Bakgrund: Efter en hjärtinfarkt rekommenderas patienter att genomgå livsstilsförändringar för att minska risken för en andra hjärtinfarkt. Livsstilsförändringar definieras som att utföra en förändring i sin nuvarande livsstil. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa patientens upplevelse av livsstilsförändringar efter en hjärtinfarkt. Metod: Denna studie utformas som en litteraturöversikt, 15 vetenskapliga artiklar inkluderades i kommande resultat med kvalitativ, kvantitativ samt mixad ansats. Resultat: Att påbörja och upprätthålla livsstilsförändringar efter en hjärtinfarkt upplevdes varierande mellan olika patienter. Motivation, kunskap och stöd var viktiga komponenter för förändringsprocessen. Vissa patienter upplevde det svårt att upprätthålla livsstilsförändringarna och kunde då återfalla till gamla vanor eller välja att inte utföra förändringarna. Genom hälsofrämjande omvårdnadsarbete samt rehabiliteringsprogram upplevde patienterna en starkare tro på att de själv och kunde hantera återhämtningsprocessen. Diskussion: KASAM ligger till grund för att skapa goda hälsoförhållanden och förbättrad livsstil. Hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet har en betydande roll för att uppnå en god hälsa och hantera livet efter en hjärtinfarkt. Att begripa varför man drabbats av sjukdomen, att hitta en mening till att utföra förändringar samt att hantera sjukdomen med de resurser som finns tillgängliga. Meningsfullhet ses som den mest avgörande komponenten då meningsfullheten är en förutsättning till att uppnå en hållbar begriplighet och hanterbarhet. Slutsats: Trots att patienter upplevde att motivation, kunskap och stöd var grunden för att lyckas upprätthålla livsstilsförändringar fanns det brister som gjorde att patienterna ansåg att dessa komponenter inte blev tillräckligt belysta vilket resulterade i att livsstilsförändringar inte upprätthölls. / <p>Examinationsdatum: Mars 2021</p>

Bakgrund: Reumatoid artrit (RA) är en kronisk inflammatorisk sjukdom som debuterar smygande och pågår hela livet. Trötthet, ledstelhet, smärta, ledsvullnad, är några av symtomen vid RA. Kunskap om patienters upplevelser av reumatoid artrit är av stor betydelse för förståelsen av sjukdomens inverkan i det dagliga livet och därmed skapa rätt förutsättningar för sjuksköterskan att erbjuda bästa möjliga individanpassad omvårdnad. Syfte: Syftet var att belysa patientens upplevelser av att leva med reumatoid artrit. Metod: Litteraturöversikt var metoden som användes i detta arbete. Vetenskapliga artiklarna togs fram från databaserna Cinahl Complete och PubMed. Begränsningarna som valdes för att utföra sökningen i databaserna var original vetenskapliga artiklar, peer reviewed, skrivna på engelska, vuxna personer och publicerade mellan 2010-2020. Tio vetenskapliga artiklar av kvalitativ design analyserades och granskades enligt innehållsanalys av Friberg. Resultat: Resultaten presenteras i tre teman: Vardagen präglad av smärtsamma symtom som i sin tur indelas i Smärtsamma symtom, Förändringar och begränsningar i vardagen och Anpassningsstrategier. Det andra temat är Emotionella upplevelser vid RA och det tredje Ambivalenta relationer som inkluderar subtemat Mötet med vården. Slutsats: Att leva med RA upplevdes av patienterna som begränsande i alla aspekter av livet orsakade av smärtsamma symtom. Både närstående och vårdpersonal upplevdes sakna adekvat kunskap om RA. Samtidigt uppfattades mötet med vården som tudelat, patienterna upplevde en känsla av trygghet samtidigt som de kände sig objektifierade. Patienterna efterfrågade mer information, vägledning och psykologiskt stöd. / Background: Rheumatoid arthritis (RA) is a chronic inflammatory disease that debuts slowly and lasts a lifetime. Fatigue, sadness, pain, joint swelling, are some of the symptoms of RA. Knowledge of patients' experiences of rheumatoid arthritis is of great importance for understanding the impact of the disease in daily life and thus creating the right conditions nurses to offer the best possible person-centered care. Aim: The aim was to highlight the patient’s experiences of living with rheumatoid arthritis. Method: Literature overview was the method used in this work. The scientific articles were selected from the databases Cinahl Complete and PubMed. The restrictions chosen to perform the search were original scientific articles, peer reviewed, written in English, adults and published between 2010-2020. Ten scientific articles of qualitative design were analyzed and reviewed according to content analysis by Fribergs. Results: The results are presented in three themes: Everyday life characterized by painful symptoms, which in turn is divide into Painfull symtoms, Changes and limitations in everyday life and Adaptation strategies. The second theme is Emotional experiences at RA and the third Ambivalent relationships comprehending the sub-theme Meeting with Healthcare. Conclusion: Living with RA was experienced by patients as limiting in all aspects of life due to painfull symtoms. Both loved ones and healthcare professionals were perceived to lack adequate knowledge of RA. At the same time, the meeting with the healthcare system was perceived as twofold, patients experienced a sense of security while feeling objectified. Patients demanded more information, guidance and psychological support.

Introduktion/Bakgrund: För patienter med afasi är det svårt att ge uttryck för sina tankar och åsikter relaterat till skada i språkcentrum, vanligtvis till följd av stroke. Det finns olika sorter av afasi vilket visar sig som olika typer av språksvårigheter. Sjuksköterskan behöver anpassa kommunikationen efter patientens behov. Syfte: Beskriva faktorer som påverkar upplevelsen av kommunikation hos patienter med afasi.  Metod: Denna litteraturstudie har ett induktivt förhållningssätt med patientperspektiv samt är utformad enligt Polit &amp; Beck´s (2021) nio steg. Databaserna som användes var Pubmed och CINAHL. Artiklarna är granskade enligt Polit &amp; Beck´s granskningsmallar 2021. Resultatet baserades på 10 kvalitativa artiklar. Resultat: Analysen av de 10 vetenskapliga artiklarna resulterade i kategorierna; Känslor, Vårdpersonalens bemötande, Kommunikationsstrategier, Stöd från närstående, Sociala kontakter. Slutsats: Patienter upplever att deras afasi har en negativ inverkan på hens sociala nätverk och interaktioner med samtalspartners. En känslomässig påverkan upplevs till följd av afasin. Även viktiga kommunikationsstrategier lyfts som att skriva ner nyckelord, hålla ögonkontakt, använda gester, prata långsamt, upprepa sig vid behov samt ge patienten tid att kommunicera.

Bakgrund   Knäledsartros drabbar personer i alla åldrar, där både incidens och prevalens ökar med stigande ålder. Det är en kronisk och progressiv sjukdom där vävnaden i leden succesivt bryts ned samtidigt som återuppbyggnaden inte sker i samma takt. Huvudproblemet vid knäledsartros är smärta samt nedsatt rörelseförmåga vilket ofta leder till minskad aktivitet och fysisk rörelse. Riskfaktorer är ålder, kön, hereditet, övervikt, fetma, livsstil och tidigare ledskada. Generella riktlinjer för behandling av knäledsartros bör syfta till att förbättra funktionen, lindra smärta och begränsa funktionsnedsättningar genom icke-kirurgiska hälsofrämjande åtgärder. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa patienters upplevelser och erfarenheter av hälsofrämjande åtgärder vid knäledsartros. Metod En litteraturöversikt har genomförts där 15 vetenskapliga artiklar togs fram och har legat till grund för resultatet. Artiklarna har sökts fram i databaserna PubMed och Cinahl och därefter kvalitetsgranskats och slutligen analyserats enligt Kristenssons (2014) modell av integrerad dataanalys. Resultat Utifrån de valda artiklarna utkristalliserades fyra huvudkategorier. Smärtreducerande åtgärder handlade om smärtreducering relaterat till fysisk aktivitet, viktnedgång och smärtmodulerande verktyg. Ökad kunskap och förståelse lyfte ämnena information och utbildning samt kommunikation. Åtgärder för ökad följsamhet till hälsofrämjande åtgärder handlade om webbaserade verktyg, deltagande på plats tillsammans med instruktör, individuellt eller i grupp samt träning på egen hand. Påverkan på livskvalitet delades slutligen in i rörlighet och funktion i vardagen samt psykisk hälsa. Slutsats Hälsofrämjande åtgärder leder till positiva effekter hos personer med knäledsartros. Smärtreduktion kan ses som resultat vid ett flertal interventioner vilket leder till ökad livskvalitet i form av fysisk funktion, bättre psykisk hälsa samt en bättre fungerande vardag. Det finns ett samband mellan följsamhet och motivation där såväl den drabbades personlighet som behandlingsform är av betydelse för att uppnå positiva resultat. / Background  Knee osteoarthritis affects people of all ages, where both incidence and prevalence increase with age. It is a chronic and progressive disease, where the tissue in the joint gradually breaks down whilst the reconstruction unfolds slower. The main problem with knee osteoarthritis is pain and impaired mobility, which often leads to reduced activity and physical movement. Risk factors include age, gender, heredity, overweight, obesity, lifestyle and previous joint injury. General guidelines for treatment of knee osteoarthritis should aim to improve functionality, relieve pain, and limit disability through non-surgical measures. Purpose  The aim of this literature review was to illuminate patients’ experiences of healthpromoting measures during knee osteoarthritis. Method  A literature review has been carried out, where 15 scientific papers were selected, which have acted as the foundation for the result. The articles have been searched for through the databases PubMed and Cinahl, and thereafter quality checked and analyzed with Kristensson’s (2014) model of integrated data analysis. Results  From the selected articles, four main categories were identified. Pain reducing measures dealt with pain reduction related to physical activity, weight loss and pain modulating tools. Increased knowledge and understanding raised the subjects of information, education, and communication. Measures for increased compliance with health-promoting measures was about web-based tools, on-site participation with an instructor, individually or in group, as well as on your own. Impact on life quality was finally divided into mobility and function in everyday life as well as psychological health. Conclusions  Health-promoting measures leads to positive outcomes for people that suffer from knee osteoarthritis. Pain reduction can be viewed as a result of repeated interventions, which leads to improved life quality considering physical functionality, better psychological health, and a better functioning everyday life. There is a connection between compliance and motivation, where both the affected person’s personality and form of treatment is significant to achieve positive outcomes.

Det finns flera olika anledningar till varför en individ måste genomgå en hjärttransplantation. Det finns mycket forskning kring den fysiska påverkan, men inte lika mycket om den psykiska påverkan som ändå är en central roll vid hjärttransplantationen. Vid sjukdom påverkas upplevelsen av hälsa, ohälsa, lidande och välbefinnande. Syftet är att beskriva hur patienter som är hjärttransplanterade upplever sitt psykiska välbefinnande före och efter hjärttransplantation. Metoden för arbetet är en litteraturöversikt där åtta stycken kvalitativa och kvantitativa artiklar analyserades och granskades. Resultatet visar att det psykiska välbefinnandet påverkas hos patienterna som ska genomgå eller har genomgått en hjärttransplantation och för att tydliggöra detta delades resultatet upp i tre teman, ”Patientens upplevelse av att förhålla sig till en ny chans i livet, Patientens upplevelse av oro och rädsla och Patientens upplevelse av återhämtning och stödet som gavs”. Under varje tema beskrivs hur patienten upplever sitt psykiska välbefinnande vid hjärttransplantation. Diskussionen beskriver hur de mest centrala upptäckterna påverkar patientens upplevelse av det psykiska välbefinnandet vid hjärttransplantation. Det mest centrala i resultatet som lyfts i diskussionen är patientens upplevelse av hur det psykiska välbefinnandet påverkas av skuld och sorg och hur stödet eller avsaknaden av stödet från vården och anhöriga påverkar patientens upplevelse av det psykiska välbefinnandet innan och efter hjärttransplantation.

Dagens forskning visar på ökat vårdbehov för psykosomatisk ohälsa. Dessa patienter är återkommande inom vården och faller mellan stolarna då deras ohälsa benämns som bland annat medicinskt oförklarliga symtom. Forskning visar också att kvinnor är den överrepresenterade gruppen. Psykosomatisk ohälsa definieras på olika sätt inom vården beroende på vem som vårdar. Resultatet av de olika definitionerna leder till bland annat feldiagnostiseringar och felbehandlingar till följd av en okunskap inom området. Studien ämnar beskriva hur patienter med psykosomatisk ohälsa erfar sin tillvaro, för att få en ökad förståelse för det. En litteraturöversikt har genomförts som studiedesign där åtta kvalitativa artiklar har analyserats som presenteras i fyra huvudteman; upplevelsen av att vara olagligt sjuk, den existentiella osäkerheten, sökandet efter en meningsfull tillvaro och människans sökande efter egna strategier i sin ohälsa. Upplevelsen av att vara olagligt sjuk har visat sig bottna främst i sjuksköterskans roll och okunskap gentemot patienter som lever med psykosomatisk ohälsa. Då patienter erfar sin ohälsa genom sin levda kropp bör sjuksköterskor vårda utifrån ett holistiskt förhållningssätt, där människan ses som en helhet.

Bakgrund  På dagens akutmottagning möts ofta patienter av en rad utmaningar i att få ett gott bemötande. Hög arbetsbelastning och överbeläggning bidrar till den begränsade tid vårdpersonal har att ge bemötande och omvårdnad av hög kvalité. När vårdtiden blir längre än önskvärt finns inte den struktur och den utrustning som behövs för att patienten ska få omvårdnad av hög kvalité. Patienter befinner sig i en utsatt roll och deras möjligheter att behålla sin värdighet är begränsad. Att undersöka patienters syn på bemötande och omhändertagande skulle kunna bidra till ett förbättrat arbetssätt hos vårdpersonal och en bättre upplevelse för patienten. Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelser av bemötande och omhändertagande i samband med vård på akutmottagning. Metod Litteraturöversikt har använts som design för studien. Databassökningar utfördes i PubMed och Cinahl vilket resulterade i att 15 artiklar inkluderats. Studier av både kvantitativ och kvalitativ metod har inkluderats. Resultat Resultatet av studien går att delas in i tre kategorier. Miljö, mötet och att vara patient. Aspekter av den fysiska miljön i samverkan med atmosfären bidrar till att patienter känner sig väl omhändertagna. Lyckad kommunikation, information och genuint intresse framkommer som viktiga aspekter av mötet på akutmottagningen. Att tillgodose patientens psykiska behov av exempelvis trygghet och värdighet och att hantera den långa väntetiden på ett bra sätt framkommer som viktiga delar i att vara patient. Slutsats Resultatet visade att bemötandet och omhändertagandet på akutmottagningar kan förbättras. De upplevelser som belysts visar att relativt enkla åtgärder kan göra stor skillnad för patienters uppfattning om bemötande och omhändertagande. Genom att lyssna aktivt, göra patienten delaktig via information och användande av socialt accepterat beteende kan patientens upplevelse förbättras.

Bakgrund I vårt nutida heterogena samhälle är transkulturell omvårdnad där patienterna varken delar samma kultur eller talar samma språk med vårdpersonalen högaktuellt för patienttillfredsställelse. Forskning har visat att patienter som inte förstår eller talar det språk som vårdpersonal talar har större risk att missförstå både sin egen situation och sin behandling. Även kulturella skillnader i hur man kommunicerar med ord och kroppsspråk kan utgöra ett hinder för optimal vård. För att kunna främja och förbättra en god och jämlik vård behöver patienternas upplevelser och erfarenheter tas i åtanke. Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelse och erfarenheter av vårdmötet utifrån ett transkulturellt perspektiv. Metod I denna litteraturstudie togs 19 vetenskapliga artiklar fram av både kvalitativ och kvantitativ design. Sökningarna genomfördes i de två databaserna som var PubMed och CINAHL. Artiklarna analyserades och kvalitetsgranskades med hjälp av Whittemoore och Knafls integrerade analys. Resultat Resultatet identifierade fem teman; Upplevelser av vården, Upplevelse av vårdkulturen, Praktiska erfarenheter av vården, Strategier för att hantera vårdsituationer och Olika förutsättningar inom vården. Temat Upplevelse av vården fångade ett spektrum av upplevda känslor, från att vara nöjd och tacksam till att känna hopplöshet, diskriminering, oro och rädsla. Under temat Upplevelse av vårdkulturen speglades upplevda brister som berodde på kulturskillnad. Under Praktiska erfarenheter belystes de erfarenheter som patienterna hade i form av tillgång till tolk, vårdkostnader eller information. I Strategier för att hantera vårdsituationer beskrev de olika erfarenheterna patienterna har och hur de hanterar vården. Temat Olika förutsättningar inom vården speglade de förutsättningar som påverkat eller skulle kunnat påverka vårdmötet. Slutsats Studien belyser att patientupplevelser är en komplicerad fråga som inte har ett tydligt svar. Sannolikt är att upplevelserna av vården beror på vårdförutsättningar i ett specifikt land, vilken typ av vård patienten mottagit, patientens kulturella bakgrund och vårdpersonalens kompetens samt attityd. Uppsatsen visar att brist på information, kommunikation och kunskap om den andres kultur kan spela en avgörande roll i vårdmötets kvalité. / Background In today's heterogeneous society, transcultural perspective on nursing is crucial when it comes to patient satisfaction. Studies show that patients who do not understand or speak the languages of the healthcare professionals have a higher risk of misunderstanding their own situation and treatment. Also, cultural differences in verbal and nonverbal communication can be a obstacle for good care. To promote and improve a good and equal care the patients experience needs to be explored. Aim The aim of this study was to describe patients experience of care meeting a transcultural perspective. Method In this literature review 19 scientific articles were included. The included articles represented both a qualitative and quantitative design. PubMed and CINAHL databases were used as well as a free text search to be able to find relevant articles which were able to answer the aim of the study. Articles were reviewed using Whittemoore and Knafls integrated analysis. Results The result identified five themes that were Patients' experiences of the healthcare, Patients' experience of the healthcare culture, Practical experiences of the healthcare, Patients' strategies for managing healthcare situations and Different prerequisites within healthcare. The theme Patients’ experiences described a spectrum of perceived emotions, from being satisfied and grateful to feeling of hopelessness, discriminated, worried and fearful. Under theme Patients' experience of the care culture perceived deficiencies that were due to cultural difference were described. Within the Patients' practical experiences, the experiences that the patients had in the form of access to an interpreter, care costs or information were highlighted. The theme Patient strategies describes that the different experiences patient have and how they handle their care. We also looked at Different prerequisites within healthcare that reflected patients' wishes and experiences that could contribute to a better care experience. Conclusions The study highlights that it is a complicated question that does not have a clear answer. It is likely that the experiences of the care depend on the conditions of care in a specific country, the type of care and the cultural background of the patient and the care staff's competence and attitude. The literature overview shows that the lack of information, communication and knowledge of the other's culture can play a crucial role in the quality of the care meeting.

Bakgrund: Alla patienter med cancer i Sverige ska genomgå brytpunktssamtal när vården övergår från botande till palliativ behandling. Detta bör ske i flera steg samt vid behov under sjukdomsprocessen. Tidigare studier visar på att patienter ofta inte förstått den givna informationen och det är oklart om de samtal som förs baseras på patientens behov och önskemål. Syfte: Studiens syfte var att belysa hur patienter med cancer upplever ett brytpunktssamtal. Metod: En allmän litteraturöversikt bestående av 18 kvalitativa vetenskapliga artiklar identifierades i Cinahl och PubMed. Utvalda artiklar analyserades med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i fyra olika kategorier som beskriver aspekter som patienter anser vara av betydelse vid ett brytpunktssamtal: Läkaren som expert, Patient- läkarrelation, Behov av information och Betydelse av omgivning och tidpunkt. Slutsats: Väl genomförda brytpunktssamtal är mycket viktiga för patienter med cancer och ger en möjlighet att diskutera önskningar och mål med vården. Vikten av kontinuitet och att få träffa samma läkare framstår vara av stor betydelse för hur brytpunktssamtal erfars. Ansvaret att identifiera individens behov av samtal bör delas mellan kontaktsjuksköterska, behandlande sjuksköterska, eventuellt andra vårdprofessioner och vårdinstanser samt läkare.

Bakgrund: Sverige är ett av många länder som karaktäriseras av ett multikulturellt samhälle och en anledning till detta är en stor ökning i migration. Som ett resultat av en ökad migration har det setts en ökad variation på vilka typer av språk som hälso- och sjukvården möter i det dagliga arbetet. Detta har också resulterat i en ökad efterfrågan efter tolkar för att kommunikationen med hälso- och sjukvården ska fungera.    Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att använda tolk i mötet med hälso- och sjukvården.  Metod: En strukturerad litteraturöversikt baserad på tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar. Datainsamlingen är genomförd i databaserna CINAHL och Psycinfo.  Resultat: Analysen av resultatet presenteras i fyra överkategorier 1) tolkens kunskapsbrister skapar förvirring och frustration 2) brist i tolkens professionella bemötande skapar obekväma möten 3) tolkens förmåga att få patienten att känna tillit 4) tolken underlättar och försvårar kommunikationen.  Slutsats: Att använda en tolk i möten med hälso- och sjukvård hade både negativa och positiva utfall för patienten. Patientens upplevelse av att använda tolk varierade beroende på vem tolken var och hur denne utförde sitt uppdrag. Upplevelsen var relaterad till tolkens förmåga att få patienten att känna sig sedd och hörd samt trygg och bekväm med att uttrycka sig.