Bakgrund: Alltfler patienter i Sverige väljer att vårdas hemma i livets slut. Vården ska vara av samma kvalitet oavsett vårdform, och denna vård ska ges med värdighet och respekt för den enskilda människans integritet, likväl i livets slut som när döden inträffat. För att uppnå detta krävs kunskap och lärdom angående patienters upplevelser av vård vid livets slut. Syfte: Beskriva patienters, med obotlig cancersjukdom, upplevelser angående vård vid livets slut i hemmet. Metod: Kvalitativ innehållsanalys av bloggar skrivna av människor i livets slut. Resultat: Två kategorier identifierades. Den första kategorin benämns Psykologiska och sociala aspekter av att vårdas hemma med underkategorierna Familjens närvaro och Sårbarhet och andra psykiska påfrestningar. Den andra identifierade kategorin benämns Hemsjukvården påverkar vardagen och innehåller underkategorierna Fungerande hemsjukvård och Negativa aspekter av hemsjukvård. Slutsats: Resultatet av innehållsanalysen tyder på att patienter som vårdas hemma är nöjda med vården och har tillit till vårdpersonalens kompetens. För patienter är det viktigt att vårdas hemma istället för på sjukhus samt är familjens närvaro betydelsefull.

Introduktion: Diabetes Mellitus typ 2 är den sjukdomen som ökar med högst fart i världen idag och där grundbehandlingen är livsstilsförändringar. Syfte: Att belysa patientens upplevelse av egenvård i form av livsstilsförändringar vid Diabetes Mellitus typ 2. Metod: En litteraturstudie enligt Polit och Beck (2017) niostegs flödesschema där kvalitetsgransnkning av artiklar gjordes enligt Polit och Beck (2017) mallar för kvalitetgranskning. Resultatet: baserades på 13 vetenskapliga artiklar, varav 12 var av kvalitativ karaktär och en använde mixad metod. Artiklarna analyserades med en induktiv ansats och olika kategorier växte fram som kom att utgöra studiens resultat. Resultat: Baserades på följande fyra kategorier Kunskap har en avgörande betydelse för att införa livsstilsförändringar, Stöttning angående livsstilsförändringar upplevs viktig, men också frustrerande och påträngande, Att införa livsstilsförändringar är utmanade och kräver aktivt engagemang och Förmågan att upprätthålla livsstilsförändringar är en personlig resa. Slutsats: Studien visade att upplevelsen av livsstilsförändringar präglades både av positiva och negativa upplevelser. Genom att som sjuksköterska ha goda kunskaper kring patientens upplevelser rörande livsstilsförändring kan sjuksköterskan bemöta och förstå patienten bättre. En personcentrerad vård krävs för att tillgodose patientens unika behov.

Syfte: Syftet med studien var att studera den äldre patientens upplevelse av att leva med svårläkta bensår och vad denne anser bidrar till eller förhindrar en positiv syn på sin tillvaro. Metod: Studien innehåller intervjuer med äldre personer drabbade av svårläkta bensår. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes. Resultat: Resultatet visar att informanterna upplever smärta, oro för försämring, ångest och att den långsamma sårläkningen är påfrestande. Enligt informanterna krävs det deltagande vid sociala sammankomster och aktiviteter samt att hålla kontakt med vänner och anhöriga för att bibehålla en positiv syn på sin tillvaro. Livskvaliteten upplevs som relativt god. Liksom synen på tillvaron påverkas också den upplevda livskvaliteten av den egna situationen och då positivt genom att känna sig delaktig i ett socialt sammanhang och negativ genom förlust av självständighet. Samtliga informanter har en positiv upplevelse av den erhållna sjukvården, de tror på kontinuitet för ett bra behandlingsresultat och känsla av trygghet. Slutsats: Svårläkta bensår påverkar den äldre människan på olika områden i livet, fysiskt, psykisk och existentiellt. De äldre patienterna behöver hälso- och sjukvården samt ett socialt nätverk för att bibehålla en positiv livssyn. / Aim: The aim of this study was to study the older patient's experience of living with chronic leg ulcers and what he or she considers to contribute to or impede a positive outlook on their lives. Method: The study includes interviews with elderly people suffering from chronic leg ulcers. A content analysis was performed. Results: The result shows that the informants are experiencing pain, concerns about worsening, anxiety, and that the slow wound healing are stressful. According to informants, it requires attendance at social gatherings and activities and to keep in touch with friends and loved ones to maintain a positive outlook on their lives. The quality of life is perceived as relatively good. The perception of life and the perceived quality of life effects positively by feeling involved in a social context and negatively through the loss of independence. All respondents have a positive experience of the obtained medical care, they believe in the continuity for good treatment results and sense of security. Conlusion: Slow-healing leg ulcers affects older people in different areas of life, physical, psychological and existential. The older patients need health care and a social network to maintain a positive outlook on life.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ-2 har en inverkan på människor världen över och antal individer med diabetes beräknas öka. Med sjukdomen ökar risken för flera komplikationer som kan sänka livskvaliteten hos patienten. Genom en hälsosam livsstil och god följsamhet i behandlingen går det att minska risken för komplikationer och försämrat sjukdomsförlopp. Det medför ofta stora förändringar i livsstilen hos patienten. Syfte: Beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ-2. Hur förhåller sig patienten till de komplikationer som är kopplade till diabetes mellitus typ-2? Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats. Data är insamlad från kvalitativa vetenskapliga artiklar som analyserats systematiskt och kategoriserats för att sammanställas till ett resultat.  Resultat: Tre huvudkategorier identifierades berörande förhållning till diabetes mellitus typ-2, förhållning till komplikationer och livsstilsförändringar. Deltagare upplevde överlag svårigheter med att adaptera till förändringar relaterat till kost, fysisk aktivitet i vardagen, kände oro inför risken att drabbas av komplikationer och hade varierande känslor och inställning angående sjukdomen i helhet. Konklusion: Det framgick att det fanns brister i motivation, kunskap om sjukdomen och följsamheten hos deltagarna och flera kände sig emotionellt påfrestade av sin situation. Det är viktigt för sjuksköterskan att känna till hur personer med diabetes mellitus typ-2 själva har för upplevelser av sin situation för att kunna erbjuda en personcentrerad vård. / Background: Diabetes mellitus type-2 has an impact on people worldwide and an increase in the number of patients is expected to rise rapidly. With the disease, the risk increases for several complications that can lower the patient's quality of life. Through healthy living and good compliance in the treatment, it is possible to reduce the risk of complications and worsened disease course. It often causes major changes in the lifestyle of the patient. Aim: To describe patients' experiences of living with diabetes mellitus type-2. How do patients relate to its associated complications? Method: A literature review with a qualitative approach. Data was collected from qualitative scientific articles that have been systematically analyzed and categorized to be compiled into a result. Result: Three major categories were identified referring to how the patient relates to diabetes mellitus type-2, its complications, and lifestyle changes. The participants experience difficulties with adapting to changes regarding diet and exercise. Concerns regarding complications and how it affected them were raised. How the patient related to diabetes mellitus type-2 varied.   Conclusion: There were deficiencies in motivation, lack of knowledge about the disease and lack of compliance among participants and several felt an emotional stress attributed to their situation. It is important for nurses to understand how patients with diabetes mellitus type-2 perceive their situation to be able to offer person-cantered care.

Bakgrund Svårläkta bensår ställer stora krav på distriktssköterskan som måste ha kunskaper inom många områden. Distriktssköterskan lägger ungefär 25–50 % av sin arbetstid på att handlägga patienter med svårläkta bensår. Svårläkta bensår orsakar stort lidande för patienten, fysiskt, psykiskt och socialt. Det är även en stor kostnad för samhället, samt tidskrävande både för patienten och vården. Syfte Syftet med studien var att utforska distriktsköterskors erfarenheter av att handlägga patienter med svårläkta bensår. Metod Kvalitativ studie med individuella intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat Resultatet bygger på fyra kategorier. Den första visade att distriktssköterskor önskar mer kunskap och tid för att lära sig om olika förband och även arbeta mer kostnadseffektivt. Den andra visade att det är viktigt för distriktssköterskan med samverkan med olika vårdinstanser, samt att så få som möjligt handlägger och bedömer såret. Den tredje visade att distriktssköterskan uppmärksammar att patienterna upplever problem med rörligheten. En del distriktssköterskor ser att många av patienterna är oroliga för sårläkning, läckage och lukt och kan då isolera sig. Den fjärde visade att några patienter får störd nattsömn ofta på grund av smärta från såret. Konklusion.För att patienter med svårläkta bensår ska känna sig trygga och leva ett så normalt liv som möjligt trots sina sår behöver distriktssköterskan ha kunskap, erfarenhet, och tid. / Background Chronic leg ulcers place great demands on the district nurse who must have knowledge in many areas. The district nurse spends about 25-50% of her working hours on treating patients with chronic leg ulcers. Chronic leg ulcers cause great suffering to the patient, physically, mentally and socially. It is also a great cost to society, and time-consuming for both the patient and the care. Aim The purpose of the study was to explore the district nurses' experience of treating patients with chronic leg ulcers. Method A qualitative study with individual interviews was conducted with eight district nurses and analyzed with the help of qualitative content analysis. Results The result is based on four categories. The first showed that district nurses want more knowledge and time to learn about different associations and also work more cost-effectively. The other showed that it is important for the district nurse to cooperate with various health care institutions, and that as few as possible handle and assess the wound. The third showed that the district nurse notes that patients experience mobility problems. Some district nurses see that many of the patients are worried about wound healing, leakage and odor and can then isolate themselves. The fourth showed that some patients get disturbed sleep often because of pain from the wound. Conclusion For patients suffering from chronic leg ulcers to feel safe and live as normal a life as possible despite their wounds, the district nurse needs to have the knowledge, experience, and time.

Bakgrund: En stor revision av lagstiftningen för tvångsvård skedde 2008 då lagen om öppen psykiatrisk tvångsvård [ÖPT] tillkom. En av intentionerna med lagstiftningen var att användandet av tvångsåtgärder skulle minska, och patienter som får vård i ÖPT vistas i regel i sitt hem. Det finns dock bestämmelser att förhålla sig till för den som får öppen tvångsvård, vårdformen är tämligen omfattande och påverkar nästan alla aspekter av en individs vardag. Studier om vilka erfarenheter och upplevelser patienterna faktiskt har av att vårdas i ÖPT är dock sällsynta. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av att vårdas i öppen psykiatrisk tvångsvård Metod: Åtta patienter som vårdas i öppen psykiatrisk tvångsvård har ingått som deltagare i studien. Det är en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie, intervjuerna var individuella och analyserades med en manifest metod för att synliggöra patienternas egna ord om sina erfarenheter. Resultat: Resultatet beskrevs genom temat: Begränsningar och möjligheter, och visade att flertalet områden i deltagarnas liv berördes. Resultatet kunde sammanfattas i fem huvudkategorier: Att känna sig begränsad i sin vardag; Att känna vanmakt av att inte bli trodd och inte kunna påverka; Att känna sig utanför och inte förstå sina rättigheter; Att känna sig involverad av att bli sedd och hörd samt Att vårdens innehåll är viktigare än formen. Slutsats: Att vårdas i ÖPT innebär att känna sig begränsad, men slutsatsen är att denna erfarenhet till viss del kan hänga samman med otillräcklig medvetenhet hos patienter om vad ÖPT och dess villkor innebär. Vården misslyckas i vissa fall att tillgodose patienters behov av och rätt till information, och det finns uppenbara brister i att involvera både patienter liksom anhöriga i utformandet av vården, samt hur vården tar hänsyn till patienters lagliga rättigheter. Vården kan också bli bättre på att ge patienter personligt anpassad information samt tro på patientens önskan att medverka. Att patienter bjuds in till diskussion och medverkan kan öka möjligheter till förståelse och acceptans för vårdbehovet, att ges utrymme att få uttrycka sin åsikt samt ha möjlighet att påverka stärker också autonomi. Det är även betydelsefullt för patienterna att finnas i ett sammanhang, omvårdnadspersonal behöver därför tillvarata de erfarenheter som beskrivs som främjade och arbeta motiverande. Det finns positiva konsekvenser av vårdformen, såsom ökat stöd som ett resultat av tvingande samverkan. Men vi drar slutsatsen av att finns betydande brister, varför det är ett angeläget område i behov av översyn gällande hur patienters lagliga rättigheter tillgodoses.

Bakgrund: Patienters återhämtning påverkas av möte med sjuksköterskor, symtom, behandling, biverkningar och vårdrelation. Sjuksköterskors profession utgår ifrån att arbeta med individanpassad vård och det innebär att varje patient bör behandlas unikt och vårdas efter patientens omvårdnadsbehov. Syftet: Syftet var att beskriva kvinnliga patienters upplevelser av stöd från sjuksköterskor vid återhämning av bröstcancer. Metod: En systematisk litteraturstudie med tio vetenskapliga artiklar som analyserades utifrån Evans analysmetod. Resultat: Resultatet visade på två huvudteman och fyra subteman. Det första temat, uppmuntran till återhämtning och tillhörande subteman var: stödets betydelse och motivationens betydelse. Andra temat var: ge information om sjukdomen och tillhörande subteman var: förmedla muntlig information och förmedla skriftlig information. Slutsats: Patienters upplevelser av stöd från sjuksköterskor vid återhämtning av bröstcancer berodde på att patienter fick den vård som de var i behov av vilket innebar att ett vänligt förhållande mellan patienter och sjuksköterskor skapades. Det gjorde att patienter kunde lita på sjuksköterskor genom att patienterna sökte efter trygghet och säkerhet. Detta resulterade till att patienterna kunde uppnå återhämtning med hjälp av stöd från sjuksköterskorna. / Background: Patients' recovery is affected by meeting with nurses, symptoms, treatment, side effects and relationship of care. The nursing profession is based on working with personalized care and this means that each patient should be treated uniquely and cared for according to the patient's nursing needs. Aim: The aim was to describe female patients' experiences of support from nurses in the recovery of breast cancer. Method: A systematic literature study with ten scientific articles that were analyzed based on Evans' analysis method. Results: The results showed two main themes and four subthemes. The first theme, recovery encouragement and associated sub-themes were: the importance of support and the importance of motivation. The second theme was to provide information about the disease and associated sub-themes were: convey oral information and convey written information. Conclusion: Patients' experiences of support from nurses in recovering from breast cancer were due to patients receiving the care they needed, which meant that a friendly relationship between patients and nurses was created. This allowed patients to trust nurses by seeking safety and security. This result led to patients being able to achieve recovery with the help of the support of the nurses.

Bakgrund: Sjuksköterskans roll i vården runt patienten är att vara omvårdnadsexpert. Vårdrelationen mellan patienten och sjuksköterskan är en viktig del av omvårdnaden. I sitt arbete har sjuksköterskan lagar och regler, riktlinjer och styrdokument att förhålla sig till. Omvårdnadsteorier föreslår olika system för hur en god omvårdnad ska bedrivas. Syfte: Att utforska vilka faktorer som påverkar patienters upplevelser av omvårdnad. Metod: Allmän litteraturöversikt. Uppsatsen är baserad på fyra kvalitativa och sex kvantitativa artiklar hämtade från Cinahl Complete, PsycINFO och PubMed. Artiklarna är kvalitetsgranskade och sammanställda efter resultatens likheter och olikheter. Resultat: Resultatet är presenterat i tre huvudkategorier, Demografiska faktorer, Kommunikation och Kompetens. En patient som får tydlig information, blir behandlad som en människa och som bemöts med vänlighet och respekt känner sig trygg och väl omhändertagen. En sjuksköterska som är kunnig och fingerfärdig och kan använda sig av sina personliga resurser för att få en god relation med patienten utstrålar professionalitet och självsäkerhet och har möjlighet att ge god omvårdnad till patienten Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån patientupplevelsen, ramen för sjuksköterskeprofessionen och Joyce Travelbees teori om omvårdnadens mellanmänskliga aspekter / Background: The role of the nurse in caring for the patient is to be the nursing expert. The nurse-patient relation is an important part of nursing care. In her work the nurse has laws and regulations, guidelines and control documents to relate to. Nursing theories suggests different systems to carry out good nursing care. Aim: To explore which factors that affect the patient experience of nursing. Method: Literature review. The essay is based on four qualitative and six quantitative articles retrieved from Cinahl Complete, PsycINFO and PubMed. The articles were quality-reviewed and compiled based on their similarities and differences. Results: The result is presented in three main categories, Demographic factors, Communication and Competence. A patient who gets proper information, is treated like a human-being and with kindness and respect, feels safe and well taken care of. A nurse who is well educated and dexterous and who can use his or hers personal resources to get a good relation with the patient, emits professionality and self-confidence and has a possibility to give good nursing to the patient. Discussion: The result was discussed based on the patient experience, the scope of the profession of the nurse and Joyce Travelbee’s nursing theory

Bakgrund: Idag är det drygt 700 personer som väntar på en njurtransplantation i Sverige. Njurtransplantationen är en räddning från döden för många patienter som genomgår dialys behandling eller andra former av interventioner för att kunna leva ett ”normalt liv”. För att kunna erbjuda den bästa omvårdnaden bör sjuksköterskan ha en god kunskap om patienters upplevelser. Syfte: Avsikten med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser av att vänta på en njurtransplantation. Metod: Litteraturstudien bygger på tio vetenskapliga studier med kvalitativ metod. Kvalitetsgranskning av artiklarna och sammanställning av resultat genomfördes. Resultat: Resultaten presenteras genom två tema som omfattar patienternas upplevelser av att vänta på en njurtransplantation. Teman som valdes ut är:Osäkerhet i väntan på en njurtransplantation; Behovet av stöd från omgivningen. Slutsats: Att få en njurtransplantation innebär en chans till ett nytt liv. Den komplexa processen som en transplantation innebar framkallade många upplevelser hos patienter med njursjukdom. Vårdens insatser bör vara inriktade på att utveckla strategier och vara mer fokuserade på patienternas behov av information och kunskapsutveckling för att kunna hantera upplevelserna vid väntan på en njurtransplantation. / Background: There are currently around 700 people waiting for a kidney transplant in Sweden. Kidney transplantation is a lifesaver for many patients undergoing dialysis or other previous interventions to be able to live a “norma llife”. In order to be able to offer the best care, the nurse should have a good knowledge of patients' experiences. Aim: The purpose of the literature study was to shed light on patients´ experiences of waiting for a kidney transplant. Method: The literature study is based on ten scientific studies with a qualitative method. Quality review of the articles and compilation of results was carried out. Results: The results are presented through two themes that include patients´experiences of waiting for a kidney transplant. Themes selected are: Uncertaintyin waiting for a kidney transplant; The need for support from the environment. Conclusion: Getting a kidney transplant means a chance at a new life. The complex process involved in a transplant evoked many experiences in patients with kidney disease. Healthcare efforts should develop their strategies and be more focused on the patients´ needs for information and knowledge development in order to be able to manage the experiences while waiting for a kidney transplant.

Bakgrund: Dödshjälp är en behandling som har införts i flera länder. Det är viktigt att förstå olika modeller och definitioner för dödshjälpen samt likheter med palliativ vård, för att kunna förstå sjuksköterskors inställningar till dödshjälp.   Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors inställningar till dödshjälp. Metod: Studiens metod var en litteraturöversikt som grundades på tio vetenskapliga kvalitativa och kvanitativa artiklar. Sökning av artiklar utfördes i två databaser, Cinahl Complete och PubMed. Därefter bearbetades artiklarna och analyserades enligt Fribergs fyra analys steg, vilket resulterade i tre teman.   Resultat: I resultatet presenterades tre huvudteman; Positiva upplevelser och attityder till dödshjälp, Negativa upplevelser och attityder till dödshjälp samt Sjuksköterskors inställningar till patientens självbestämmande och autonomi.   Sammanfattning: Resultatet i denna litteraturstudie påvisar att sjuksköterskors inställningar påverkas på positivt och negativt sätt och detta beror på olika faktorer som sjuksköterskors religiösa övertygelser, patientens autonomi och självbestämmande och lagen. Ämnet om dödshjälp är etiskt och har stor vikt för hela samhället och därför riktlinjer och regler behöver utvecklas. / Background: Euthanasia is a treatment that has been introduced in several countries. It’s important to understand different models and definitions of euthanasia as well as similarities with palliative care, in order to be able to understand nurses' views to euthanasia. Aim: The purpose was to shed light on nurses' attitudes to euthanasia. Method: The study method was a literature review based on ten scientific qualitative and quantitative articles. Article search was performed in two databases, Cinahl Complete and PubMed. Then the articles were processed and analyzed based on Fribergs four steps, which resulted in three themes. Results: The results presented three main themes; Positive experiences and attitudes to euthanasia, Negative experiences and attitudes to euthanasia and Nurses' attitudes to the patient's self-determination and autonomy. Summary: The results of this literature study show that nurses’ views are affected in a positive and negative way and this is due to various factors such as nurses' religious beliefs, the patient's autonomy and self-determination and the law. The subject of euthanasia is ethical and of great importance to the whole of society, and therefore guidelines and rules need to be developed for everyone's sake.