<p>Dialys är en behandling som ersätter njurfunktionen hos patienter som är njursjuka. Bra behandlingsresultat och stigande åldrar gör att antalet patienter som behandlas med dialys ökar. Upplever patienten att livet med dialys inte är värdigt kan beslut om att avsluta behandlingen tas. Syftet med studien var att belysa njursjuka patienter och deras anhörigas upplevelser kring beslutet att avsluta dialysbehandling. För att få fram patienternas och anhörigas upplevelser användes en kvalitativ ansats och en litteraturstudie gjordes. Det framkom i resultatet att patienterna led av sin dialys och behandlingen begränsade vardagen. Trots detta var beslutet att avsluta dialysbehandling svårt att ta för patienterna och anhöriga. Beslutet togs efter lång betänketid av patienterna. Dialysbehandling avslutades när patienterna blev försämrade eller akut sjuka. Patienternas upplevelse av att vara en börda för anhöriga var också en orsak till att överväga att avsluta behandling. När beslutet att avsluta dialysbehandling tagits kände en del patienter att de blev övergivna av vården. Studien kan komma till nytta för sjuksköterskestudenter och yrkesverksamma sjuksköterskor eftersom den ger en ökad förståelse för val i livets slutskede.</p>

Bakgrund: Antal personer som får diagnosen cancer ökar varje år. Palliativ vård innebär vård, lindring och stöd i det skede då sjukdomen inte längre går att bota. Cancer är en av de sjukdomar som kan leda till palliativ vård. Syfte: Syftet med studien var att undersöka personens upplevelser av sjuksköterskans omvårdnad inom palliativ vård. Metod: Metoden som användes var litteraturstudie. Resultat: Resultatet visar att kommunikation, stöd, närhet och information var betydelsefullt för cancersjuka personer i den palliativa vården. Diskussion: I diskussionen framkommer att genom sjuksköterskans närhet kunde personerna uppleva stöd i sin cancersjukdom. Tydlig information om cancersjukdomen från sjuksköterskan till personerna i den palliativa vården kunde medföra ökad livskvalitet. I de fall då sjuksköterskan inte gav personerna någon uppmärksamhet upplevde de att förtroendet för sjuksköterskan minskade.

Bakgrund: Långvarig smärta är svår att bota. Smärtan är svår att lindra och kan vara mycket påfrestande för kroppen. Sjuksköterskans bemötande kan påverka patientens smärtupplevelse. Ett gott bemötande kan hjälpa patienten att finna tilltro till vården samt lindra smärtan medans ett dåligt bemötande kan förvärra smärtupplevelsen. Syfte: Syftet är att ta reda på hur patienter med långvarig smärta upplever sin smärta samt hur de upplever sjuksköterskans bemötande i omvårdnaden. Metod: En litteraturstudie har genomförts där tio artiklar rörande långvarig smärta har granskats och analyserats och sammanställts i olika teman. Artiklarna har varit både kvalitativa och kvantitativa. Uppsatsen utgår från Joyce Travelbees omvårdnadsteori men baseras även på andra teorier. Resultat: I resultatet framkommer det att sjuksköterskans bemötande har stor betydelse för patientens upplevelse av vården. Patienter har känt sig förolämpade och nedvärderade och upplevt att de inte blivit trodda på. Patienter menar att dialogen mellan dem och sjuksköterskan är av stor vikt då det kan vara ett sätt att bearbeta oro och rädsla över deras sjukdomstillstånd. Diskussion: Det är viktigt att sjuksköterskan är medveten om patienten och dennes upplevelser. Hur sjuksköterskan bemöter patienten kan påverka dennes upplevelser av vården och kan skapa både en trygghet men också en känsla av osäkerhet hos patienten. Som sjuksköterska är det viktigt att frångå egna värderingar för att kunna se den unika personen som man har framför sig. Nyckelord: Långvarig smärta, omvårdnad, patientens upplevelser, bemötande / Background: Persistent pain is difficult to cure. The pain is difficult to reduce and can be very stressful to the body. The approach by the nurse can affect the patient’s perceived pain. A good approach can help the patient to find trust in public care and to reduce the pain, and a bad approach can make the pain experience worse. Aim: The aim of this study was to find out how patients with persistent pain experience their pain and how they experience the nurses clinical encounter in the care. Method: A literature study has been conducted, where ten articles handling persistent pain have been investigated, analyzed and been compiled into different themes. The articles have been both qualitative and quantitative. The study is based on Joyce Trevelbees nursing theory but includes other theories as well. Results: The result shows that the approach by the nurse is very important for the patient’s perception of the public care. Patients have felt offended, disparaged and disbelieved. Patients mean that the dialogue between the patient and the nurse is of high importance, as this is a way to handle concern and fear related to their illness. Discussion: It is important that the nurse is aware of the patient and the patient’s experiences. The approach by the nurse can affect the patient’s perception of the public care. It can create both a sense of security and of uncertainty for the patient. It is important as a nurse to leave your own values aside to be able to see the unique person in front of you. Keywords: Persistent pain, nursing, patients experiences, clinical encounter

<p>Inledning/Bakgrund: Då man drabbas av sjukdom förändras livssituationen och människan står inför ett lidande. Från att ha uppfattat sig som en hel människa kan individens identitet förloras eller bli hotad.</p><p>Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur det är leva med sjukdom som kräver långvarig kontakt med sjukvården.</p><p>Metod: Studien är baserad på en kvalitativ ansats och öppna intervjuer användes för att samla in data. Intervjuerna analyserades enligt Dahlbergs beskrivning av kvalitativ analysmetod som innebär att gå från helhet i texten, till bärande delar, för att återskapa en helhet.</p><p>Resultat: Att drabbas av och leva med sjukdom visade sig ha påverkan på den upplevda livsvärlden, vilket innebar en anpassning till ny situation att leva med. För att acceptera den nya livssituationen var det viktigt att ändra synen på sig själv, att inte längre se på sig själv som sjuk. I resultatet framkom det även att deltagarna var nöjda med den vård och rehabilitering de hittills fått. Dock varierade upplevelsen av bemötande, kommunikation och delaktighet mellan deltagarna, vissa var nöjda och andra upplevde dessa fenomen som otillfredsställande.</p><p>Konklusion: Accepterandet av den förändrade livssituation medförde upplevelsen av det välbefinnande som kan ha gått förlorat vid insjuknandet. Detta uppnåddes genom stöd från närstående eller andra människor i samma situation.</p> / <p>Introduction: Being afflicted with a disease changes the life situation and the person stands face to face with a suffering. From having experienced oneself as a whole person ones identity can get lost or being threatened.</p><p>Aim: The aim with this study was to describe the experience of living with disease demanding protracted contact with medical care.</p><p>Method: The study is based on a qualitative method and open interviews were used to collect data. The data were analysed by using Dahlberg’s description of qualitative analysis, which implies going from the text as a whole, breaking it down into key components and then rebuilding the text as a new whole.</p><p>Result: Being afflicted with and living with a disease changes the lived world and a new life situation begins. To accept this new life situation it seemed important to change the view of oneself. Overall the participants so far felt satisfied with the care and the rehabilitation they received in the hospital. The experiences of encounter, communication and participation in the hospital differed between the participants. Some experienced these phenomena inadequate.</p><p>Conclusion: When having accepted the changed life situation could the person experience the wellbeing that could have got lost at the beginning of the disease. This attained through support from relatives or other persons in the same life situation.</p>

Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem idag inom hälso- och sjukvården. Psykisk ohälsa yttrar sig olika för varje enskild individ och gör den därför svår att bemöta. Forskningen visar att det är framförallt kunskapsbristen hos sjuksköterskan skapar en rädsla hos sjuksköterskan och därmed påverkar mötet med patienten. Syftet med systematisk litteraturstudie var att belysa hur sjuksköterskan bemöter patienter med psykisk ohälsa. Resultatet från 12 artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats har analyserats till två kategorier: Bemötande och Stigmatisering. Sammafattningsvis visar uppsatsen att det krävs empati och förståelse från sjuksköterskan, men likväl utbildning inom området psykisk ohälsa, för att på så sätt minska utrymmet för rädsla och missförstånd. Vidare framkommer det att det krävs vidare forskning som undersöker hur sjuksköterskor som utbildas inom psykiatri förhåller sig i mötet med en patient med psykisk ohälsa. Forskning visar på att en sjuksköterska som har ett gott bemötande även främjar tillfrisknandet men även eliminerar eventuell stigmatisering

Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som innebär förhöjd blodsockerkoncentration i kroppen på grund av nedsatt insulinutsöndring i bukspottkörteln. Sjukdomen är vanligast förkommande bland vuxna men unga personer kan också drabbas. Bakomliggande orsaker för sjukdomen är inaktivitet, övervikt, ärftliga faktorer samt ökad stress. Många undersökningar visar att förekomsten av diabetes typ 2 ökar i världen vilket kan innebära ett stort lidande för den enskilde individen och kräva mycket eget ansvar och även öka belastningen på hälso- och sjukvården. Att förändra sin livsstil och följa upp rekommendationer om fysisk aktivitet kan upplevas frustrerande när patienter inte når sina mål. Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2. Detta resulterade i ett huvudtema; upplevelsen av att ta ett stort eget ansvar och sex subtema; upplevelsen av livsförändringar, upplevelsen av kunskapsbrist, upplevelsen av fysisk aktivitet, upplevelsen av goda kostvanor, upplevelsen av att kämpa för att förändra sin livsstil och upplevelsen av att integrera och växa med sjukdomen. Metoden som användes var litteraturundersökning som bygger på analys av kvalitativa och kvantitativa studier. Att förändra sin livsstil är en stor process som patienten behöver stöd och hjälp med. Sjuksköterskan viktigaste uppgift i den här processen är att bygga en vårdande relation och visa stöd och medkänsla gentemot patienten i sin sjukdomsprocess som möjliggör upplevelse av välbefinnande.

Trots att hjärtsviktspatienter har en sämre prognos än vissa cancerformer, får dessa patienter ofta en begränsad information om sin sjukdomsprognos samt en begränsad tillgång till välutvecklad vård i livets slutskede. Studier visar att patienter med avancerad hjärtsvikt kan ha en dålig förståelse för sitt tillstånd och sjukdomsprognos. Detta kan innebära att de kan sakna möjligheter att diskutera sina önskemål om vård i livets slutskede. Syftet med studien var att undersöka uppfattningar och erfarenheter hos sjuksköterskor som arbetar med hjärtsviktspatienter i livets slutskede. I denna studie har det använts elva vetenskapliga artiklar. Analys av materialet resulterade i tre huvudteman vilket är brist på kunskap, brist på kommunikation och psykisk påverkan samt sex subteman. Resultatet visar att sjuksköterskor så väl som patienten och närstående har ett stort behov av utbildning och information. Det visar sig också att många hjärtsviktspatienter och deras närstående inte får tillräckligt med information om sin sjukdomsprognos, de symptomen som ger signal till att sjukdomen har blivit sämre samt hur de kan få kontakt med olika insatser. Som sjuksköterska är det viktigt att ha en bra utbildning och en god förståelse för hur hjärtsviktspatienter upplever brytpunktssamtal vid övergång till palliativ vård.

Bakgrund: Långvarig smärta är ett stort problem i hela världen. Ett problem med smärtbehandlingarna är dels att smärta är en subjektiv upplevelse som kräver ett mångimensionellt förhållningssätt. Flera av läkemedelsformerna ger besvärliga biverkningar eller har bristfällig effekt beroende på patientens mottaglighet.   Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av komplementära smärtbehandlingar vid långvariga smärtproblem. Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar som analyserats enligt en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ett positivt resultat framkom där många patienter uppskattade det individualiserade bemötandet. Behandlingarna gav andra positiva effekter så som minskning av stress, ångest och depression och inte bara smärta samt att de fick verktyg med sig hem hur de skulle kunna hantera smärtan. Det lyftes även fram några negativa aspekter av ett fåtal patienter. Slutsats: Komplementära behandlingsmetoder påverkar hela patienten positivt gentemot hälsa och välbefiinande. Patienten känner sig sedd och lyssnad till då vårdaren sätter sig in i patientens livsvärld.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är idag vanligt förekommande i samhället och räknas som ett internationellt folkhälsoproblem. Med omvårdnad som huvudsakligt kompetensområde så är det som sjuksköterska viktigt att veta hur patienter med psykisk ohälsa ska bemötas, samt hur bemötandet kan påverka omvårdnaden. Tidigare forskning tyder på att negativt bemötande bland vårdpersonal överlag har en negativ påverkan på omvårdnaden av patienter med psykisk ohälsa. Sammanställning av forskning kring hur patienter med psykisk ohälsa upplever sjuksköterskans bemötande i hälso- och sjukvård behövs således för att få djupare kunskap om ämnet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur patienter med psykisk ohälsa upplever sjuksköterskans bemötande inom hälso- och sjukvård. Metod: Syftet till studien besvarades med en kvalitativ design i form av litteraturstudie. 15 vetenskapliga artiklar valdes ut och analyserades med Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Analysen gjordes med en kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet av studien visade att patienterna upplevde sjuksköterskans bemötande i form av betydelsen av att skapa en fungerande relation, samt att vara utlämnad i sin egen vård. Betydelsen av att skapa en fungerande relation kunde delas in i behov av att ses som en person, vikten av att ha ett samspel, värdet av att kunna kommunicera och behov av att känna sig omhändertagen. Att vara utlämnad i sin egen vård kunde i sin tur delas in i att sjuksköterskan missbrukar sin makt och att inte få vara delaktig. Slutsats: Även om varje upplevelse är individuell, så framkommer det i studien att bemötandet från sjuksköterskan har en påverkan på omvårdnaden hos patienter med psykisk ohälsa. Upplevelserna som framkom av patienterna i studien kan användas i både utbildningssyfte av nya sjuksköterskor och för att redan färdigutbildade sjuksköterskor ska få en ökad förståelse för ämnet.

Bakgrund: Idag kan uppemot 40 % av sjukvårdsbesöken kopplas samman med smärta. Smärta är en signal på att något i kroppen är fel och när en individ drabbas av långvarig smärta påverkas hela individens livsvärld. Det leder ofta till en förlust av identitet, försämrad livskvalitét samt socialt utanförskap. Hur smärtan upplevs är en väldigt subjektiv upplevelse som skiljer sig från individ till individ. Syfte: Syftet var att belysa hur patienter med långvarig smärta upplever bemötandet i sjukvården. Metod: En kvalitativ litteraturstudie som grundades på tio originalartiklar. Artiklarna kvalitétsgranskades och endast de som var mest användbara för studiens syfte valdes ut. Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier: Bemötandet i vården, Förväntningar på vården och kommunikationen i vården. Resultatet visade att många patienter upplever ett bristfälligt bemötande från vårdpersonalen och att det många gånger tar lång tid innan de får en diagnos och en bra och passande behandling för sin smärta. Det framkom också att ett bra bemötande och en bra dialog mellan patient och vårdpersonal gjorde att patienten kände sig mer delaktig i sin vård. Slutsats: Långvarig smärta är ett väldigt komplext område och det finns oftast ingen bot utan det är ett tillstånd som patienten måste lära sig att hantera. Att som patient då få ett gott bemötande från sjukvården betyder oerhört mycket för att de ska kunna känna en tillit till vårdpersonalen. Om vårdpersonalen lär sig att lyssna på patienterna och bekräfta dem och deras smärta leder förhoppningsvis vården till en stärkt hälsoprocess och ett minskat lidande för patienten.