Bakgrund: Bröstsmärta är ett av de vanligaste symtomen som leder till att många patienter söker vård och de flesta är oroliga för sitt hjärta eftersom mortaliteten av ischemiska hjärtsjukdomar är högt globalt. Symtom av icke kardiell utlöst bröstsmärta leder inte alltid till en ny diagnos eller vidare utredning vilket resulterar i osäkerhet och minskad livskvalitet. Syfte: Syftet för studien är att belysa patienters erfarenheter av vården vid bröstsmärta.Metod: En litteraturstudie som baseras på tio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet visar att tre huvudkategorier kunde identifieras: patienters erfarenheter av informationsgivning, kommunikation och livsförändringar. Till dem tillhör nio underkategorier: informationsbehov, osäkerhet, att inte bli tagen på allvar, språkbarriärer och missuppfattningar, arbetsineffektivitet mellan vårdenheter, osäkerhet vid fysisk aktivitet, hjälplöshet, begränsningar i vardagen och rädsla. Konklusion: Bröstsmärta är ett av de vanligaste symtomen vilket gör att patienter söker vård. Många patienter med oförklarad bröstsmärta blir dock inte ordentligt diagnostiserade och förblir odiagnostiserade. Livskvaliteten i de olika aspekterna hos patienterna är försämrad. Mer kunskap och konkreta riktlinjer är nödvändigt i syfte att erbjuda dessa patienter individuellt anpassad vård vilket förmodligen kan minska upprepade vårdbesök och eventuellt förbättra deras livskvalitet. Nyckelord: Bröstsmärta, kommunikation, livskvalitet, patienters erfarenheter, vårdrelation. / Background: Chest pain is one of the most common symptoms which leads to many patients seek care and most of them are worried about their heart because of the worldwide high mortality in ischemic heart disease. Symptoms of non-cardiac chest pain does not always provide a new diagnosis or further investigation which results in uncertainty and decreased quality of life. Aim: The aim of this study was to illustrate patients’ experiences of care during their chest pain. Method: A literature review which is based on ten scientific articles with a qualitative approach.Results: The results show that three main categories were identified: patients experience of information disclosure, communication and life changing events. Furthermore, there are nine subcategories connected to them: information need, uncertainty, not to be taken seriously, language barriers and misconception, inefficiency between health care units, uncertainty about physical activities, helplessness, limitations in everyday life and fear. Conclusion: Chest pain is a common symptom which leads patients to seek health care. However, many patients with unexplained chest pain are not able to be properly diagnosed and remains undiagnosed. Quality of life in diverse aspects among these patients are decreased. More knowledge and concrete guidelines are required in order to offer these patients a tailored nursing care which may also reduce hospital readmissions and eventually improve their quality of life.Keywords: Care relationship, chest pain, communication, patients experience, quality of life.

Bakgrund: I tidigare forskning framkommer det att det finns stress hos vårdpersonal på akutmottagningar på grund av höga krav och begränsade resurser vilket gör att vårdpersonal prioriterar de medicinska behoven framför patienters och anhörigas mentala hälsa. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av mötet med vårdpersonal på en akutmottagning. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes, baserat på 13 vetenskapliga artiklar. Resultat: Två teman och fem subteman framkom i analysen. Det första temat var ”Tas på allvar” som medförde två subteman ”Vara prioriterad” och ”Vara respekterad”. Det andra temat var ”Vara ignorerad” som medförde tre subteman ”Inte få vara delaktig”, ”Inte vara uppmärksammad” och ”Bristande information”. Slutsats: När vårdpersonal tog patienterna på allvar genom att de aktivt lyssnade och fanns där för patienterna, skapades erfarenheter av att bli respekterade och prioriterade. Däremot när vårdpersonal ignorerade patienterna genom att inte lyssna eller bekräfta dem, skapades erfarenheter av att inte få uppmärksamhet, inte få vara delaktig och inte få tillräcklig information. En slutsats som drogs var att vårdpersonal behövde öka kompetensen i att bekräfta patienterna. Det innebar att ge relevant information, ta patienternas åsikter på allvar och uppmärksamma patienterna.

Background  The number of men entering the nursing care profession is still low, which means that nurses are still a minority in nursing care profession. The possible cause for this gender discrepancy is sociocultural perception of society that the nursing care profession is only for women. However, the demand for gender balance in the nursing care profession has increased. And as the result the number of men joining the nursing profession is increasing.  Aim  The purpose of this paper was to describe patients’ experience of nursing care from male nurses.  Method  Nonsystematic literature review that analyzes the results of 16 studies, published 2011- 2021, with qualitative, quantitative as well as mixed method approaches, collected from Public Medline [Pubmed], Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL] and manual search to give answers to the aim of the literature review. The main results of articles were synthesized and analyzed under themes and subthemes.  Results  Most of the patients who participated in all studies have reported that they found the care provided by male nurses to be satisfactory; however, some of the patients had a negative perception of men as nurses. And a large majority of both male and female patients do not prefer male nurses when it comes to intimate care and genital examination.  Conclusions  Patients' experiences of nursing care of male nurses were quite positive. However, most of the patients’ perception and attitude of men as a nurse varied. These attitudes were influenced by socio-cultural perceptions of gender norms. Male nurses were not favored for intimate care either. / Bakgrund Antalet män som gör ingång i vårdyrket är fortfarande lågt, vilket betyder att de är en minoritet i hälso- och sjukvårdsyrket. Ursprunget för de möjliga orsakerna är sociokulturell uppfattning av samhället att vårdyrket bara är för kvinnor. Dock har kravet för könsbalans inom vårdyrket har ökat. Följaktligen har antalet män som gör ingång i vårdyrket ökat.  Syfte  Syftet var att belysa patienters erfarenheter av manliga sjuksköterskors omvårdnad.  Metod  En icke-systematisk litteraturöversikt där 16 vetenskapliga artiklar med kvalitativ, kvantitativ samt mixad-metoddesign inkluderades i resultatet. Artiklarna är publicerade mellan 2011 och 2021 hämtade från databaserna Public Medline [PubMed] och Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL]. Även manuell sökning tillämpades för att besvara syftet. Artiklarnas resultat har också analyserats och sammanställts under teman och subteman.  Resultat  De flesta patienterna i samtliga studier har tyckt att vården som ges av manliga sjuksköterskor är tillfredsställande även om några av patienterna hade en negativ uppfattning gentemot män som sjuksköterskor. Det framgick att en stor majoritet av både manliga och kvinnliga patienter inte föredrar manliga sjuksköterskor för intimvård samt genitala undersökningar.  Slutsats  Patienters erfarenheter av omvårdnad från manliga sjuksköterskor var ganska positiva, patienternas syn på män som sjuksköterskor varierade. Patienternas attityd mot vårdyrket påverkades av sociokulturella uppfattningar om könsnormer. Manliga sjuksköterskor var oönskade för intimvård.

Bakgrund: Sedan 1950-talet har antalet amputationer av övre och nedre extremiteter femdubblats. Dock har forskarna fortfarande inte en speciellt systematisk förståelse kring fantomsmärta. Förutsättningen för att få fram en välgrundad och personcentrerad behandling är god kommunikation med patienten såväl som korrekt dokumentation. Det krävs också en bred kunskap kring fantomsmärta för att kunna utföra en personcentrerad vård. Genom en utökad förståelse kring fenomenet blir patienternas subjektiva upplevelser lättare att förstå och behandla för sjuksköterskan vilket då kan bidra till en bättre vård. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa patienters upplevelser av att leva med fantomsmärta. Metod: Litteraturstudiens metod omfattade databassökningar i Pubmed och Cinahl. Valda studier inom området omvårdnad analyserades. Resultat: Analysen resulterade i att två teman identifierades: Smärtans påverkan i livet och Upplevelser av att hantera smärta. Fantomsmärta visade sig problematiskt att leva med. De personer som drabbas av fantomsmärta ansåg att informationen kring fenomenet var otillräcklig eller icke existerande. Smärtan påverkade vardagen och innebar anpassningar, både fysiskt och psykiskt. Vårdpersonal behöver därför vara kunniga och empatiska i bemötandet av patienter med fantomsmärta för att på så sätt kunna bedriva en personcentrerad omvårdnad. Konklusion: Patienter upplevde att förståelsen för fenomenet, upplevelserna och informationen som gavs ut var bristfällig. Genom vetskapen om att fantomsmärta är en individuell upplevelse kan sjuksköterskan bättre bedriva en personcentrerad omvårdnad.

Bakgrund: Det är cirka 40 miljoner människor i världen som är i behov av palliativa vårdinsatser och i Sverige anses 70 000 – 75 000 personer vara i behov av det årligen. Vården baseras på holistisk vård som grundas på de fyra hörnstenarna, vilket sjuksköterskan bör förhålla sig till. Patienters åsikter anses värdefulla för en god palliativ vård. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att belysa vuxna patienters erfarenheter av palliativ vård.  Metod: Metoden som har används är en allmän litteraturöversikt. Tio kvalitativa vetenskapliga artiklar har bidragit till resultatet. Åtta artiklar är från PubMed och Cinahl Complete, två genom sekundärsökning. Artiklarna analyserades enligt rekommenderade analyssteg.  Resultat: Fyra huvudteman med tillhörande underteman framkom: (1) Holistisk vård med undertema Upplevelser av holistisk vård och Livskvalitet trots obotlig sjukdom, (2) Upplevelser av palliativa teamet med undertema Upplevelser av sjuksköterskor och Upplevelser av brister under vårdtiden, (3) Vikten av information och kunskap samt (4) Dialog vid livets slut med undertema Avsked av närstående och Önskningar vid livets slut. Sammanfattning: Palliativ vård upplevdes generellt positivt av patienter utifrån detta resultat. Värdig vård ansågs vara genom holistisk vård och tid. För att hantera och acceptera sin situation angav patienterna att information om tillstånd och behandling var viktigt, likaså samtal om livets slut. Palliativa vården och vårdteamet hade en viktig roll för patienter med obotlig sjukdom. / Background: There are about 40 million people in the world who are in need of palliative care and in Sweden 70,000 - 75,000 people are considered to be in need of it annually. The care is based on holistic care which is founded in the four cornerstones, which the nurse should relate to. Patients opinions are considered valuable for good palliative care.  Aim: The purpose of the literature review is to explain adult patients experiences of palliative care.  Method: The used method is for a general literature review. Ten qualitative articles have contributed to the result. Eight articles from PubMed and Cinahl Complete, two through a secondary search. The articles were analyzed according to recommended analysis steps. Results: Four main themes with associated sub-themes emerged. (1) Holistic care with the sub-theme Experiences of holistic care and Quality of life despite incurable disease, (2) Experiences of the palliative care team with the sub-theme Experiences of nurses and Experiences of deficiencies during the care period, (3) The importance of information and knowledge and (4) Dialogue at the end of life with subtheme Farewell to relatives and Wishes at the end of life. Summary: Experiences of palliative care were generally experienced positively by patients based on this result. Nurses' abilities to care holistically and provide time were perceived by patients as dignified care. To handle and accept their situation, the patients indicated that information about the condition and treatment was important, as well as conversations about the end of life. Palliative care and the care team also had an important role for patients living with an incurable disease.

Bakgrund Diabetes är en sjukdom som drabbar människor över hela världen. Sjukdomen medför många komplikationer om inte patienten får rätt behandling. En enkel åtgärd som kan fördröja eller förhindra förekomsten av komplikationer är egenvård och den utgör en stor del i behandlingen av diabetes typ 2. Det är viktigt att undersöka patienternas erfarenheter av egenvård för att sjuksköterskan ska få mer kunskap om behandling för att kunna planera omvårdnaden bättre. Syfte Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva egenvårdserfarenheter hos patienter med diabetes typ 2. Metod En deskriptiv litteraturstudie som inkluderade 14 vetenskapliga artiklar som svarade på litteraturstudiens syfte. Dessa artiklar söktes fram genom Medline via Pubmed. Dessa artiklar har analyserats av författarna och resultatet har kategoriserats i teman. Resultat Huvudteman som framkommit i resultatet är: Erfarenheter om hinder för egenvård, erfarenheter av motiv för egenvård och erfarenheter av stödet från sjukvården. Patienterna upplevde att det fanns flera hinder som påverkade egenvården negativt bland annat bristande sjukdomsinsikt, ekonomiska hinder och rädslor för sprutor. Det sociala livet upplevdes av flera patienter som stressande då patienterna inte kan motstå att äta av maten som serverades. Oro för komplikationer och acceptans upplevdes vara motiverande för egenvård. Utbildning från sjukvården och stöd från familj och vänner visade sig också vara viktiga faktorer som underlättade vissa patienters egenvård. Slutsats Föreliggande litteraturstudie visade att patienterna upplevde olika hinder i egenvården, men utbildning, anpassad information samt stöd från familjen och från sjukvården har visat sig vara viktiga faktorer för att patienterna skulle känna motivation för egenvård och för att känna kontroll över sjukdomen. Patienterna upplevde att utbildningen inte är tillräckligt anpassad till deras behov och ville ha individanpassad information från sjukvården. / Background Diabetes is a disease that affects people all over the world. The disease causes many complications if the patient does not receive the right treatment. A simple measure to delay or prevent the frequency of complications is self-care which is a large part in the treatment of type 2 diabetes. It is important to examine patients' experiences of self-care so that the nurse can gain more knowledge about the treatment in order to plan the care. Aim The aim of this literature study is to describe self-care experiences in patients with diabetes mellitus type 2. Method A descriptive literature study that included 14 scientific articles which answered the aim of the study. The articles were searched through Medline via Pubmed. These articles have been analyzed by the authors and the results have been categorized into themes. Results The main themes that emerged in the results are Experiences about barriers to self-care, experiences of motives for self-care and experiences of support from healthcare. The patients experienced that there were several barriers that negatively affected self-care, including lack of understanding of the disease, financial barriers and fear of injections. The social life was perceived by several patients as stressful as the patients could not resist eating the food that was served. Concerns about complications and acceptance were perceived as motivating for self-care. Education from health care and support from family and friends proved to be important factors that facilitated some patients' self-care. Conclusion This literature study shows that patients experienced various barriers in self-care, but education, tailored information and support from the family and from health care have proven to be important factors for patients to feel motivated for self-care and to feel control over the disease. The patients felt that the education was not sufficiently adapted to their needs, and they wanted individualized information from the healthcare system.

Sjuksköterskor möter patienter med stomi både inom slutenvård och öppenvård. Erhållandet av en stomi kan upplevas traumatiskt och innebär en ny livssituation för patienterna. Syftet med litteraturstudien var att belysa stomiopererade patientens erfarenheter av stöd från sjuksköterskan. Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Resultatet baserades på 10 vetenskapliga artiklar och resulterade i två kategorier: gott stöd samt brist på stöd. Patienterna upplevde att information var viktigt för att kunna anpassa sig till nya livssituationen, dock ansåg många patienter att informationen som gavs var otillräcklig. Uppföljning från sjuksköterska efter utskrivning upplevdes som positivt av patienterna, det ingav känslor av trygghet. Patienterna efterlyste dock mer emotionellt stöd då det ansågs att sjuksköterskorna fokuserade mer på det praktiska stödet. Somliga patienter upplevde även en brist på personcentrerad vård. Erhållande av stöd från en yrkesskicklig sjuksköterska ledde till att känslor av rädsla och osäkerhet försvann, medan att inte ha tillgång till en yrkesskicklig sjuksköterska ansågs vara en nackdel i återhämtningen. Resultatet visar att sjuksköterskors kunskap och kompetens angående stomi behöver ökas för att patienterna ska kunna erhålla det stöd som krävs. / Nurses meet patients with stomas in both inpatient and outpatient care. Obtaining a stoma can be traumatic and entails a new life situation for the individual. The study was conducted as a general literature study with inductive approach. The purpose of the study was to illuminate the ostomy-operated patient experiences of support from nurses. The result was based on 10 scientific articles and resulted in two categories: beneficial support and lack of support. The patients felt that information was important in order to adapt to the new life situation, however, many patients felt that the information provided was insufficient. Follow-up from the nurse after discharge was experienced as positive by the patients, it provided feelings of security. However, the patients called for more emotional support as it was felt that the nurses focused more on the practical support. Some patients also experienced a lack of personcentered care. Obtaining support from a professional nurse led to feelings of fear and uncertainty disappearing. Not having access to a professional nurse was considered a disadvantage in the recovery. The result shows that nurses’ knowledge and skills regarding ostomy need to be increased in order for patients to receive the support they need.

Bakgrund: Palliativ vård inleds när sjukdom inte är kurativ längre och fokus flyttas tillatt lindra lidande och främja patientens livskvalitet. Cancerrelaterad fatigue[CRF] är ett av de vanligaste symtomen vid cancerbehandling ochcancersjukdom och beskrivs som en oroande, ihållande, subjektiv känsla avtrötthet eller utmattning som inte står i proportion till den senaste tidensaktivitet och stör den vanliga funktionen. För att identifiera CRF beskrivskrävas en ordentlig anamnes, fysisk undersökning, uteslutning av andrabehandlingsbara faktorer och användning av mätverktyg valida förändamålet. I kompetensbeskrivningen för sjuksköterskan inom specialiseradpalliativ vård beskrivs att sjuksköterskan ska kunna uppmärksamma symtomhos patient som baseras på komplexa tillstånd och tidigt kunna identifiera,bedöma, planera och utföra evidensbaserad vård utifrån detta. Syfte: Patienters upplevelser av cancerrelaterad fatigue i ett palliativ skede. Metod: Litteraturöversikt över 13 kvalitativa och 4 kvantitativa artiklar somanalyserades med Whittemore & Knalfs integrativa metod. Resultat: I resultatet framkom det tre olika huvudkategorier som beskrev olikadimensioner av patientens upplevelse av CRF. Fysiska symtom och förlustav kontroll, psykisk och emotionell påverkan och patientens strategier för atthantera CRF. Slutsats: CRF är ett komplext symtom som kräver noggrann utredning. Om symtometinte identifieras kan ett onödigt lidande skapas för patienten. Användning avvalida mätverktyg för att identifiera CRF och skapa möjlighet för patientenatt få samtala och få information gällande CRF ses vara behov patienten harfrån sjuksköterskan, specialistsjuksköterskan och sjukvården. / Background: Palliative care is initiated when illness no longer is curative and the focus isshifted to alleviating suffering and promoting the patient’s quality of life. Cancer-related fatigue [CRF] is one of the most common symptoms of cancer treatment and cancer and is described as a disturbing, persistent, subjective feeling of fatigue or exhaustion that is disproportionate to recentactivity and disrupts normal function. Identifying CRF is described as requiring a thorough medical history, physical examination, exclusion of other treatable factors, and use of measurement tools valid for the purpose. Competence description for the palliative care nurse specialist describes the importance of placing focus on symptoms associated with complex conditions to help identify, assess, plan and perform evidencebased care.  Aim: Patients' experiences of cancer related fatigue in palliative care Method: Literature review of 13 qualitative and 4 quantitative articles analyzed with Whittemore & Knalfs integrative method.    Results: The results of this study revealed three main categories that describeddifferent dimensions of the patients’ experience of CRF. Physical symptoms and loss of control, mental and emotional experiences and the patient's strategies to manage their CRF.   Conclusion: CRF is a complex symptom that requires careful investigation. If the symptom is not identified, the patient can experience unnecessary suffering.The use of valid measurement tools is recommended to help identify CRF and give the patient opportunity to talk about and gain information about CRF from a nurse, specialist nurse or health care professional.

Bakgrund: Dagligen söker sig vårdsökande personer till olika akutmottagningar världen över med allvarliga, smärtsamma eller i livshotande tillstånd. Akutmottagningars uppgifter är att säkerställa snabb vård av akut sjuka eller skadade personer på bästa möjliga sätt. På akutmottagningar kan miljön vara hektisk och stundtals otrygg. Där kan sjuksköterskor spela stor roll för vårdmötet med patienter och hur deras upplevelse blir.  Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av vårdmötet på akutmottagningar. Metod: En allmän litteraturstudie som utgått från Polit och Becks niostegsmodell. Datainsamlingen utfördes bland annat med sökningar från databaserna CINAHL och PubMed. Tio vetenskapliga artiklar analyserades i enlighet med Braun och Clarkes tematiska innehållsanalys.  Resultat: Resultatet som består av två teman, en känsla av ovisshet och en känsla av att bli sedd tillsammans med fyra subteman. De subteman som redovisas i resultatet är: att bli tagen på allvar i samtal med sjuksköterskor, att få kontroll över sin situation, att uppleva omtanke samt att vänta i en komplex miljö. Slutsatser: I denna litteraturstudie framkommer att patienters erfarenheter kring vårdmötet påverkas i stor utsträckning av hur sjuksköterskor utövar omvårdnad, kommunicera, ge tillförlitlig information samt skapar en trygg miljö kring patienterna och deras anhöriga. Med hjälp av vidare forskning inom området ges möjligheten att få en djupare förståelse för hur patienter upplever vårdmötet med sjuksköterskor på akutmottagningar, vilket kan resultera i en ökad kompetens hos personal samt resulterar i en förstärkt positiv upplevelse gällande omvårdnaden för patientgruppen.

Bakgrund: Hjärtstopp är ett komplext fenomen som drabbar tusentals personer årligen i Sverige. De flesta hjärtstopp föranleds av hjärt- kärlsjukdom men oavsett bakomliggande orsak är händelsen plötslig och går inte att förbereda sig på. Då ett hjärtstopp inträffar är ett snabbt återupprättande av hjärtrytm och cirkulation livsavgörande vilket kan uppnås med hjälp av hjärt-lungräddning. Vid hjärtstopp som inträffar på sjukhus har sjuksköterskor en viktig roll i det akuta omhändertagandet men faktumet att överlevnadsprevalensen vid hjärtstopp ständigt ökar innebär även att högre krav ställs på sjuksköterskor när det kommer till utformandet av eftervården.  Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att ha överlevt hjärtstopp.  Metod: Begränsad litteraturöversikt utifrån tio stycken kvalitativa vetenskapliga artiklar som har analyserats i enlighet med Fribergs fyra steg. Datainsamlingen gjordes i databaserna CINAHL complete och PubMed.  Resultat: Fyra kategorier framkom: Kroppsliga erfarenheter, Känslomässiga erfarenheter, Existentiella erfarenheter och Bristande stöd från sjukvården.  Sammanfattning: Resultatet visade att livet hos de som överlevt hjärtstopp påverkades på flera plan, såväl kroppsligt som känslomässigt och existentiellt. Den huvudsakliga orsaken till att många hade svårt att hantera de livsomvälvande förändringar som hjärtstoppet innebar var bristande stöd från sjukvården. / Background: Cardiac arrest is a complex phenomenon that affects thousands of people annually in Sweden. Most cardiac arrests are caused by cardiovascular disease, but regardless of the underlying cause, the event is sudden and impossible to prepare for. When a cardiac arrest occurs, a rapid restoration of heart rhythm and circulation is vital, which can be achieved with the help of cardiopulmonary resuscitation. In the case of cardiac arrest that occurs in hospitals, nurses have an important role in the acute care, but the fact that the survival prevalence in cardiac arrest is constantly increasing also means that higher demands are placed on nurses when it comes to the construction of aftercare. Aim: The aim is to describe patients’ experiences of surviving cardiac arrest. Method: A limited literature review based on ten qualitative scientific articles that has been analysed in accordance with Friberg’s four steps. The data collection was done in the databases CINAHL complete and PubMed. Results: Four categories emerged: Bodily experiences, Emotional experiences, Existential experiences and Lack of support from the health care. Summary: The results of this study showed that the lives of thos who survived cardiac arrest were affected on several levels, physically as well as emotionally and existentially. The main reason why many had difficulties in coping with this life changin event that the cardiac arrest entailed was a lack of support from the health care.