Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som kan medföra olika komplikationer. Personer med sjukdomen har ofta regelbunden kontakt med vården, de får stöttning och råd vad gäller livsstilsförändringar samt självhantering av sjukdomen.  Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskans bemötande upplevs av personer med diabetes mellitus typ 2.  Metod: En litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Artiklarnas resultat tolkades med en induktiv ansats.  Resultat: HuvudkategoriernaIngå i team tillsammans med sjuksköterskanoch Känna sig utelämnad beskriver upplevelser av en god relation där vården planerades gemensamt och personer upplevde delaktighet i mötet, samt upplevelser av att inte bli sedda som individer, att bli ignorerade och att känna sig dömda.  Slutsats: Sjuksköterskans bemötande har en betydande inverkan på personer med diabetes mellitus typ 2. När en god relation skapats, där personer erfar stöd har de lättare att anpassa sig till behandlingar och godare förutsättningar att genomgå livsstilsförändringar. En god relation relateras till personers upplevelser av trygghet, tillit och lugn. Ett bristande bemötande kan istället leda till negativa upplevelser av sjukvården och minska motivationen att se efter sin sjukdom. Avsaknad av stöd ledde till upplevelser av besvikelse, ensamhet och att bli missförstådd. / Background: Diabetes type 2 is a chronic disease that can cause various complications. People living with the disease often have regular contact with the healthcare, they receive support and advice on lifestyle changes and self-management of the disease. Aim:To describehow the nurse’s approach is experienced by people with diabetes mellitus type 2.  Method: A literature review based on eleven scientific articles with a qualitative design. The results of the articles were interpreted with an inductive approach.  Results: The main categories Being a part of a team with the nurse and Feeling left outdescribes experiences of a good relationship where the care was planned jointly and people experienced participation in the meeting, as well as experiences of not being seen as individuals, to be ignored and to feel condemned.  Conclusion: The nurse’s approach has a significant impact on people with diabetes type 2. When a good relationship is created, where people experience support, they are more likely to adapt to treatments and has better means for undergoing lifestyle changes. A good relationship is related to people’s experiences of security, trust and serenity. A failing approach can instead lead to negative experiences of the healthcare and reduce motivation for self-management. Lack of support led to experiences of disappointment, loneliness and being misunderstood.

Antalet höftfrakturer ökar med en allt åldrande befolkning. För individen kan det medföra psykiska och fysiska konsekvenser med risk för bestående funktionsnedsättning. Återhämtningen och rehabiliteringen är inte avslutad vid utskrivning utan fortsätter under en längre tid. Studiens syfte var att undersöka hur den äldre patienten med höftfraktur efter hemgång upplevde dagliga aktiviteter med fokus fysisk aktivitet. Metoden som användes var en allmän litteraturstudie med inspiration från kvalitativ analys i artikelbearbetningen. Resultatet beskrevs utifrån kategorierna Upplevelsen av begränsningar, Upplevelsen av minskad självständighet och Upplevelsen av att anpassning krävs. De äldre upplevde begränsningar efter höftfrakturer som nedsatt rörelseförmåga och fallrädsla vilket kunde resultera i en isolerad tillvaro med minskad självständighet i daglig- och fysisk aktivitet. Det psykiska måendet påverkades negativt till följd av begränsningar med känslor av frustration och nedstämdhet. Information om tiden efter höftfrakturen ansågs bristande. Ett behov av anpassning infann sig med tillämpning av olika strategier för att klara aktiviteterna. Litteraturstudiens resultat synliggör att återhämtningen var en lång process, präglad av begränsningar i utförandet av aktiviteter. / The number of hip fractures increases with an aging population. For the individual, it can have psychological and physical consequences with the risk of permanent disability. The recovery and rehabilitation is not completed at discharge but continues for a longer time. The aim of the study was to investigate how the elderly patient with hip fracture after returning home experienced daily activities focusing on physical activity. The method used was a general literature study with inspiration from qualitative analysis in the article processing. The result was described based on the categories The experience of perceived limitations, The experience of reduced independence and The experience of required adaptation. The elderly experienced limitations on hip fractures such as reduced mobility and fear of falling, which could result in an isolated existence with reduced independence in daily- and physical activity. The mental attitude was adversely affected by limitations with feelings of frustration and depression. Information about the time after the hip fracture was considered lacking. A need to adapt occurred with the application of different strategies to cope with activities. The results of the literature study shows that the recovery was a long process, characterized by the limitations in the performance of activities.

<p>Det är sjuksköterskans ansvar att etablera en vårdrelation där patienten känner sig trygg, därför var det viktigt att belysa patientens egen uppfattning om vårdrelationens innebörd och vad det kan ha för betydelse för omvårdnaden. Syftet med studien var att undersöka vårdrelationens innebörd för vuxna patienter inom psykiatrisk tvångsvård. Studien är litteraturstudie med kvalitativ och deskriptiv design. Det gjordes en artikelsökning i Cinahl och PubMed med sökorden psychiatric care, caring relationship, coercion samt patients experiences. Artiklarna som valdes ut kvalitetsgranskades och sedan gjordes en manifest innehållsanalys. Den resulterade i sex kategorier: att känna sig åsidosatt, förlorat människovärde, maktlöshet, att bli tagen på allvar, medmänsklighet samt delaktighet. Därefter gjordes en tolkning av det manifesta innehållet, dvs. en latent innehållsanalys, där urskiljdes två teman: ensidighet och ömsesidighet. Patienterna beskrev antingen att de upplevde en distans från vårdarna eller att vårdarna bemötte dem på ett jämlikt plan. Eftersom patienterna är i en beroendeställning inom psykiatrisk tvångsvård blir relationen ojämn (asymmetrisk). En ömsesidig vårdrelation kan ses som en moralisk norm som banar väg för upprättandet av en vårdgemenskap.</p> / <p>It is the nurse's responsibility to establish a caring relationship in which the patient feels safe, therefore it was important to highlight the patient's own perception of the caring relationship and what it means to caring. The aim of this study was to investigate the meaning of the caring relationship for adult patients in compulsory psychiatric treatment. The study was a literature review with qualitative and descriptive design. The search for scientific articles was done by the databases in Cinahl and PubMed with the keywords psychiatric care, caring relationship, coercion, and patient experiences. The selected articles were quality reviewed and then a content analysis of the manifest content was made which resulted in six categories: to feel disregarded loss of dignity, powerlessness, to be taken seriously, humanity and participation. Thereafter, an interpretation of the manifest content, i.e. a latent content analysis was made. Two themes were discerned: one-sidedness and mutuality. Patients described either that they experienced a distance from the health personal or that they responded to them on an equal plane. Since patients are in a dependent position in compulsory psychiatric treatment relationship becomes uneven (asymmetrical). A mutual caring relationship can be seen as a moral standard that paves the way for the establishment of a community.</p>

<p>Dagens och framtidens avancerade vård flyttas alltmer ut i patientens hem. Utskrivning från den slutna vården sker i allt snabbare takt, större krav ställs på hemsjukvården. Överlämning och rapportering av patienten mellan olika funktioner och personal skall ske så att patientens omvårdnadsbehov tillgodoses på ett tillfredsställande sätt. Studiens syfte var att beskriva överlämnande och rapportering i patientens hem från distriktssköterska till ambulanspersonal. Postenkät, med slutna frågor av Likert typ och med möjlighet att motivera svaren, har använts i studien. Databearbetningen har gjorts med statistical package for social sciencies (SPSS). Enkäten avslutades med fem öppna frågor, vars svar analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys. Studien beskriver hur uppfattningarna mellan distriktssköterskor och ambulanspersonal inte alltid är samstämmiga. Om ambulanspersonal frågar efter eller om distriktssköterskor lämnar viss information vid överlämning av patient. Professionernas insikt i varandras yrken är begränsad och en vilja uttrycktes om att öka denna kunskap. Detta kunde vara ett steg i riktning mot att förbättra kommunikationen i överlämnandet och därmed säkra att viktig information följer patienten genom hela vårdkedjan. Ökad kunskap om hur kommunikationen sker mellan yrkesgrupper vid överlämnandet av patienten till annan vårdgivare i vårdkedjan är nödvändig. Framtida forskning utgående från denna studies syfte och population där kvalitativa djupintervjuer är metod skulle kunna ge en djupare insikt i de svar informanten i denna studie givit.</p> / <p>The advanced care of today, and the future, relocates more and more to the home of the patient. Discharge from the institutional care occurs more rapidly, greater demands are made on home nursing, and the link between these two nursing methods is the ambulance care. The hand over of a patient and the reports of the patient between different functions and personnel shall occur in a way that provides for the patient`s nursing needs in a satisfactory way. The purpose of the study was to describe patient hand over´s and reports in the patient´s home, from district nurse to ambulance personnel. In the stydy a questionnaire sent out by mail, containing of closed questions, formulated according to the Likert model and with a possibility to motivate the answers, has been used. The processing of the data has been made with a statistical package for social sciences (SPSS). The questionnaire was completed with five open questions, whose answers have been analyzed according to qualitative analysis of content. The study describes how perceptions between district nurses and ambulance personnel not always are in accordance. If ambulance personnel ask for or district nurses provides certain information when delivering a patient. The professions` knowledge of each others work is limited and a wish to increase this knowledge has been expressed. It could be a step towards improving the communication when handing over a patient and by those means secure that important information follows the patient throughout the entire treatment process. Increased knowledge about communication between different occupational groups at the hand over of the patient to a colleague in the nursing staff is necessary. Future research based on this study´s purpose and population where qualitative in-depth interviews are method could give a deeper insight into the answers this study has resulted in.</p>

Det är sjuksköterskans ansvar att etablera en vårdrelation där patienten känner sig trygg, därför var det viktigt att belysa patientens egen uppfattning om vårdrelationens innebörd och vad det kan ha för betydelse för omvårdnaden. Syftet med studien var att undersöka vårdrelationens innebörd för vuxna patienter inom psykiatrisk tvångsvård. Studien är litteraturstudie med kvalitativ och deskriptiv design. Det gjordes en artikelsökning i Cinahl och PubMed med sökorden psychiatric care, caring relationship, coercion samt patients experiences. Artiklarna som valdes ut kvalitetsgranskades och sedan gjordes en manifest innehållsanalys. Den resulterade i sex kategorier: att känna sig åsidosatt, förlorat människovärde, maktlöshet, att bli tagen på allvar, medmänsklighet samt delaktighet. Därefter gjordes en tolkning av det manifesta innehållet, dvs. en latent innehållsanalys, där urskiljdes två teman: ensidighet och ömsesidighet. Patienterna beskrev antingen att de upplevde en distans från vårdarna eller att vårdarna bemötte dem på ett jämlikt plan. Eftersom patienterna är i en beroendeställning inom psykiatrisk tvångsvård blir relationen ojämn (asymmetrisk). En ömsesidig vårdrelation kan ses som en moralisk norm som banar väg för upprättandet av en vårdgemenskap. / It is the nurse's responsibility to establish a caring relationship in which the patient feels safe, therefore it was important to highlight the patient's own perception of the caring relationship and what it means to caring. The aim of this study was to investigate the meaning of the caring relationship for adult patients in compulsory psychiatric treatment. The study was a literature review with qualitative and descriptive design. The search for scientific articles was done by the databases in Cinahl and PubMed with the keywords psychiatric care, caring relationship, coercion, and patient experiences. The selected articles were quality reviewed and then a content analysis of the manifest content was made which resulted in six categories: to feel disregarded loss of dignity, powerlessness, to be taken seriously, humanity and participation. Thereafter, an interpretation of the manifest content, i.e. a latent content analysis was made. Two themes were discerned: one-sidedness and mutuality. Patients described either that they experienced a distance from the health personal or that they responded to them on an equal plane. Since patients are in a dependent position in compulsory psychiatric treatment relationship becomes uneven (asymmetrical). A mutual caring relationship can be seen as a moral standard that paves the way for the establishment of a community.

Dagens och framtidens avancerade vård flyttas alltmer ut i patientens hem. Utskrivning från den slutna vården sker i allt snabbare takt, större krav ställs på hemsjukvården. Överlämning och rapportering av patienten mellan olika funktioner och personal skall ske så att patientens omvårdnadsbehov tillgodoses på ett tillfredsställande sätt. Studiens syfte var att beskriva överlämnande och rapportering i patientens hem från distriktssköterska till ambulanspersonal. Postenkät, med slutna frågor av Likert typ och med möjlighet att motivera svaren, har använts i studien. Databearbetningen har gjorts med statistical package for social sciencies (SPSS). Enkäten avslutades med fem öppna frågor, vars svar analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys. Studien beskriver hur uppfattningarna mellan distriktssköterskor och ambulanspersonal inte alltid är samstämmiga. Om ambulanspersonal frågar efter eller om distriktssköterskor lämnar viss information vid överlämning av patient. Professionernas insikt i varandras yrken är begränsad och en vilja uttrycktes om att öka denna kunskap. Detta kunde vara ett steg i riktning mot att förbättra kommunikationen i överlämnandet och därmed säkra att viktig information följer patienten genom hela vårdkedjan. Ökad kunskap om hur kommunikationen sker mellan yrkesgrupper vid överlämnandet av patienten till annan vårdgivare i vårdkedjan är nödvändig. Framtida forskning utgående från denna studies syfte och population där kvalitativa djupintervjuer är metod skulle kunna ge en djupare insikt i de svar informanten i denna studie givit. / The advanced care of today, and the future, relocates more and more to the home of the patient. Discharge from the institutional care occurs more rapidly, greater demands are made on home nursing, and the link between these two nursing methods is the ambulance care. The hand over of a patient and the reports of the patient between different functions and personnel shall occur in a way that provides for the patient`s nursing needs in a satisfactory way. The purpose of the study was to describe patient hand over´s and reports in the patient´s home, from district nurse to ambulance personnel. In the stydy a questionnaire sent out by mail, containing of closed questions, formulated according to the Likert model and with a possibility to motivate the answers, has been used. The processing of the data has been made with a statistical package for social sciences (SPSS). The questionnaire was completed with five open questions, whose answers have been analyzed according to qualitative analysis of content. The study describes how perceptions between district nurses and ambulance personnel not always are in accordance. If ambulance personnel ask for or district nurses provides certain information when delivering a patient. The professions` knowledge of each others work is limited and a wish to increase this knowledge has been expressed. It could be a step towards improving the communication when handing over a patient and by those means secure that important information follows the patient throughout the entire treatment process. Increased knowledge about communication between different occupational groups at the hand over of the patient to a colleague in the nursing staff is necessary. Future research based on this study´s purpose and population where qualitative in-depth interviews are method could give a deeper insight into the answers this study has resulted in.

Background and objective: Approximately 6000 cardiac surgeries were performed in Sweden 2013 and a known complication after such procedure is chronic pain. One surgical technique in open cardiac surgery includes a sternal retraction and this creates sensitive areas of pain which could lead to nerve damage. Few studies have been looking at this in a qualitative way. The aim of this study was to illuminate the  experiences of chronic pain in former patients, two years after cardiac surgery. Methods: This study is of qualitative design. Four women and six men (age 43 to 87 years), assessed as having chronic pain after surgery, were interviewed two years after cardiac surgery. The data was analyzed using qualitative content analysis with an inductive approach. Findings: Three categories and nine sub-categories were formulated. The first category was ‘feeling limitation in daily life’, with the subcategories; ‘everyday activities become painful’, ‘losing control of the body’, ‘pain is unpredictable’and‘insecurity’. The second category was;‘being reminded of illness’, with the subcategories; ‘the scar is a visually memory’and ‘being grateful’.The last category was; ‘coping with pain’, with the subcategories; ‘adaption for handling pain’, ‘different shades of pain’ and ‘pain is transient’. Conclusion: Chronic pain is a personal experience and can be described in a both physical and emotional way. Findings showed that participants, in some way, almost daily were reminded about their experiences of cardiac surgery either by looking at their scar or that they were restricted in daily activities. Despite the limitation in life; could participants describe their experience of chronic pain as manageable.  Pain was described in several ways, and the participants had different coping strategies. Most of the participants also were assured that pain eventually would pass or get better. / Bakgrund och syfte: Cirka 6000 öppna hjärtoperationer genomfördes i Sverige 2013 och en känd komplikation är kronisk smärta. En av de kirurgiska teknikerna är öppen hjärtkirurgi vilken inkluderar delning av sternum, vilket kan åstadkomma ett flertal smärtkänsliga områden, som i sin tur kan leda till nervskador. Få studier har belyst detta kvalitativt. Syftet med denna studie var att belysa patienters upplevelse av kronisk smärta, två år efter öppen hjärtkirurgi. Metod: Föreliggande studie har en kvalitativ design. Fyra kvinnor och sex män (43-87 år), intervjuades två år efter öppen hjärtkirurgi. Dataanalysen var kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: Tre kategorier och nio underkategorier konstruerades. Den första kategorin var “att känna begränsningar i vardagligt liv”, med underkategorierna; ‘vardagsaktiviteter blir smärtsamma’, ‘förlora kontrollen över kroppen’, ‘smärtan är oförutsägbar’ och ‘osäkerhet’. Den andra kategorin var; ‘en påminnelse om sjukdom’, med underkategorierna; ‘ärret är en visuell påminnelse’ och ‘tacksamhet’. Den sista kategorin var: ‘hantera smärta’, med underkategorierna; ‘anpassning för att hantera smärtan’, ‘olika nyanser av smärta’ och ‘smärtan är övergående’. Slutsats: Smärta är en personlig upplevelse och kan beskrivas både fysiskt och känslomässigt. Resultatet visade att deltagarna, på något sätt, nästan dagligen påmindes om deras erfarenhet efter hjärtkirurgi, antingen genom att titta på ärret eller genom att de blev begränsad i sina vardagliga aktiviteter. Trots begränsning i livet, kunde deltagarna beskriva upplevelsen av smärta som hanterbar. Deltagarna beskrev smärtan på olika sätt och de hade olika copingstrategier, de flesta av deltagarna var övertygade om att smärtan skulle gå över eller bli bättre.

This project started with the assumption that some people do not continue to perform their exercises independently after they have visited the physiotherapist. Through the application of different service design methods, the underlying problem was explored and new service solutions were developed and presented with a prototype and scenario. The project was limited to the user group of patients with osteoarthritis who are being treated through physical activity. Osteoarthritis is a very common joint disease in Sweden which affects the cartilage and causing pain. Observations and interviews were directly conducted at the physiotherapists to gain insights on what supports, encourages and prevents the patient to perform their exercise independently. Research was done on the entire journey of the patient, starting when they seek help and ending when they are to manage the treatment on their own. All the steps were presented in a Customer Journey. The insights from the research were presented with key insight, two personas called Gunilla and Bosse representing different types of patients and an Emotional Journey showing their experience of their journey. The ultimate problem definition was done collaboratively with physiotherapists and patients by discussing their unique experiences and frustrations. A key pattern among the problems was information exchange so the ultimate problem was defined: “When, where and how should the information exchange take form so that the patients understand the support, the importance of exercise and are presented with individual adjusted exercises?” It was answered by patients using an Information Journey and giving data to the final solution. The new service solution aims at improving the information exchange between the physiotherapist and the patient, as a step to encourage the patient to perform their exercises. The project also presents a better understanding for the patients experience when meeting with the healthcare. The project was done in cooperation with Experio Lab in Karlstad, with Olga Sabirova Höjerström as supervisor. Experio Lab is a section of County Council of Värmland and works with service design within the healthcare. This project is the degree project of the Bachelor of Science in Innovation and Design engineering at Karlstad University. The project covers 22,5 ECTS credits and extends from January to June in 2018. The supervising teacher is Postdoctoral Researcher Jakob Trischler and examiner of the course is Professor Leo de Vin. / Projektet startade i problematiken kring att patienter inte utför sina ordinerade övningar efter besök hos fysioterapeut. Genom tillämpningen av olika tjänstedesign metoder undersöktes orsakerna och en lösning utvecklades som presenterades med en prototyp samt ett scenario. Projektet begränsades till målgruppen patienter med artros som behandlas genom fysisk aktivitet. Artros är en väldigt vanlig ledsjukdom som påverkar brosket i knät och ger upphov till smärtor i leden. Genom observation och intervju på Fysioterapimottagningen i Kristinehamn samlades data in kring vad som ger stöd och uppmuntrar eller förhindrar patienten att göra sina övningar. Hela patientens resa undersöktes, från att de söker hjälp till att de fortsätter sin behandling på egen hand. Alla steg i resan redovisades i en Costumer Journey. Insikterna från undersökningen presenterades genom viktiga insikter. Två persona, namngivna Gunilla och Bosse, som representerade två olika patienttyper och en Emotional Journey som visade deras upplevelse av sina respektive resor. Den slutgiltiga problemdefinitionen fastslogs tillsammans med fysioterapeuter genom diskussion av deras erfarenhet kring erfarna problem och patienternas upplevelser. Ett genomgående mönster bland problemen var informationsutbyte så den slutgiltiga problemdefinitionen löd: ”När, var och hur ska informationsutbytet vara så att patienten förstår stödet, vikten av träning och är erbjudna en individuell anpassad träning?” Den var besvarad av patienter genom en Information Journey vilket gav data till den slutgiltiga lösningen. Den nya tjänsten är skapad för att förbättra informationsutbytet mellan fysioterapeut och patient, som ett steg i att uppmuntra patienten att utföra sin träning. Projektet presenterar även en större förståelse för patientens upplevelse i deras möte med sjukvården. Projektet utfördes tillsammans med Experio Lab med Olga Sabirova Höjerström som handledare. Experio Lab är en del av utvecklingsenheten på Landstinget i Värmland och tillämpar tjänstedesign inom vården. Arbetet har gjorts i kursen Examensarbete för högskoleingenjörsexamen i Innovationsteknik och design (MSGC12) på Karlstads universitet. Projektet innefattade 22,5 hp och varade från januari till juni, 2018. Projektet har handletts av Jakob Trischler och professor Leo de Vin har varit examinator.

Bakgrund: Att få en stomi innebär en livsomställning där personen måste ändra på tidigare levnadsvanor. Människan måste anpassa sig till sin nya kroppsbild. Kroppsbilden, livskvaliteten och sexualiteten kan påverka varandra. Studier visar att sjuksköterskor saknar kunskap inom området sexualitet och att det upplevs svårt att prata med patienter kring detta.  Syfte: Att belysa sexualiteten hos människor som lever med tarmstomi. Metod: Metoden till denna studie var en litteraturöversikt med tio stycken kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar som analyserades enligt Fribergs modell i tre steg. Resultat: Litteraturöversiktens resultat är uppdelad i tre huvudteman och tre underteman. Det första huvudtemat är Kroppsliga upplevelser relaterat till sexualitet. Det andra huvudtemat är Förändrad kroppsbild relaterat till sexualitet. Det tredje huvudtemat är Sociala upplevelser relaterat till sexualitet med tre underteman: Rädsla för att uppfattas annorlunda, Upplevelser i mötet med vårdpersonal och Att vara intim med andra. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån Callista Roys omvårdnadsteori om adaption. Patientens behov av stöd från vården efter en stomi-operation belyses samt hur det upplevs ur ett sjuksköterske- och samhällsperspektiv. / Background: To get a stoma involves a life setting where the person has to change previous living habits. The person must adapt to the new body image. Body image, quality of life and sexuality can affect each other. Studies show that nurses lack knowledge in the area of ​​sexuality and that it is difficult to talk with patients about it.  Aim: To illustrate the sexuality of patients living with a bowel stoma. Method: The method of this study was a literature review with ten qualitative and quantitative scientific articles analysed according to Fribergs model in three steps. Results: The results of the literature review are divided into three main themes and three sub-themes. The first main theme is Bodily experiences related to sexuality. The second main theme is Changed body image related to sexuality. The third main theme is Social experiences related to sexuality with three sub-themes: Fear of being perceived differently, Experiences in the meeting with healthcare professionals and Being intimate with others. Discussion: The result is discussed based on Callista Roy's nursing theory about adaption. The patient's need for support from the care after a stoma operation illustrates and how it is perceived from a nursing and social perspective.

Bakgrund: Hypertoni är ett globalt hälsoproblem och livsstilsrelaterade orsaker ligger bakom utvecklingen av hypertoni. Livsstilsförändring kan innebära ändrade kostvanor och ökad fysisk aktivitet. Det behövs mer kunskap om patientens erfarenhet av livsstilsförändring vid hypertoni. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa och beskriva aktuell forskning om patientens erfarenhet av livsstilsförändring vid hypertoni. Metod: En litteraturöversikt baserad på 12 kvalitativa artiklar insamlades via databaserna Cinahl och PubMed. Innehållsanalys användes som analysmetod. Resultat: Tre huvudkategorier med tillhörande subkategorier framtogs. Huvudkategorierna var Motiverande aspekter, Möjligheter och hinder samt Bemötandet i vården. Patienten behöver motivation och redskap för att lyckas med livsstilsförändringen. Patienten genomgår känslomässiga processer som påverkade motivationen och det dagliga livet. Tidigare erfarenheter av hypertoni i familjen var en betydelsefull motiverande aspekt. Ett personcentrerat förhållningsätt var av betydelse för patienten. Slutsats: Patienter med hypertoni genomgår olika känslomässiga reaktioner. Tidigare erfarenheter och okunskap kring hypertoni var centrala möjligheter eller hinder för motivation till livsstilsförändring. Personcentrerad vård var betydelsefullt vid livsstilsförändring. Patienten är unik och ska bemötas med värdighet och respekt för personens integritet och självbestämmande. / Background : Hypertension is a global health problem and lifestyle-related causes lie behind the development of hypertension. Lifestyle change may involve changing dietary habits and physical activity. More knowledge about the patient´s experience of lifestyle change in hypertension is needed. Aim: The aim of this literature review was to compile and describe current research about the patient's experience of lifestyle change in hypertension. Method: A literature review based on 12 qualitative articles was collected through the databases Cinahl and PubMed. Content analysis was used as an analytical method. Result: Three main categories with related subcategories were implemented. The main categories were Motivational Aspects, Opportunities and Obstacles, Treatment in health care. The patient need motivation and tools to succeed with lifestyle change. The patient underwent emotional processes that affected motivation and daily life. Experience of hypertension in the family were a motivational aspect. A person-centered approach was important for the patient. Conclusion: The patient´s with hypertension undergoes different emotional reactions. Previous experience and knowledge about hypertension were key opportunities or obstacles to motivation for lifestyle changes. Person-centered care was significant in lifestyle change. The patient is unique and should be treated with dignity and respect for the person's integrity and self-determination.