp somsjuksköterskan rörde vid och den dagliga kontexten påverkade sjuksköterskans upplevelse avberöring. Resultatet visade även att sjuksköterskor utvecklade olika strategier för att hanteraberöringen av patientens kropp. Det kunde vara att kommunicera med patienten eller sökastöd hos eller hjälp av kollegor medan andra strategier var undvikande strategier såsom attsjuksköterskan fokuserade på annat än beröringen, minimerade beröringen eller helt undvekberöringen. Konklusion: Fler empiriska studier som belyser sjuksköterskans upplevelser avberöring skulle möjligen kunna bidra till att bredda kunskapen om sjuksköterskans upplevelseav beröring och slutsatser skulle eventuellt kunna dras om varför eller varför intesjuksköterskor upplever beröring som något positivt i omvårdnadsarbetet. / Background: Touch is central in nursing and the nurse touches the patient’s body to performbodywork. Few studies have been made exploring nurses’ perceptions of touching thepatient’s body. Touch can have many functions, it can be used as nurturant, comforting,diagnostic, social purposes and protective. It can also reduce the patient’s anxiety andincrease the patient’s self-esteem. Touch can be necessary, the kind of touch the nurse uses toperform a task, or non-necessary, the kind of touch the nurses uses to express empathy,attention or to reassure the patient. Aim: To illuminate the nurse’s perceptions of touch,factors that affected the perception and strategies for touching the patient’s body. Method: Asystematic literature review including eleven scientific articles based on empirical studieswith a qualitative design. Result: Nurse’s perceived touch to be a natural part of nursing butcould experience feelings such as embarrassment and discomfort when they performedbodywork that required the nurses to touch intimate parts of the patient’s body. Other feelingswere fear and concern that the touch could be misinterpreted by the patient. The nurse’sexperience, the nurse’s mood, the patient’s behavior, the relationship between the nurse andthe patient, the association with sex or sexuality, which part of the patient’s body that werebeing touched and the daily context affected the nurse’s perception of touch. The nursesevolved different strategies to manage to touch the patients body. It could be to communicatewith the patient or to seek help or support from colleagues whilst other strategies could beavoiding strategies such as focusing on other things than the touch or minimizing the use oftouch or entirely avoiding to touch the patient. Conclusion: Further research that exploresnurse’s perception of touch could possibly contribute to broaden the knowledge of the nursesperceptions of touch and conclusions could maybe be made of why or why not nursesperceive touch as something positive in nursing.

Bakgrund: Sjuksköterskan upplever tidigt kontakt med döden och döendet. Oavsett om döden sker plötsligt eller varit väntad väcker den reaktioner som sjuksköterskan behöver hantera, samtidigt som den professionella yrkesrollen behöver upprätthållas. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av patienters död. Metod: Uppsatsen genomfördes som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Tio artiklar valdes ut och bearbetades med hjälp av Forsberg och Wengströms innehållsanalys. Resultat: Resultatet bestod av tre kategorier: Känslomässiga upplevelser, Coping och Utmaningar. Resultatet visade att sjuksköterskor påverkades emotionellt när en patient de vårdat avled. Det framkom att ju djupare relationen var desto intensivare blev reaktionerna. Oerfarna sjuksköterskor upplevde att de hade brist på erfarenhet och utbildning när det gällde att hantera en patients död och känslorna som uppstod i samband med detta. För att hantera de känslomässiga upplevelserna använde sig sjuksköterskorna av olika copingstrategier, de mest framträdande var acceptans av döden, spirituella copingstrategier och stöd från arbetskamarater som upplevt samma situationer. Slutsats: Sjuksköterskor påverkas när patienter avlider, för att kunna bearbeta och hantera dessa känslor är coping ett betydelsefullt redskap. Sjukskötersor behöver mer stöd och utbildning för att känna sig trygga i mötet med döden samt för att öka förbredelserna inför patienters död. / Background: The nurse experiences early contact with death and dying patients. Regardless of whether the death occurs suddenly or expected, it evokes reactions that the nurse needs to deal with at the same time as the professional role needs to be maintained. Aim: The aim was to describe the nurse’s experiences of patients’ deaths. Method: The essay was designed as a general literature study with an inductive approach. Ten articles were selected and analysed using Forsberg and Wengström’s content analysis. Result: The result consisted of three main categories: Emotional experiences, Coping and Challenges. The results showed that nurses were emotionally affected when a patient they cared for died. It was presented that the deeper the relationship, the more intense the reactions were. Inexperienced nurses felt that they lacked experience and training in dealing with a patient’s death and the feelings that this entailed. In order to deal with the emotional experiences, the nurses used different coping strategies, the most prominent were acceptance of death, spiritual coping strategies and support from co-workers who experienced similar situations. Conclusion: Nurses are affected when patients die, in order to process and manage these emotions, coping is necessary. Nurses need more support and training to feel secure in the encounter with death and to increase the preparations for the death of patients.

År 2020 var året då hälso-och sjukvården helt fick ställa om på grund av rådande Covid-19 pandemi. Över 90 000 färre operationer utfördes än tidigare år, vilket har lett till ökade väntetider för patienter som väntar på operation. Många patienter har eller har haft en planerad operation som blivit uppskjuten med ovisshet om hur länge de ska behöva vänta. Detta har mer eller mindre påverkan på deras livssituation. Tidigare forskning säger att väntan och inställda operationer kan ge negativa konsekvenser för patienten. Syftet med studien var att undersöka patientens upplevelse av att få sin planerade operation uppskjuten på grund av Covid-19. Metoden som används är en kvalitativ intervjustudie i kombination med kvalitativ innehållsanalys, där sju deltagare intervjuades via telefon. I resultatet framkom fem huvudkategorier och sju underkategorier som visar på hög förståelse hos deltagarna för att väntetiden blivit lång och trots försämrad livskvalité så fanns en förhoppning och tilltro att det kommer bli bättre. I anestesisjuksköterskans profession och när de möter patienterna är bemötandet och kommunikation av stor vikt för att känna trygghet samt få en ökad acceptans för situationen.

Background: An unbalanced type 2 diabetes mellitus leads to rising blood sugar levels. To achieve balance in blood sugar values ​​and reduce the risk of complications, self-care is an important factor. In self-care, lifestyle change has a central role. When health care professionals are aware that people are different and uses a person-centered approach, each individual can be supported in their own care. With an increased understanding of what individuals with type 2 diabetes experience as supportive, health care professionals can more easily support the individual in self-care and thereby reduce the risk of complications. Aim: The purpose of this literature review was to investigate what individuals with type 2 diabetes mellitus experienced as supportive of lifestyle change. Method: Literature overview with descriptive design where 11 scientific articles were included. All studies were quality audited using a review template. Themes were built based on the content of the articles and then the material was compiled into a result. Results: The results showed that the facilitating factors that were considered to support lifestyle change were the health care professionals' approach and attitudes as well as the relationship between the individual and the health care staff. Internal factors such as personal development, internal motivation and experience of health were also perceived as facilitating. External factors that facilitated lifestyle changes were distance contact as a complement to traditional physical contact, having knowledge and control and support from the environment. Conclusion: In order to best support lifestyle change, the approach and attitudes of health care staff need to be perceived as supportive. The personal development and experience of support combined with having knowledge and feeling control over their situation benefits the change work. The flexibility of care is important to meet each individual need. Keywords: Diabetes mellitus 2, patient experience, lifestyle change, patient education, nursing, support, self care and health behavior

Bakgrund: Med patientens vilja och rättighet att vara delaktig i sin vård krävs det att hälso- och sjukvården har ett förhållningssätt där personen står i centrum och inte ohälsotillståndet. För att implementera personcentrerad vård på vårdavdelningen krävs stöd från organisationen. Sjuksköterskan bör ha ett personcentrerat förhållningssätt samtidigt som patientsäkerheten ska upprätthållas. Syftet med litteraturstudien var att beskriva betydelsen av personcentrerad vård i relation till patientsäkerhet på sjukhus. Metod: En litteraturstudie baserad på Polit och Beck (2017) nio steg. Databaserna CINAHL, PubMed, Scopus samt en frisökning på inkluderade och exkluderade artiklars referenslistor användes för att hitta relevanta artiklar. Artiklarna genomgick en kvalitetsgranskning enligt granskningsmallarna i Polit och Beck (2017). Induktiv ansats användes och resultatet bestod av tio artiklar. Resultat: I resultatet framkom sex teman; organisationsens struktur, rutiner, teamarbete, vårdrelationen, patientens delaktighet samt kommunikation. Slutsats: Personcentrerad vård kan när den implementeras rätt och används tvärprofessionellt ha möjlighet att påverka patientsäkerheten.

Folkhälsosjukdomar som bland annat diabetes typ 2 och hjärt- och kärlsjukdom blir vanligare för varje år och är en av orsakerna till den globala dödssiffran. Folkhälsosjukdomar går att förebygga genom kost, motion och att undvika faktorer som bidrar till ökad risk för ohälsa som rökning och alkoholkonsumtion. För att hjälpa patienten som riskerar att drabbas av en folkhälsosjukdom eller som redan är drabbad kan sjuksköterskan tillämpa motiverande samtal (MI) i kommunikationen med patienten. Författarna har valt att undersöka hur MI som verktyg fungerar för sjuksköterskan och patienten. Syftet är att belysa sjuksköterskans och patientens upplevelse av motiverande samtal som verktyg. Det har gjorts en litteraturöversikt efter Fribergs modell. Översikten har gjorts på 10 artiklar, både kvalitativa och kvantitativa. Resultaten delades in i sex olika teman: samspelet mellan sjuksköterska och patient, arbetsbelastning och värdet av tid, kunskap och erfarenhet, organisatoriskt stöd, behov av att ändra arbetssätt och inställning till MI som verktyg. Studien visar att samspelet mellan patienten och sjuksköterskan är mycket viktigt under arbetet med MI. Det krävs ett intresse och en vilja från sjuksköterskans sida för att kunna använda verktyget tillsammans med patienten. Sjuksköterskan behöver en bred kunskap för att kunna möta patienten. För att sjuksköterskan inte ska falla tillbaka till tidigare rutiner så är det egna intresset och stöd från organisationen essentiellt för sjuksköterskan.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Varje år utförs cirka en miljon ambulansuppdrag i Sverige. Vanliga uppdrag är bröstsmärta, stroke, buksmärta och trauma. Akut prehospitalt omhändertagande innebär ofta lidande som är förknippat med smärta, rädsla, ångest och oro. Att identifiera lidande är en viktig del vid akut omhändertagande och det är av vikt ur ett vårdetiskt perspektiv och ur professionens roll att ambulanssjuksköterskan ser patientens lidande och kan ge den lindring som krävs. Tidigare forskning visar att patienten inte får adekvat lindring vid det akuta omhändertagandet och att det finns en kunskapslucka om hur patientens upplever sitt lidande. Den teoretiska utgångspunkten i detta arbete är lindra lidande utifrån Maria Armans vidareutveckling av Katie Eriksson teori. Syfte:  Belysa patientens upplevelse av lindrat lidande vid akut omhändertagande i prehospital miljö. Metod: En litteraturöversikt bestående av 18 artiklar med kvalitativ ansats. Avsikten var att skapa en tydlig bild av aktuell sammanställd forskning inom valt kunskapsområde. Innehållsanalys enligt Friberg (2022) användes för resultatsammanställning. Artiklarnas kvalitét granskades utifrån SBU:s kvalitets mall för artiklar med kvalitativa ansatser.  Resultat: Resultatanalysen resulterade i två huvudkategorier; beroende omvårdnadsåtgärder vid akut omhändertagande och oberoende omvårdnadsåtgärder vid akut omhändertagande. Faktorer som belystes av vikt för studiens syfte var ambulanssjuksköterskans kompetens och förmågan att ge god omvårdnad.  Slutsats: Av resultatet framkommer att det är en kombination av kompetens hos ambulanspersonalen och omvårdande åtgärder som leder till att patienten upplever sitt lidande lindrat i det akuta omhändertagandet.

Background: Examinations with computer tomography (CT) with iodinated contrast agents has become more common. The examination can cause anxiety for the patient and variying side effects has been observed. The preparatory information concerning contrast agents is at the same time short. Purpose: The purpose of this study is to compare differences between two hospitals regarding patient anxiety leading up to intravenous administration of iodine contrast agents and any need for expanded information prior to examination. Method: The study has a quantative design and the data collection was done using questionnaires that were processesd with descriptive statistics. A total of eighty-six self-designed questionnaires were distributed at two hospitals where patients were chosen based on inclusion and exclusion criteria after a CT examination with contrast. Data was gathered for three weeks with representation being done in text, table and figure. Results: Results showed a procentualy low anxiety where only 21,6% experienced anxiety “to some extent”. No patient experienced a major anxiety. The greatest factor was getting a intravenous line followed by “something else” that the patients answered in free text. The difference in anxiety between patients who previously had contrast-enhancing side effects compared with those who had not was significant (p = 0,016). Conclusion: There is some concern in patients who are going to undergo computed tomography examination with iodine contrast agents. The patient doesn’t feel much concern due to lack of preparatory information but 46,1% of patients at one hospital and 18,9% at the other wanted expanded information regarding contrast agents.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Bristande bemötande och brist på förståelse mot personer med psykisk sjukdom är vanligt förekommande, även inom vården. Sjukhusmiljön ska vara en plats där patienter ska få hjälp men faktorer som exempelvis fördomar kan påverka bemötande. Bristande förståelse och bemötande kan bidra till att patientens behov av vård inte tas på allvar. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur patienter med psykisk sjukdom uppfattade bemötandet av sjuksköterskor inom hälso- och sjukvården.Metod: Syftet har besvarats med hjälp av en deskriptiv litteraturöversikt. Inkluderade artiklar har varit av kvalitativ ansats samt har genomgått en kvalitetsanalys och erhållit hög eller medel kvalitet. Resultat: I resultatet beskrev patienter både positiva och negativa uppfattningar av bemötandet från sjuksköterskor i hälso- och sjukvården. Positiva aspekter beskrevs bland annat som att bli bemött med medmänsklighet, respekt och som en individ. Även upplevelsen av att känna sig förstådd hade också en stor betydelse. De negativa aspekterna som bristande förståelse, kontinuitet, misstro och fördomar beskrevs av patienter. Detta förklarades påverka patientens självförtroende och psykiska mående, såsom känslor av hopplöshet, rädsla och hjälplöshet. Slutsats: Patienterna beskrev empati, förmågan att lyssna, medmänsklighet, kontinuitet och respekt som positiva delar i bemötandet med sjuksköterskor. De negativa delarna som patienterna beskrev i bemötandet med sjuksköterskor var i motsatsförhållande till de positiva, brist på empati, sympati, ointresse för patienterna, brist på kontinuitet och respekt men även misstro och rädsla. Nyckelord: psykisk sjukdom, sjuksköterskor, patientens perspektiv, stigmatisering, bemötande / ABSTRACT Background: Lack of treatment and lack of understanding towards people with mental illness is common, even in healthcare settings. The hospital environment should be a place where patients should receive help, but factors such as prejudice can affect treatment. Lack of understanding and treatment can contribute to the patient’s need for care not being taken seriously.  Aim: The purpose of this study was to describe how patients with mental illness perceived the treatment by nurses in healthcare settings.Method: The purpose has been answered with the help of a descriptive literature review. Included articles have been of qualitative approach and have undergone a quality analysis and obtained high or medium quality. Results: In the results, patients described both positive and negative perceptions of how the treatment of nurses in the healthcare setting is. Positive aspects were described, among other things, as being treated with compassion, respect and as an individual. Even the experience of being understood was of great importance. The negative aspects such as lack of understanding, continuity, mistrust and prejudice were described by patients. This was explained to affect the patient's self confidence and mental state, such as feelings of hopelessness, fear and helplessness. Conclusion: Patients’ described empathy, the ability to listen, compassion, continuity and respect as positive components in treatment by nurses’. The negative components that patients’ described in treatment by nurses’ were in a opposite relationship to the positive ones, lack of empathy, unconcern for patients’, lack of continuity and respect, but also mistrust and fear. Keywords: mental illness, nurses, patients’ perspective, stigmatization, treatment

Över 400 000 människor lever idag med sjukdomen typ 2 diabetes mellitus (T2DM) i Sverige. Livsstilsfaktorer som låg fysisk aktivitet, dåliga kostvanor och hög ålder ökar risken för att utveckla T2DM. Sjuksköterskan har ansvar att informera och utbilda patienterna med T2DM utefter vad varje enskild patients behov och utgångspunkt är. I det lärande samtalet ska sjuksköterskan möta varje patient och dess livsvärld. Samtalets mål är att öka patienters hälsa och lindra lidande. Syftet i studien var att belysa hur patienter med T2DM upplever mötet med sjuksköterskan vid livsstilsförändringar. Metod: Ett litteraturbaserat examensarbete med grund i analys i kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar. Resultat: Presenteras i fyra huvudkategorier: Delaktighet och engagemang upplevs av patienter som stödjande. Det framkom att det främjar hälsa och ger goda förutsättningar för livsstilsförändringar när sjuksköterskan var delaktig och engagerad i mötet med patienterna. Patienters upplevelser av trygghet och känslomässigt stöd. När patienterna upplevde ärlighet hos sjuksköterskan skapades trygghet vilket bidrog till ett lyckat möte och ett främjande av livsstilsförändringar hos patienterna. Patienter upplever att kunskap främjas genom råd och information. Upplevelsen enligt patienterna var att sjuksköterskan kunde hjälpa patienterna genom att ge rätt typ av råd och information kring hur livsstilsförändringar kan skapas för att ge varje patient möjlighet till genomförande av livsstilsförändringar. Upplevelser av ett icke vårdande möte. Patienterna upplevde flera egenskaper hos sjuksköterskan som kunde bidra till att patienterna inte upplevde mötet som vårdande. Slutsats: Studien visar att mötet mellan sjuksköterskan och patienten är viktigt för att patienterna ska kunna genomföra livsstilsförändringar.