SAMMANFATTNING Bakgrund  Arbetsmiljön på en akutmottagning kännetecknas av många samtidigt pågående arbetsprocesser och arbetsbelastningen är ofta hög. Patienter som uppsöker en akutmottagning förväntar sig snabba åtgärder för de akuta behov de söker för. Denna förväntan är en del av omhändertagandet och således en upplevd känsla. De utmaningar som råder på dagens akutmottagningar med brist på erfaren personal och långa väntetider, resulterar i att patientens förväntningar ej stämmer överens med realiteten. Att beskriva hur patienter upplever omhändertagandet på akutmottagning och således belysa faktorer och känslor patienter upplever betydelsefulla, borde även vara av intresse för sjukvårdspersonal och förhoppningsvis bidra till att utveckla deras sätt att möta patienten.  Syfte  Syftet var att beskriva vuxna patienters upplevelser av omhändertagande på akutmottagning.  Metod  En icke-systematisk litteraturöversikt utfördes baserad på 15 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design. Inkluderade artiklar eftersöktes i databaserna PubMed och CINAHL, med relevanta sökord för föreliggande syfte. Kvaliteten på valda artiklar granskades och innehållet analyserades för att sammanställas i tre huvudkategorier: akutmottagningens miljö, vårdrelationer och bemötande och upplevelser kring kommunikation.  Resultat  Från huvudkategorierna skapades sex subkategorier, där patienters upplevelser av omhändertagande på akutmottagning beskrivs. Den fysiska miljön, den upplevda atmosfären, mötet mellan patient och professionen, möten som väcker känslor samt patienters upplevelser av information och delaktighet. Ett empatiskt förhållningssätt hos vårdpersonal framhålls som betydelsefullt för patienter i omhändertagandet och verkade främja relationen mellan patient och vårdpersonal, men även avgörande för en lyckad kommunikation. Patienter upplevde oro, övergivenhet och känslan av att inte bli sedd när detta förhållningssätt saknades.  Slutsats  Studien visade på att omhändertagandet på akutmottagning med relativt enkla initiativ kan utvecklas till att bli bättre. Att sjukvårdspersonalen använder ett empatiskt arbetssätt i omhändertagandet med patienten genom att aktivt lyssna, bjuda in till frågor samt visa respekt, är avgörande för skapa trygghet, och för att patienten ska känna sig sedd och delaktig. Det framkom även att en effektiv resursplanering av kompetent personal främjade upplevelsen av omhändertagandet. / ABSTRACT  Background  The working environment in an emergency department (ED) is characterized by many simultaneously ongoing working procedures. A common expectation of patients when visiting an ED, is a rapid response of their urgent needs. The expectation is part of the care but also the overall sense of the patient’s experiences. High work load and lack off healthcare personnel with appropriate background, means that the patient’s expectations do not correspond to the reality. Describing the patient perception and experiences related to care in ED, the presented literature review could hopefully contribute to improvement of working methods, and consequently influence on patient’s experiences in a positive manner.  Aim  The aim of this study was to describe adult patient’s experiences of care while attending the emergency department.  Method  A non-systematic literature review was conducted based on 15 scientific articles of both qualitative and quantitative study design. The data base searches were performed in PubMed and CINAHL, using appropriate keywords. After the quality examination of the chosen articles, the content was analysed and subsequently grouped into three main categories.  Results  The main categories were divided into six subcategories: ED environment, perception of ED atmosphere, patient- healthcare profession reception, receptions that trigger emotions, and patient's perception of information and patient’s perception of communication and involvement. Healthcare professionals’ interpersonal skills were emphasized as important for the patients and seemed to promote the relationship between the patient and healthcare professional, but also essential for successful communication. Many patients experienced anxiety, abandonment and the feeling of not being seen in the absence of such emotional approach. Conclusions The presented literature review revealed that the patient care in ED, could be improved by simple initiatives. To be able to communicate in an emotional manner seemed to be fundamental, including active listening, taking the patient’s needs seriously, and by using socially accepted codes during the patient’s whole stay. Subsequently, the patients feel safer and more involved. Moreover, an adequate resource planning of competent healthcare personnel, promoted the patient’s experience of the care. By implementing the initiatives, the patient’s perceptions might lead to a more positive experience of care in ED.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en global sjukdom där patienten är i behov av egenvård som ett komplement till konventionell behandling. Hur patienten engagerar sig i egenvård är relaterat till livssituationen, men även den fysiska samt psykiska förmåga. Patienters erfarenheter av egenvård behöver beaktas för ett kunna ge effektivt stöd för deras sjukdom samt egenvård.  Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka patientens erfarenheter av egenvård vid hjärtsvikt.  Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats baserad på 14 artiklar, där en tematisk analys användes för att analysera data. Resultat: Två teman med två respektive subteman presenterades i resultatet. Det första temat är "Att övervinna utmaningarna som medföljer hjärtsvikten” som har subteman “Navigera känslomässiga utmaningar och acceptera förändring” och ”Förändrad förmåga”. Det andra temat som presenterades är “Att upprätthålla egenvård” som har subteman “Behov av stöd” och “Behov av kunskap och information”.  Slutsats: Egenvård är viktigt för att hantera hjärtsvikt, men erfarenheterna varierar och påverkar hälsa och livskvalitet. Stöd från vårdgivare, familjemedlemmar samt relevant information är nyckeln till att uppnå förtroende till sina förmågor och därmed uppnå självständighet i sin egenvård. / Background: Heart failure is a global disease that necessitates self-care management. How patients engage in self-care is related to their life situation, but also their physical and mental abilities. Patients experience of self-care needs to be taken into account for effective support in their illness and self-care.  Aim: The aim of this study was to explore patients experience of self-care in heart failure. Method: A literature review with a qualitative approach based on 14 articles, where a thematic analysis was used to analyze the data. Results: The study identified two themes with two sub-themes each. The first theme was “Overcoming the challenges that come with heart-failure” which has the sub-theme “Navigating emotional challenges and accepting change” and “Changed ability”. The second theme was "To maintain self-care" which has the sub-themes "The need of support" and "The need of knowledge and information". Conclusions: Self-care is essential in heart failure management, but experiences vary and affect health and quality of life. Support from healthcare providers and family members, and relevant information and resources are key to achieving confidence in their abilities and therefore independence in self-care management.

Bakgrund: Sjuksköterskor känner sig osäkra i mötet med patienter i livets slutskede och saknar kunskap i andliga och existentiella frågor. Då patienter i livets slutskede befinner sig på vanliga vårdavdelningar behöver allmänsjuksköterskan kunskap om andlighet i livets slutskede, särskilt då patienter inte får stöttningen som önskas från sjukvårdspersonal i andliga frågor. Syfte: Beskriva andlighetens betydelse för patienter i livets slutskede Metod: En litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar. Datainsamlingen utfördes i olika databaser. Artiklar som svarade på syftet kvalitetsgranskades och tio artiklar inkluderades i studien. Artiklarnas resultat analyserades och tematiserades för att sedan sammanställas till studiens resultat. Resultat: Två teman framkom: Inge trygghet och styrka och inge skuld, tvivel och rädsla. Trygghet och styrka innefattades av hopp om liv efter döden, lämna kontrollen till en högre makt, acceptans, mening, frid, försoning, och en vilja att hjälpa andra. Skuld, tvivel och rädsla kunde grunda sig i att sjukdomen sågs som ett straff eller att högre makter skulle ha kontroll över situationen. Djup smärta, förtvivlan och desperation var betydelsen av andlighet för en del patienter. Konklusion: Andlighet hade olika betydelse för olika individer. För vissa betydde andlighet trygghet eller styrka, för andra skuld, tvivel eller rädsla. / Background: Nurses feel unsure while meeting patients at the end of life and are lacking competence in spiritual and existential questions. Since patients at the end of life are cared for at regular care units the general nurse need knowledge about spirituality at the end of life, especially when patients don’t receive the support they wish for in spiritual issues from healthcare professionals. Aim: To describe the meaning of spirituality for patients at the end of life. Method: A literature review based on scientific articles. The data were collected from different data bases. Articles that answered the aim were quality controlled and ten articles were included in the study. The results of the articles were analysed, themed and then put together to form the result of this study. Result: Two themes appeared: instil comfort and strength and instil guilt, doubts and fear. Comfort and strength covered hope of an afterlife, leaving the control to a higher power, acceptance, meaning peace, reconciliation and a will to help others. Guilt, doubts and fear were based on that the disease was considered to be a punishment or that higher powers had the control of the situation. Deep pain, despair and desperation were the meaning of spirituality for some patients. Conclusion: Spirituality had different meanings to different individuals. For some spirituality meant comfort or strength, for others it meant guilt, doubts or fear.

Syftet med denna studie var att genom analys av tillgänglig litteratur inom området advocacy in nursing klarlägga innebörden av begreppet advocacy sett från sjukvårdens synpunkt, vem/vilka som skall ha funktionen som advocate i sjukvården, hur advocacy i praktiken bäst skall beskrivas inom sjukvården samt hur den som skall ha rollen som advocate bäst skall utbildas och föreberedas för sin uppgift. Som metod användes studium och analys av en selektion av tillgänglig litteratur inom området med speciell inriktning mot den egentliga innebörden av begreppet advocacy, argument för och emot sjuksköterskans funktion i rollen som advocate, hur advocacy bäst skall integreras och tillämpas i vårdprocessen och hur den som har rollen som advocate bäst skall förberedas för den. Resultat av litteraturstudien visade brist på enhetlig definition av begreppet advocacy, vilket skapar svårigheter att analysera och jämföra erfarenheter inom området. Även om motargument beskrevs, talade all erfarenhet inom området i denna studie för att sjuksköterskan är den mest lämpade att ha denna roll. Risken för att sjuksköterskan vid fullgörande av denna uppgift hamnar i en konfliktsituation mot övrig vårdpersonal betonades genomgående i denna litteratur, illustrerande betydelsen av att advocacy utförs som ett teamarbete med stöd och medverkan av all personal även om sjuksköterskan har huvudrollen. Behovet av utbildning för uppgiften framfördes genomgående, men inga konkreta förslag på utformning eller omfattning av sådan utbildning kunde identifieras. Konklusion: Begreppet advocacy in nursing är på väg att bli väl etablerat i vårdprocessen och sjuksköterskan har redan identifierats som den som bör ha denna roll. Fortsatt forskning inom området är angelägen för att ligga till grund både för metodik och utbildning inför uppgiften. Bättre och mer enhetlig definition av begreppet krävs för fortsatt vetenskapligt arbete.

Bakgrund: Hjärtstopp drabbar omkring 15 000 personer i Sverige varje år. Cirka 10 000 av dessa sker utanför sjukhus och cirka 5000 på sjukhus. Majoriteten klarar sig inte. De frågeställningar som användes i litteraturstudien var: Hur mår personen efter hjärtstoppet, på vilket sätt påverkade detta personen existentiellt, och hur upplevs livskvalitet idag jämfört med före hjärtstoppet. Syfte: Syftet med litteraturstudien, är att belysa personers erfarenheter av att överleva ett hjärtstopp. Metod: En litteraturstudie där 12 artiklar valdes ut och granskades enligt Olsson & Sörensens granskningsmallar. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier: Fysiska och psykiska besvär, sociala upplevelser samt existentiella frågor. Livskvaliteten påverkades inom flera områden hos personerna, bland annat uttalad trötthet och förekomst av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Majoriteten av personerna kunde ändå återgå till sitt arbete och de hade generellt sett en god livskvalitet efter hjärtstoppet. Slutsats: Erfarenheten av det dagliga livet efter att överlevt ett hjärtstopp varierade. Livet påverkades utifrån fysiska, psykiska, sociala och existentiella aspekter. / Background: Cardiac arrest affects approximately 15 000 people in Sweden every year. About 10 000 of these happen outside the hospital setting and about 5000 within. The majority doesn’t make it. The questions used in the literature review were: How does the person feel after the cardiac arrest, in what ways did this affect the person´s existential and how is the quality of life experienced today as comparised to before the cardiac arrest. Purpose: The purpose of this literature review, is to highlight the person’s experiences of surviving a cardiac arrest. Method: A literature study where 12 articles were selected and reviewed according to Olsson & Sörensen review protocol. Result: The results of the analysis were divided in three main categories: Physical and psychological issues, social experiences and existential questions. For the participants, quality of life was affected in many areas for example fatigue and posttraumatic stress syndrome (PTSD). The majority of the participants could still go back to their workplace, and in general quality of life was good after the cardiac arrest. Conclusion: The experiences of the daily life after surviving a cardiac arrest were varied. Life was affected on the basis of physical, psychological, social and existential aspects.

Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som ökar kraftigt i världen. I Sverige lever cirka 400 000 människor med sjukdomen, men det antas vara ännu fler människor som har diabetes typ 2. Sjukdomen innebär ett stort lidande för patienten, samt stora samhällskostnader och är en belastning för vården. Syftet med studien har varit att undersöka vuxna patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2, ur ett patientperspektiv. Det har genomfört en allmän litteraturöversikt genom att analysera kvalitativa artiklar. Studien presenteras med tre huvudteman och sju underteman. Under temat “att söka kunskap” var ett återkommande ämne ur resultatet att patienten upplevde behov av att bli välinformerad och att patienten fick information från flera källor. Detta gav patienten kompetens och självförtroende i att förstå sin diagnos och hantera den. Under temat “användning av tekniska hjälpmedel” var ett annat återkommande ämne ur resultatet var att patienter med diabetes typ 2 hade behov av reflektion. Forskningen visade att reflektion, inte minst i grupp, förbättrade patientensmående, då reflektion kunde ge bekräftelse på patientens frågor och funderingar. Studien indikerade att en välinformerad patient stärktes och kunde ta ett större ansvar och uppleva ett ökat välbefinnande.

Background: Compassion fatigue is a phenomenon described as emotional exhaustion. Healthcare professionals are a high-risk group susceptible to compassion fatigue. It manifests as the objectification of the patient, with a focus on medical technology, leading to a loss of the caring relationship. Compassion is rooted in abilities such as empathy and sympathy, representing an ideal approach expected of nurses. Quality nursing is built on respect, interpersonal interaction, and effective communication, all falling within the responsibility of nurses to fulfill. Aim: The purpose was to highlight factors leading to compassion fatigue among nurses in hospital-based care. Method: The chosen method was a literature study involving the collection of qualitative research, with a total of 10 scientific articles. Results: The results are presented in three themes: personal factors, care-related factors, and workrelated factors. Seven subthemes were identified: meeting patients' needs, not accepting the uncontrollable, managing demands and attitudes of relatives, internal negative thoughts and feelings, the mutual impact of personal and professional life, the challenging work environment, and insufficient support from colleagues and management. Conclusion: The factors behind compassion fatigue encompass various dimensions of nurses' professional lives but also extend into their personal lives. To counteract compassion fatigue, more knowledge and research on the phenomenon are needed. / Denna litteraturstudie har undersökt empatitrötthet hos sjuksköterskor och mer specifikt om vilka de bakomliggande faktorerna var till att sjuksköterskor drabbas av empatitrötthet. Empatitrötthet är ett tillstånd när sjuksköterskor inte längre känner empati och medlidande för sina patienter. Syftet var att belysa faktorer som leder till empatitrötthet hos sjuksköterskor inom sjukhusbaserad omvårdnad. Denna studie har därför genom att läsa den vetenskap som idag existerar om empatitrötthet, kunnat sammanställa olika anledningar till vad som orsakar empatitrötthet. Studiens resultat består av tre teman samt sju subteman. Det första temat var vårdrelaterade faktorer med subteman att möta patienters behov, att inte acceptera det opåverkbara och att hantera anhörigas krav och attityder. Där framkom det bland annat att kommunikationen mellan sjuksköterskor, patienter och deras anhöriga, i vissa fall kunde kännas väldigt krävande. Det kunde leda till att sjuksköterskor började ta avstånd eller började tvivla på sig själva och deras egentliga kunskap. Nästa tema var personliga faktorer med subteman, inre negativa tankar och känslor, samt privatlivet och arbetslivets ömsesidiga påverkan.Framför allt handlade det om att sjuksköterskor i sitt yrke möter mycket lidande och genom deras medlidande kände de också ett eget lidande. Detta gjorde att sjuksköterskor till slut behövde ta avstånd för att klara av att fortsätta arbeta. Många sjuksköterskor vittnade om att det påverkade deras privatliv, de drömde mardrömmar och fick kroppsliga symptom som förhöjt blodtryck. Det tredje temat var arbetsrelaterade faktorer med subteman, det hårda arbetsklimatet, och att stödet brister från kollegor och ledning. Där lyftes arbetsbelastningen och arbetsmiljöns påverkan på sjuksköterskor. Arbetsbelastningen kunde ofta vara mycket hög och det utvecklade en stress hos sjuksköterskorna som mynnade till slut ut i en empatitrötthet.Slutligen kom forskningen fram till att de behövs mer kunskap om empatitrötthet.

Bakgrund: Cancer är en folksjukdom över hela världen. Cancer orsakar smärta och lidande hos patienter. Mer än 50% av vuxna patienter med cancerdiagnos lider av cancer-relaterad smärta. Brist på information om cancersmärta, tidsbrist och kunskapsbrist hos sjuksköterskor om cancer-smärta ökar den cancer-relaterade smärtan hos patienter. Sjuksköterskor har en central roll för omvårdnad vid behandling av cancer-relaterad smärta. Därav är det nödvändigt för sjuksköterskan att besitta kunskap om cancersmärta, skapa tid och förståelse för patienter om deras subjektiva upplevelse av den cancer-relaterade smärtan. Detta för att kunna uppnå och bedriva personcentrerad omvårdnad. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur vuxna patienter med cancerdiagnos upplever sjuksköterskornas omvårdnad vid cancer-relaterad smärta på en vårdavdelning. Metod: En allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats som baseras på nio vetenskapliga artiklar. Artiklarnas resultat har analyserats utifrån Fribergs (2017) analysmetod. Resultat: Analysen resulterade med tre teman som beskriver hur patienter med cancerdiagnos upplever sjuksköterskans omvårdnad vid cancer-relaterad smärta. De tre teman är: Upplevelsen av bristande information om cancer-smärta och dess behandling; upplevelsen av bristande tid och upplevelsen av att inte få sin cancer-relaterad smärta bekräftad. Slutsats: Studien påvisade att patienter med cancerdiagnos inte var tillfredsställda med sjuksköterskornas omvårdnad vid behandling av cancer-smärta. Studien visade även att patienter inte fick tillräckligt med information angående hur smärtan kunde lindras samt vilken behandling som var lämpligast. Sjuksköterskornas tidsbrist påverkade cancerpatienternas vård negativt. Det är viktigt att sjuksköterskor ger adekvat information till patienterna om cancer-smärta och dess behandling. Det är viktigt att ge patienterna den tiden de behöver samt visa intresse och förståelse för patienternas subjektiva upplevelse av cancersmärta, detta för att kunna uppnå adekvat och personcentrerad omvårdnad.

Cancersjukdomar samt överlevnad av cancer ökar i samhället. Det har lett till ett ökat omvårdnadsbehov av dessa patienter. Patienterna har möjlighet att erhålla palliativ hemvård och vara hemma i en läkande miljö för att på så sätt få ett lindrande i sjukdomen. Genom att vara en del av vården och känna sammanhang kan det bidra till mening i tillvaron och känslor av värde för den egna personen. Patienter med terminal cancer kan erfara existentiella tankar vilket kan ge ohälsa i livet. Studiens syfte var således att få en uppfattning om hur patienter upplever att leva med en cancer som är terminal. En litteraturöversikt genomfördes där datainsamlingen resulterade i nio kvalitativa artiklar med patienters upplevelser av terminal cancer i centrum. Efter grundlig analys valdes artiklar vilka bäst besvarade syftet och inkluderades i studien. Resultatet av studierna pekade på en otrygghet i den terminala fasen av livet. För att uppleva hälsa och trygghet var det värdefullt för patienterna att ha familj och nära vänner runtomkring. För sjuksköterskan är det betydande att ha en förståelse för patientens upplevelse för att på så sätt få en insikt i patientens livsvärld och därmed kunna ge vård på bästa sätt. En vidare forskning inom ämnet är av värde för patientens välmående.

Background: Both acute and chronic pain conditions are increasing in the world and pain is considered a global public health problem and is the most common reason why patients visit the emergency department. To assess pain, the nurse must perform a pain analysis. Pain analysis is the basis for pain treatment and pain relief with good effect increases patients' quality of life. Untreated pain can lead to physical and mental illness, which has negative consequences for both the individual, healthcare, and society. Knowledge of patients' experiences of pain analysis in the emergency department can contribute to pain analysis of higher quality and thus adequate pain relief at an early stage. Purpose: The purpose was to investigate patients' experience of pain analysis in the emergency department. Method: Literature review with descriptive design. Databases used were PubMed and CINAHL and the included studies had qualitative methods. Quality review was performed with SBU's review template Assessment of studies with qualitative method and analysis was performed with qualitative content analysis. Results: Three categories and six subcategories were identified. The categories were caring needs, communication and person-centered care and subcategories were pain relief, relationship with the nurse, information, empowerment, the patient's story, and participation. The results showed that pain relief was the biggest caring need for the patients. The relationship between the nurse and the patient was described as important for the experience of security and to feel calm. Information was important for the patients' experience of the care and strengthened their empowerment. Person-centered care was highly valued. Participation was important for the patients when deciding on pain treatment.  Conclusion: The patients felt that pain analysis led to better pain relief when the nurse had a person-centered approach and the patients were involved. / Bakgrund: Både akuta och kroniska smärttillstånd blir allt vanligare i världen och smärta räknas som ett globalt folkhälsoproblem samt är den vanligaste orsaken till att patienter uppsöker akutmottagning. För att bedöma smärta ska sjuksköterskan göra en smärtanalys. Smärtanalys utgör grunden till smärtbehandling och smärtlindring med god effekt ökar patienters livskvalitet. Obehandlad smärta kan leda till fysisk och psykisk ohälsa vilket ger negativa konsekvenser för både individ, vård och samhälle. Kunskap om patienters upplevelser av smärtanalys på akutmottagningen kan bidra till smärtanalys av högre kvalitet och således adekvat smärtlindring i ett tidigt skede.   Syfte: Syftet var att undersöka patienters upplevelse av smärtanalys på akutmottagningen.  Metod: Litteraturöversikt med deskriptiv design. Databaser som användes var PubMed och CINAHL och studierna som ingick i litteraturöversikten hade kvalitativ metod. Kvalitetsgranskning skedde med SBU:s granskningsmall Bedömning av studier med kvalitativ metod och analys skedde med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier och sex subkategorier identifierades. Kategorierna var omvårdnadsbehov, kommunikation och personcentrerad vård och subkategorierna var smärtlindring, relation till sjuksköterskan, information, empowerment, patientens berättelse och delaktighet. Resultatet visade att smärtlindring var det största omvårdnadsbehovet för patienterna. Relationen mellan sjuksköterskan och patienten beskrevs som betydelsefull för upplevelse av trygghet och lugn. Information var viktigt för patienternas upplevelse av omvårdnaden och stärkte deras empowerment. Personcentrerad vård uppskattades mycket. Delaktighet var viktigt för patienterna vid beslut om smärtbehandling. Slutsats: Patienterna upplevde att smärtanalys ledde till godare smärtlindring när sjuksköterskan hade ett personcentrerat förhållningssätt och patienterna var delaktiga.