Bakgrund: Glaukom är en ofta odiagnostiserad sjukdom som kan leda till blindhet. Patienter med glaukom har ofta begränsad kunskap om sjukdomen, svårigheter med följsamhet till behandlingar och kan drabbas av psykisk ohälsa. Glaukom drabbar individen, sjukvården och samhället ekonomiskt. Prevalensen av glaukom förväntas att öka i takt med att världens befolkning blir allt äldre. Det finns behov av mer kunskap om erfarenheter från patienter med glaukom för att utveckla vården av dem.    Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av att leva med glaukom.   Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ design och induktiv ansats.     Resultat: Studien resulterade i fyra huvudkategorier och elva underkategorier. Huvudkategorierna är 1. Patienternas kunskap och erfarenheter av glaukom, 2. Patienternas erfarenheter av glaukomsjukvården och compliance, 3. Sjukdomens påverkan på patienternas dagliga liv och 4. Patienternas copingstrategier. Resultatet visade att både den psykiska och fysiska hälsan kunde påverkas på olika sätt hos individer med glaukom. Många av deltagarna hade låg eller ingen kunskap om glaukom innan de fick diagnosen. Ögonsjukvårdspersonalen spelade en viktig roll gällande information om sjukdomen både till patienterna och deras anhöriga. Ekonomiska hinder och vissa rutiner inom ögonsjukvården försvårade både compliance (följsamhet) och hantering av sjukdomen hos deltagarna.    Slutsats: Förståelse för erfarenheter från patienter med glaukom kan bidra till förbättrad sjukvård och ökad följsamhet till behandling genom personcentrerad sjukvård. Detta kan leda till förbättrad livskvalitet för patienterna och en mer hållbar sjukvård. / Background: Glaucoma is an often undiagnosed disease which can lead to blindness. Patients with glaucoma often have limited knowledge about the disease, difficulties with compliance and may suffer from mental illness. Glaucoma affects the individual, healthcare, and society financially. The glaucoma prevalence is expected to increase as the world's population ages. There's a need for more knowledge about the experiences of  patients with glaucoma to develop their healthcare.   Aim: To describe patients' experiences of living with glaucoma.   Methods: A systematic literature review with qualitative design and inductive approach.    Results: The study resulted in four main categories and eleven subcategories. The main categories are 1. The patients' knowledge and experiences of glaucoma, 2. The patients' experiences of glaucoma healthcare and compliance, 3. The impact of the disease on the patients' daily lives and 4. The patients' coping strategies. The result shows that both mental and physical health could be affected in different ways in individuals with glaucoma. Many participants had a lack of knowledge about glaucoma before the diagnosis. The healthcare staff play an important role for the patients and their relatives in providing information about glaucoma. Costs and certain clinic constraints made it difficult for the individuals to comply and manage the disease.    Conclusion: An understanding of experiences of patients with glaucoma can contribute to improved healthcare and increased compliance through person-centered healthcare. This can lead to improved quality of life for the patients and more sustainable healthcare.

Bakgrund: I tidigare forskning framhävdes anhörigas erfarenheter av att ha en närstående som vårdas för Covid-19 på sjukhus. Anhöriga erfor maktlöshet och ovisshet i vårdandet av deras närstående. Tidigare forskning tydliggjorde sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med Covid-19. Sjuksköterskor erfor rädsla över att bli smittade och rädsla över den bristande kunskapen kring viruset. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av att vårdas för Covid-19 på sjukhus. Metod: En allmän litteraturöversikt, där forskning med både kvalitativ och kvantitativ ansats har sammanställts. Sammanlagt har åtta kvalitativa artiklar och två kvantitativa artiklar granskats. Resultat: I resultatet framkom tre teman. I temat Patienters erfarenheter av lidande framkom patienters psykologiska påfrestningar av att vårdas för Covid-19 på sjukhus. I temat Patienters erfarenheter av att vårdas isolerad framkom isolering under Covid-19 pandemin som traumatiskt för patienter. I temat Patienters erfarenheter av kontakt med anhöriga framkom att det minskande stödet från anhöriga påverkade patienters lidande. Slutsats: Patienter erfor att sjukhusvistelsen och isoleringen påverkat dem både psykiskt och fysiskt, vilket kunde leda till långvariga besvär som posttraumatiskt stressyndrom och depression.

Bakgrund: Akutsjuksköterskor beskriver att det är en utmaning att mötapatienters olika behov vid akut omhändertagande, då mycket sker parallellt.Kunskap om patienters erfarenheter kan eventuellt identifiera faktorer sommöjliggör god omvårdnad vid akut omhändertagande av patienter i sambandmed trauma.Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters erfarenheter av akutomhändertagande på akutmottagning vid trauma.Metod: Integrativ litteraturstudie med systematisk sökning och deskriptivdesign enligt Whittemore och Knafl. Systematisk sökning utfördes i tredatabaser: PubMed, Cinahl och PsycInfo.Resultat: Tre huvudteman och sju subteman identifierades: betydelsen av;vårdrelationen, fysiska faktorer och existentiella behov. Respektive subtemanvar; kommunikation och information, vårdpersonalens kompetens,vårdpersonalens närvaro, att få sina grundläggande fysiska behovtillgodosedda, undersökningar och behandlingar, att känna sig sedd och hördoch att känna sig rädd.Slutsats: Patienter rapporterar både positiva och negativa erfarenheter avakut omhändertagande vid trauma. Delaktighet och kommunikation ärfaktorer som indikerar förbättrad vårdkvalitet. Det är väsentligt attakutsjuksköterskor på akutmottagning ser hela människan och inte enbartskadan som patienter inkommer med. / Background: Emergency nurses describe that it is a challenge to meet thedifferent needs of patients during emergency care, as a lot happens inparallel. Knowledge of patients’ experiences can possibly identify factorsthat enable good nursing during emergency care of patients, in connectionwith trauma.Aim: The aim of the study was to describe patients’ experiences ofemergency care in emergency department for trauma.Method: Integrative literature study with systematic search and descriptivedesign according to Whittemore and Knafl. Systematic search was performedin three databases: PubMed, Cinahl and PsycInfo.Result: Three main themes and seven subthemes were identified: theimportance of: the care relationship, physical factors and existential needs.Respective subthemes were; communication and information, thecompetence of the healthcare staff, the presence of the healthcare staff,having their basic physical needs met, examinations and treatments, feelingseen and heard and feeling scared.Conclusion: Patients report both positive and negative experiences of acutetrauma care. Participation and communication are factors that indicateimproved quality of care. It is essential that emergency nurses in theemergency department see the whole person and not just the injury thatpatients come in with.

Background: Cancer in the head and neck region is an unusual form of cancer. The treatment for this cancer can cause permanent damage to vital functions. Nurses' have expressed frustration about feeling insufficient to accommodate the patients' needs. Patients' with head and neck cancer are reported to have low quality of life. Aim Describe patients' experiences of undergoing treatment of cancer in the head and/or neck region. Method: A qualitative systematic literature review with descriptive approach of qualitative articles. Result: Undergoing treatment for cancer in the head and neck region created challenges for the patients'. Many patients' have had experienced that the time between the diagnose and treatment went fast. The treatment caused side effects that led to constraints in daily life and many created a new identity because they did not recognize themselves in the same way as before the diagnose. Patients became dependent to the medical care and made them omitted to others. They had to handle a new life situation, and to manage that, the patients created strategies. Conclusion: The treatment provided side effects that affected the everyday lives of the patients. The side effects impacted on patients both physically, psychologically, socially and existentially. More knowledge is needed in order to improve the health care for patients with head and neck cancer.

Background: Caring for patients with borderline personality disorder has proven to be difficult, which also reflects the treatment and care these patients experience that they are receiving. Nursing care in an inpatient ward is experienced as both supportive and non-supportive, and Barker and Buchanan-Barker's tidal model have been the basis for understanding these different aspects. Purpose: To describe how patients with the diagnosis borderline personality disorder experience support in nursing care. Method: Semi-structured interviews via Skype / Face Time or Messenger were conducted with five research persons recruited via blogs or Instagram accounts. The result was analyzed with qualitative content analysis with an inductive approach. Result: The care that the research persons experienced as supportive in inpatient ward consisted of being seen for whom they were with good treatment by genuinely interested staff who took the research persons seriously and tried to understand and help. What was felt to be non-supportive was to have their dignity violated by being faced with prejudices,  not to be taken seriously and to not be entitled to their feelings and opinions and when the staff often thought they knew what was best. This resulted in a desire to experience genuine care and to be treated with competence. Conclusion: Nursing perceived as supportive consisted of small act of respect and goodwill. Likewise, no major measures were required to change experiences from non-supportive to supportive. / Bakgrund: Att vårda patienter med borderline personlighetsstörning har visat sig vara svårt vilket även speglar sig i det bemötande och den vård dessa patienter upplever sig få. Omvårdnad i slutenvård upplevs som både stödjande och icke stödjande och Barker och Buchanan-Barkers tidvattenmodell har legat till grund för att förstå dessa olika aspekter. Syfte: Att beskriva hur patienter med diagnos borderline personlighetsstörning erfar stöd i omvårdnaden i slutenvård. Metod: Semistrukturerade intervjuer via Skype/ Face Time eller Messenger genomfördes med fem forskningspersoner som rekryterats via bloggar eller konton på Instagram. Resultatet analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Omvårdnaden som forskningspersonerna upplevt stödjande i slutenvård bestod av att bli sedd för den man var med ett gott bemötande av genuint intresserad personal som tagit forskningspersonerna på allvar och försökt förstå och hjälpa. Det som upplevts som icke stödjande var att få sin värdighet kränkt genom att mötas av fördomar, att inte bli tagen på allvar och att inte ha rätt till sina känslor och åsikter då personalen ofta tyckte att de visste vad som var bäst. Detta resulterade i längtan att få uppleva genuin omsorg och att bli bemött av kompetens. Slutsats: Det som fick omvårdnaden att upplevas som stödjande bestod i de små handlingarna av respekt och välvilja. Likaså krävdes inga stora åtgärder för att förändra upplevelser som icke stödjande till att vara stödjande.

Bakgrund: Fysisk aktivitet har hälsofrämjande effekter, trots detta utgår inte den fysiska aktiviteten utifrån personcentrering där patienternas egna behov tas i beaktande. Specialistsjuksköterskor ska dessutom arbeta personcentrerat för att kunna bedriva återhämtningsinriktad omvårdnad. Tidigare forskning visar patienters erfarenheter av fysisk aktivitet inom psykiatrisk vård som tar fasta på patienters möjligheter, utmaningar och betydelsen av fysisk aktivitet. Men det saknas kunskap om erfarenheterna inom rättspsykiatrisk slutenvård där patienterna är ytterligare begränsade. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av fysisk aktivitet inom rättspsykiatrisk slutenvård. Metod: Semistrukturerade intervjuer med tio deltagare som vårdas inom rättspsykiatrisk slutenvård. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Patienters erfarenheter visar fyra olika kategorier av fysisk aktivitet, vilka är att ha innehåll i sin tillvaro, att kunna ta hand om sig själv, att känna en drivkraft och att känna sig begränsad. Dessa kategorier sammanstrålar i ett gemensamt tema, att få en meningsfull vardag. Slutsatser: Hur fysisk aktivitet möjliggör till en meningsfull vardag utgår ifrån varje enskild patient. Huruvida patienter själva får vara styrande utifrån sina egna förutsättningar kommer kunna avspeglas i patientens återhämtning. / Background: Physical activity has health-promoting effects, despite this, the physical activity isn’t based on person-centering where patients' own needs are considered. The specialist nurse must also work person-centered to be able to conduct recovery-oriented nursing. Previous research shows patients 'experiences of physical activity in psychiatric care where the focus aims on the patients' opportunities, challenges and the importance of physical activity. But there’s a lack of knowledge about the experiences in forensic psychiatric care where patients are further limited. Aim: To describe patients' experiences of physical activity in forensic psychiatric care. Method: Semi-structured interviews with ten participants in forensic psychiatric care. To analyze the conducted interviews a qualitative content analysis was used. Results: Patients' experiences show four different categories of physical activity, which are to have content in their existence, to be able to take care of themselves, to feel a driving force and to feel limited. These categories converge in a common theme, to have a meaningful everyday life. Conclusions: How physical activity enables a meaningful everyday life is based on each individual patient. Whether patients themselves can be in control based on their own conditions will be reflected in the patient's recovery.

Bakgrund Psykisk ohälsa är en betydande utmaning för folkhälsan globalt. Elektrokonvulsiv terapi (ECT) är en väl etablerad behandlingsmetod inom psykiatrin och har visat sig vara en mycket effektiv metod mot flera psykiska sjukdomar. Trots detta fortsätter den att vara mycket kontroversiell och missförstådd. Det förekommer att patientens och familjemedlemmarnas acceptans av ECT påverkas av hur vårdpersonal presenterar behandlingen. Sjuksköterskors kunskap om och inställning till ECT kan alltså ha en direkt påverkan på patienternas val av behandling. Syfte Syftet var att belysa patienters erfarenheter av att genomgå ECT. Metod För att besvara syftet har en har icke systematisk litteraturöversikt använts som studiedesign. Sökningarna gjordes i fritext, i databaserna Public Medline och PsycINFO. De tio artiklarna granskades därefter i enlighet med Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. För att strukturera redovisningen av resultaten gjordes en integrerad analys där olika kategorier identifierades och sammanfattade resultaten i de olika artiklarna. Resultat Många patienter kände stark rädsla inför ECT-behandlingen. Deras upplevelser påverkades ofta av tidigare exponering för dramatiska representationer av ECT i filmer och media. Stöd från nära och kära ansågs vara avgörande för hur behandling upplevdes. I flera studier framställdes ECT som en effektiv och livräddande behandling. Patienternas tidigare kunskap och attityder gentemot ECT påverkade deras beslut att samtycka till behandlingen. Dessutom upplevde många patienter att processen att skaffa information var komplex och varierande. Slutsats Litteraturöversikten visar att patienters erfarenheter av ECT kan variera. Påverkande faktorer var mängden stöd och information de hade fått samt deras tidigare kunskap och fördomar. De som hade fått information och stöd var ofta nöjdare med behandlingen. Många deltagare uttryckte rädsla för biverkningar och flera återberättade hur ECT hade räddat deras liv. / Background Mental disorders represent a significant public health concern globally. Electroconvulsive therapy (ECT) is a well-established treatment method in psychiatry and has proven to be a highly effective for several psychiatric disorders. Nevertheless, it remains to be controversial and misunderstood. It is recognized that patients and family members acceptance of ECT is often influenced by how healthcare professionals present the treatment. Therefore, nurses’ knowledge and attitudes toward ECT can directly impact patients’ treatment choices. Aim The aim was to illuminate patients' experiences of undergoing ECT. Method To address the purpose, a non-systematic literature review was used as the study design. Searches were conducted using free text in the databases Public Medline and PsycINFO. The ten articles were then reviewed according to the assessment criteria of Sophiahemmet University. To structure the presentation of the results, an integrated analysis was conducted, identifying different categories and summarizing the findings from the various articles. Results Many patients experienced strong fear before undergoing ECT treatment. Their experiences were often influenced by prior exposure to dramatic representations of ECT in movies and media. Support from loved ones was considered crucial to the experience of treatment. In several studies, ECT was portrayed as an effective and life-saving treatment. Patients’ prior knowledge and attitudes toward ECT influenced their decisions to consent to treatment. Additionally, many patients found the process of obtaining information to be complex and varied. Conclusions The literature review demonstrates that patients experience of ECT can vary. Influential factors included the amount of support and information they had received, as well as their prior knowledge and prejudices. Those who had received information and support were often more satisfied with the treatment. Many participants expressed fear of side effects, and several recounted how the treatment had saved their lives.

Bakgrund Patienter i behov av akutsjukvård söker sig oftast till akutmottagningen för omhändertagande av deras plötsliga skada eller hastigt insatta sjukdom. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska individer få komma till tals och bli lyssnad på i vårdprocessen för att främja delaktighet. Goda förutsättningar för delaktighet finns när sjuksköterskor och patienter samarbetar för att upprätta en tillitsfull relation och ömsesidigt delar med sig av information och kommunicerar på ett välfungerande sätt. Trots detta tillämpas det inte alltid på akutmottagningen. Bristande delaktighet kan medföra att patienten upplever svårigheter med att förstå vad som händer, vilket kan leda till känslan av förlorad kontroll och bristande tillit för vårdpersonalen. Syfte Att beskriva patienters delaktighet på akutmottagningen. Metod Detta arbete har genomförts som en strukturerad litteraturöversikt med inslag av liknande metodik som används vid systematiska översikter. Litteraturöversikten är baserad på elva vetenskapliga originalartiklar. Resultat I resultatet av denna litteraturöversikt framträder två huvudkategorier; Kommunikation och Bemötande, som presenteras med tillhörande underkategorier. Slutsats Resultatet visade varierande erfarenheter av delaktighet i vården, men en central aspekt var vikten av information för att möjliggöra och främja delaktighet på akutmottagningen. Att bli hörd och respekterad, förtroende och trygghet till vårdpersonal samt visad hänsyn till patientens behov av delaktighet, var andra komponenter som framkom i studiens resultat som identifierades vara viktiga för patientens delaktighet. För att kunna bedriva en god, säker och högkvalitativ vård på akutmottagningen blir det tydligt att personcentrerad vård med fokus på patientdelaktighet bör ingå i vårdprocessen. / Background Patients in need of emergency medical care usually go to the emergency department for treatment of their sudden injury or rapidly developing illness. According to the Health Care Act, individuals must be allowed to speak and be listened to in the care process in order to promote participation. Good conditions for participation occur when nurses and patients work together to establish a trusting relationship and mutually share information and communicate in a well-functioning way. Despite this, it is not always applied in the emergency department. Lack of participation can result in that the patient experiences difficulties in understanding what is happening, which can lead to the feeling of loss of control and a lack of trust for the healthcare staff. Aim To describe patients' participation in the emergency department. Method This work has been carried out as a structured literature review with elements of similar methodology used in systematic reviews. The literature review is based on eleven original scientific articles. Results In the results of this literature review, two main categories emerge; Communication and Reception, which are presented with associated subcategories. Conclusions The results showed varying experiences of participation in care, but a central aspect was the importance of information to address and promote participation in the emergency department. Being heard and respected, trust and security for healthcare personnel and consideration for the patient's needs for participation, were other components that emerged in the study's results and were identified to be important for the patient's participation. In order to be able to provide good, safe and high-quality care in the emergency department, it becomes clear that person-centred care with a focus on patient participation should be part of the care process.

Bakgrund: Forskning- och utvecklingsarbete är något som bedrivs på många håll inom hälso- och sjukvården. Detta innebär att många patienter som söker vård och behandling kan komma att tillfrågas om att delta i forskning. En person som är sjuk, och i behov av vård, kan uppleva att man i patientrollen hamnar i en beroendeställning i förhållande till vårdpersonalen. Patienten är den hjälpsökande och vårdpersonalen är de som på grund av kunskap och förmåga att hjälpa patienten har en starkare ställning. Att vara patient och medverka i forskning kan innebära att patienten får ökad uppmärksamhet men patienten kan också uppleva att beroendeställningen gentemot vårdpersonalen förstärks. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att delta i forskning. Metod: En litteraturöversikt har gjorts där tio vetenskapliga, kvalitativa artiklar, med begränsning vuxna patienter, har utgjort grunden till resultatet. Resultat: Resultatet presenteras i fyra kategorier, vilka är; Överväganden inför beslut om att delta i forskning, Meningsfullhet av att delta i forskning, Upplevelse av hinder i samband med forskning samt Från känslan av stöd – till känslan av övergivenhet. Diskussion: Resultatet har diskuterats i relation till livsvärldsperspektivet enligt Dahlberg och Segesten. Tre aspekter av resultatet kommer särskilt att diskuteras: Barriärer för ett forskningsdeltagande kontra viljan att delta, Beroendeställningen till vårdpersonal -en riskfaktor för både patienten och forskningen samt Patientens delaktighet och autonomi i samband med beslutsfattande om att delta i forskning. / Background: Research and development is conducted in many areas of health care. This means that many patients seeking care and treatment may be asked to participate in research. A person who is ill and in need of care can experience him/herself, in the role of patient, ending up in a position of dependence in relation to health care professionals. The patient is seeking help and health care staff are those who by virtue of knowledge and ability to help patients have a stronger position. Being a patient and participating in research may thus imply receiving increasing attention, but also inferiority or dependency. Aim: The aim was to describe patients’ experiences of participating in research. Method: A literature review was performed based on results from ten qualitative articles, limited to adult patients with experience of participating in research. Results: The results are presented in four categories; exploring the decision to participate in research, Meaningfulness of participating in research, Perception of barriers related to research and from the feeling of support – to the feeling of abandonment. Discussion: The result has been discussed in relation to the life-world perspective according to Dahlberg and Segesten. Three main aspects of the results will be discussed; Barriers for participating in clinical trials versus willingness to participate, dependency on health care professionals – a risk factor both for the patient and the research trial, and the patient’s autonomy and participation in the decision-making about research.

Titel: Att leva med diabetes mellitus typ 2.  Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 (DMT2) är ett globalt problem och fler personer insjuknar årligen. Egenvård är en central del av behandlingen för dessa personer. Att förstå livsstilsförändringar, behandlingar och egenvården hos dessa personer bidrar till ökad kunskap inom hälso- och sjukvården.   Syfte: Att beskriva personers erfarenheter av att leva med diabetes mellitus typ 2.   Metod: Litteraturöversikt med artiklar av kvalitativ design baserad på 12 vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl och MedLine.   Resultat: Resultatet presenteras i två huvudteman egenvård och information vid diabetes mellitus typ 2 och påverkan av diabetes mellitus typ 2 i livet med respektive underkategorier. Det fanns erfarenhet av bristande och otillräcklig information av hälso- och sjukvården. Erfarenheter fanns av att närstående gav bra information och under gruppbaserad utbildning reflekterades erfarenheter av att leva med DMT2. Resultatet visade att egenvården innefattade en del svårigheter som ändrade kostvanor, fysisk aktivitet, kulturella aspekter och förändrad livsstil.   Slutsats: DMT2 är en global och livslång sjukdom där livsstilsförändringar bör genomföras. Erfarenheter av att det var svårt att genomföra livsstilsförändringar där kostvanor visade sig vara det svårast att anpassa sin DMT2 till. Vidare forskning kring erfarenheter hos personer med DMT2 bidrar till ökad kunskap för sjuksköterskan men även allmänheten. Vidare forskning av personer med DMT2 och hur kultur påverkar egenvården kan ge ökad kunskap till sjuksköterskan och allmänheten.   Nyckelord: Diabetes mellitus typ 2, diabetes typ 2, livsstil, patienters erfarenheter, egenvård. / Title: Living with diabetes mellitus type 2.    Background: Type 2 diabetes mellitus (DMT2) is a global problem and more people are getting sick every year. Self-care is a central part of the treatment for these people. Understanding the lifestyle changes, treatments and self-care of these people contributes to increased knowledge in health care.  Aim: Describing people's experiences of living with type 2 diabetes mellitus.  Method: A qualitative literature review. Based on 12 scientific articles collected from Cinahl and MedLine.    Results: The results are presented in two main themes of self-care and information in diabetes mellitus type 2 and the impact of diabetes mellitus type 2 in life with the respective subcategories. There was experience of inadequate and insufficient information from the health service. There was experience that close relatives provided good information and during group-based training, experiences of living with DMT2 were reflected. The results showed that self-care included some difficulties such as changing dietary habits, physical activity, cultural aspects and changing lifestyles.  Conclusion: DMT2 is a global and lifelong disease where lifestyle changes should be implemented. Experiences that it was difficult to implement lifestyle changes where dietary habits proved to be the most difficult to adapt your DMT2 to. Further research on the experiences of people with DMT2 contributes to increased knowledge for the nurse but also the public. Further research of people with DMT2 and how culture affects self-care can provide increased knowledge to the nurse and the public.   Keywords: Diabetes mellitus type 2, diabetes type 2, lifestyle, patient experience, self care.