Bröstcancer är ett av de största hälsoproblemen för kvinnor i Sverige. Syftet med studien var att belysa patienters uppfattning av vårdpersonalens bemötande i samband med vård av patienter med bröstcancer. Studien baseras på en litteraturstudie och utgår från en kvalitativ analys. Författarna använde sig av omvårdnadsteoretiken Joyse Trabelbee som belyser en mellanmänsklig relation mellan patient och sjuksköterska. I resultatet framkom de sex kategorier: respekt, ignorerande känslor, information, tidsbrist, kontinuitet och väntetid. Resultatet visade att kvinnor med bröstcancer uppfattade bemötandet med vårdpersonalen som både positivt och negativt. Det största behovet som kvinnorna i studien beskrev var betydelsen av information. Något som också uppfattades positivt var när sjuksköterska visade förståelse, intresse och respekt för kvinnan som människa. Slutsatsen visar att en god kommunikation och respekt för varandras integritet är en bra förutsättning för att uppnå en hög kvalitet på vården.

Bakgrund: Det har skett en ökning av patienter som vårdas inom rättspsykiatrin. Målet med vården är att återintegrera patienterna in i samhället. Men forskningen visar att det finns flera negativa komponenter inom rättspsykiatrin, som gör att vården upplevs av patienterna som otryggt och bestraffande. Syfte: Syftet med studien var att belysa patientdelaktigheten inom rättspsykiatriska vårdmiljön. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Studien baserades på elva stycken vetenskapliga artiklar som analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att genom att vårdpersonalen har en god relation med patient, som bygger på se hela patienten som ett subjekt person får man en förståelse för patientens utsatthet inom tvångsvård. Även att behålla meningsfulla relationer till anhöriga var viktigt för patienten. Resultatet visar även hur viktig det är med ett gott bemötande samt vikten av kommunikation och information. Slutligen visar resultatet hur hälsan och välbefinnandet ökar när patienten är medverkande i sin omvårdnad. Slutsats: Patientdelaktighet leder till ökat välbefinnande för patienten. Ett ökat välbefinnande leder till bättre hälsa. En god delaktighet till vårdpersonalen leder till en ökad begriplighet och meningsfullhet vilket kan leda till mindre ensamhet och lidande. Att involvera patient till att medverka till vården bidra med ökat välbefinnande för denne samt att vårdpersonalens insikt i patientens sjukdomshistoria och psykiska ohälsa ökar.

Bakgrund: En implanterbar defibrillator kallas också Implantable Cardioverter Defibrillator och förkortas ICD. ICD kan förhindra plötslig hjärtdöd. Den vanligaste indikationen för att få en ICD är en bakomliggande hjärtsjukdom med hög risk för livshotande rytmrubbningar. ICD-behandling blev 1985 godkänd för kliniskt bruk. ICD ökar patientens fysiska förmåga men kan medföra flera orosmoment. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelse av att leva med ICD samt att beskriva patienters tankar inför livets slutskede med ICD. Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga originalartiklar. Texten har analyserats i enlighet med Lundman och Graneheim-Hällgrens (2012) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Det innebar en förändring av livet att leva med en ICD. Många patienter levde med oro och rädsla som var direkt relaterad till ICD:n men också till obesvarade frågor som bland annat handlade om livets slutskede med ICD. Trots oro och rädsla beskrev patienter med ICD tacksamhet till att ha fått en möjlighet till ett förlängt liv.   Slutsats: Livsförändringen innebar bland annat att patienter med ICD behövde mycket stöd. Flera patienter upplevde att sjukvårdens information och kommunikation gällande ICD var bristfällig på grund av att den inte var individanpassad utan mer allmän. Ytterligare forskning behövs om hur vårdpersonal kan möta den enskilde patientens behov i riktning mot hälsa.

Bakgrund: Det finns stora svårigheter inom vården för vårdpersonal såsom personalbrist, dåliga arbetsförhållanden och arbetsrelaterad stress. Trots tydliga bestämmelser i regelverket visar statistiken en hög nivå av vårdskador.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa hur patienten påverkas av arbetsrelaterad stress inom vården.Metod: En litteraturöversikt med 15 vetenskapliga artiklarna passande för syftet. Sökningar har gjorts i Psycinfo, Cinahl samt Pubmed. Analys gjordes enligt Friberg (Friberg, 2006, s. 121-122) och genererade i tre kategorier med tillhörande underkategorier.Resultat: Den arbetsrelaterade stressen i vården påverkade patienterna psykosocialt och fysiskt men resultatet visade även ingen påverkan. Patienterna fick mindre respekt, deras integritet hotades och informationen samt kommunikationen försämrades. Patienternas grundläggande behov uppfylldes inte, patienternas vårdmiljö blev sämre och patienternas säkerhet minskade på grund av den arbetsrelaterade stressen i vården.Diskussion: Merparten av artiklarna var kvantitativa och gav ett generellt resultat om hur patienten påverkas. Det skulle behövas en fördjupad kunskap för att kunna förbättra vården, detta för att minska risken för vårdskador samt minska patientens beroendesituation.Slutsats: Då resultatet visar hur patienten påverkas av den arbetsrelaterade stressen bör vidare forskning göras samt vägar hittas för att förbättra vården och minska risken för vårdskador / <p>Godkännande datum: 2017-11-06</p>

Bakgrund: Varje år drabbas i genomsnitt 55 av 100 000 personer i världen av hjärtstopp utanför sjukhus. Antal överlevande efter hjärtstopp ökar tack vare forskning. Denna patientgrupp kommer i framtiden att bli vanligare inom vården. Vid ett hjärtstopp upphör hjärtats pumpförmåga vars uppgift är att syresätta kroppen. Inom några sekunder förlorar personen medvetandet, andningen upphör och efter fem minuter kan syrebristen ge bestående skador. Att överleva hjärtstopp påverkar livet för den överlevande där risk för psykisk och fysisk problematik finns. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patientens upplevelser av att överleva ett hjärtstopp och hur livet påverkas efteråt. Metod: Studien grundades utifrån en kvalitativ metod där 10 vetenskapliga artiklar användes. Analysen utfördes utifrån Evans (2002) metod av en beskrivande syntes. Resultat: Tre teman identifierades. När existensen hotas med subteman; Att vakna upp, Emotionell påverkan och Tankar om döden. Behov av stöd och information med subteman; Vårdgivarnas betydelse och Relationers betydelser. En ny livsvärld tar form med subteman; Sökande efter mening och sammanhang, Livslång behandling och Lära känna kroppen.  Slutsats: Resultatet visade att individer som överlevt hjärtstopp hade ett behov av att bearbeta känslor av händelsen. Studien indikerar även att vården behöver ge dessa patienter mer stöd och information.

Bakgrund: Amyotrofisk lateral skleros (ALS) är än så länge en obotlig sjukdom som årligen drabbar omkring 250 personer i Sverige. Sjukdomen innebär ett successivt försvagande och förtvining av kroppens muskler då nervcellerna som styr musklerna dör. Den som drabbas avlider oftast inom fem år.  Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelse av att leva med Amyotrofisk lateral skleros (ALS).  Metod: Kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats och manifest innehållsanalys baserad på fem självbiografier, skrivna 2004–2019, av personer med ALS. Resultat: Tre kategorier med tillhörande sex underkategorier utkristalliserades. Kategorierna inkluderade Maktlöshet med tillhörande underkategorier Orättvisa och skuld och Beroende av omgivning.Mental påverkan med tillhörande underkategorierSvårt att acceptera och Rädslan att lämna. Hoppet är det sista som lämnar med tillhörande underkategorier Viljan att leva och Livskvalité trots sjukdom.  Slutsats: Studiens resultat visade att patienterna med ALS upplevde olika känslor kring deras sjukdom. De upplevde både sorg och frustration över att behöva vara beroende av omgivningen men samtidigt en tacksamhet och lycka i de små stunderna i vardagen. Stödet från familj var viktigt för att uppleva mening och livskvalité.

Sjuksköterskor vårdar vanligen patienter med urinvägskateter, oavsett om arbetet sker i region-, län- eller primärsjukvården. Urinvägskateter är en medicinsk behandling som behövs av flera olika anledningar. Behandlingen påverkar patientens livsvärld både positivt och negativt. Behandlingen medför risker och kan orsaka flera komplikationer, därför är det viktigt att behandlingen startas med rätt indikation. Urinvägsinfektion, UVI, är den vanligaste vårdrelaterade infektionen och i de flesta fall har patienten urinvägskateter. Det finns risk för komplikationer efter avslutad behandling. Studier visar att det finns bristande kompetens och osäkerhet bland sjuksköterskor i att bemöta patienter med urinvägskateter. Det kan leda till att patienten inte vågar prata om sina tankar och känslor, som i sin tur kan utsätta patienten för ett onödigt lidande. Studiens syfte är att utforska patientens upplevelse av att ha långvarig urinvägskateter. Metoden som använts i studien är en allmän litteraturöversikt. Totalt granskades åtta vårdvetenskapliga artiklar, i de valda artiklarna framkom fyra subteman: patientundervisning, kommunikationsbrist, hinder respektive resurser i vardagen och förändrad kroppsbild. Två huvudteman skapades: betydelsen av kunskap och information samt patientens förändrade livsvärld. I diskussionen har vi valt att vidare fokusera på dessa områden: kommunikation och dess påverkan på vårdkvalitet, undervisning och dess betydelse i den förändrade vardagen och sjuksköterskans ansvar att främja välbefinnande.

Svårläkta bensår är ett tillstånd som drabbar många personer i Sverige och i världen. De flesta personer är mellan 75 och 80 år gamla. Att leva med svårläkta bensår kan vara ansträngande på grund av symtom såsom smärta, lukt och sårsekretion. Patientens hälsa och livskvalitet påverkas individuellt och i olika grad. Konsekvenserna i patientens dagliga liv verkar mest vara av fysisk karaktär och orsakad av smärta. Men hälsotillståndet kan också påverka patientens mentala hälsa och sociala liv med till exempel känslor av skam och social isolering. Patientens symtom behandlas i första hand både omvårdnadsmässigt och farmakologiskt för att minska lidandet. Men främst av allt behöver patienten stöd från sjukvården och särskilt från sin sjuksköterska. Att sjuksköterskan och patienten samarbetar under goda förutsättningar är av vikt för att nå sårläkning. Andelen patienter med svårläkta bensår beräknas öka i framtiden till följd av ökad mängd som blir äldre. Denna litteraturöversikts syfte var att belysa vuxna patienters upplevelse av det dagliga livet i samband med svårläkta bensår samt betydelsen av vårdgivarens roll med hjälp av elva kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Studien avser att skapa en översikt över befintlig kunskap och forskning inom detta område. Resultatet presenteras i fyra huvudkategorier och nio underkategorier. Studiens resultat visar att vuxna patienter som lever med svårläkta bensår drabbas av symtom, inskränkt fysisk aktivitet, social begränsning och tillståndet leder många gånger till långvarig kontakt med vården. I diskussionsdelen diskuteras vikten av fysisk aktivitet för att uppleva hälsa men också människans behov av sammanhang och betydelsen av ett gott vårdbemötande för att öka livskvaliteten.

Psykisk ohälsa är ett växande problem och i nuläget beräknas 300 miljoner människor lida av depression världen över. Antalet drabbade ökar och om det fortsätter i denna takt beräknas depression vara den vanligaste sjukdomen år 2030. Syftet med studien är att belysa patientens upplevelse av att leva med depression. Litteraturstudien är baserad på 9 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Utifrån dessa kunde ett huvudtema identifieras: En utsatt livssituation. Ur huvudtemat framkom subteman: oro, att välja ensamhet, längtan efter gemenskap och bidragande faktorer till depression. Att tillgodose patienten med stöd och information är betydelsefullt för att patienten ska få möjlighet att uppleva hälsa. Sjuksköterskan har därför en viktig roll i mötet med människor som lever med depression. Sammanfattningsvis kan denna litteraturstudie ge sjuksköterskan en fördjupad förståelse inför mötet vilket kan bidra till en öppenhet för patientens levda erfarenheter av sin hälsa.

Bakgrund: Stroke är den femte största dödsorsaken i Sverige och är den vanligaste orsaken till att personer drabbas av funktionsnedsättning. Då stroke kan medföra både psykiskt och fysiskt lidande är det viktigt att patienterna får tillräcklig med adekvat information samt får vara delaktiga i sin egen vård. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka upplevelsen av delaktighet och information i sin egen vård hos personer som drabbats av stroke inom slutenvården. Metod: En litteraturöversikt baserad på tolv kvalitativa artiklar hämtade från databaserna PubMed, Scopus och CINAHL. Samtliga artiklar har kvalitetsgranskats och erhållit medelhög till hög kvalitet.  Resultat: Det identifierades fyra kategorier och åtta underkategorier. I kategorin Bli behandlad som egen individ berörs patienternas upplevelse av hälso-och sjukvårdens bemötande och vilka grundläggande behov patienterna har. I kategorin ingår även vilken typ av informationsbehov patienterna har och hur kommunikation och information ska anpassas. I Mötet med vården innefattas positiva och negativa upplevelser av vården. Personlig prestation handlar om att finna en inre drivkraft och tar upp känslan av att komma tillbaka till samhället samt hur sjukdomen påverkar livssituationen. Vägen tillbaka fokuserar på hur viktiga familj och vänner är i rehabiliteringsprocessen och tar även upp vilka utmaningar personen står inför efter utskrivning. Slutsats: Det fanns delade meningar gällande uppfattningen av delaktighet och information inom hälso-och sjukvården. Patienter och närstående var i behov av information i olika former och de ville vara en del av den personcentrerade vården. Både närstående och hälso-och sjukvården har ett ansvar för att individen ska ha en så effektiv återhämtningsprocess som möjligt. Patienterna upplevde att strokevården inte var individanpassad vilket fick patienterna att tappa motivation och inte vara delaktiga i sin vård. / Background: Stroke is the fifth leading cause of death in Sweden and is the most common reason to suffer from disability. Since stroke can lead to both physiological and physical suffering, it is important that the patients get enough and adequate information and also get involved in their own care. Aim: The aim of this study was to explore the experience of participation and information in their own care of individuals affected by stroke within inpatient care. Method: A literature review based on twelve qualitative articles received from the databases PubMed, Scopus and CINAHL. All articles have been quality analyzed and have been received medium to high quality. Result: This review identifies four categories and eight subcategories. In Treated like an individual affects’ patient experience of healthcare treatment and patients’ fundamental needs. The category includes patients' information needs and how communication and information should be adapted. The healthcare meeting contains positive and negative experiences of healthcare. The category Personal accomplishments include inner motivation, the feeling of returning to society and how the illness affects the life situation. The road back focuses on how important family and friends are for the rehabilitation process and enlighten the challenges ahead after discharge. Conclusion: There were split opinions about the perception of participation and information in the healthcare system. Patients and relatives were in need of information in different varieties and they wanted to be a part of the person-centered care. Both relatives and healthcare professionals have a responsibility to ensure that the individual has as efficient recovery process as possible. The patients experienced that the stroke care was not adapted to the individual which resulted in the patient losing motivation to be involved in their own care.