<p><strong> </strong></p><p><strong>Bakgrund: </strong>I Sverige vårdas varje år ca 26 000 personer på sjukhus på grund av akut hjärtinfarkt. Riskfaktorer för att utveckla sjukdomen är bland annat rökning, stress, övervikt samt arv. Hjärtrehabilitering är avsedd att förebygga riskfaktorer samt förbättra patientens återhämtning och hälsa, vilket<strong> s</strong>juksköterskan har en viktig roll i. <strong>Syfte: </strong>Syftet var att belysa patienters upplevelser av hjärtrehabilitering efter hjärtinfarkt. <strong>Metod:</strong> Deduktiv kvalitativ innehållsanalys användes vid analys av 13 artiklar. <strong>Resultat: </strong>Individens egna resurser och yttre stöd var förutsättningar för att lyckas med hjärtrehabiliteringen. De flesta patienter hade en positiv bild av sjuksköterskan i rehabiliteringen och upplevde stöd och lättillgänglig hälso- och sjukvård betydelsefullt för att de skulle känna sig trygga. Patienterna betonade vikten av skräddarsydd information och såg olika på anpassningen till livet efter hjärtinfarkten. <strong>Diskussion: </strong>Sjuksköterskan borde ge individanpassad information och försäkra sig om att patienterna förstått informationen för att de ska kunna ta till sig kunskapen. Tillgänglighet och trygghet hade stor inverkan på patienternas deltagande i rehabiliteringen. <strong>Slutsats: </strong>Trygghet och information var de faktorer som påverkade upplevelsen av rehabiliteringen mest. Därför var det eftersträvansvärt att fokusera mer på detta i utbildningen av hälso- och sjukvårdspersonal.</p>

<p><p>I sjuksköterskans undervisande funktion ingår att främja livsstilsförändringar. Motiverande samtal är en klientcentrerad, empatisk, förändringsinriktad, patientcentrerad samtalsmetod som används främst inom livsstilsområdet. Sjuksköterskan och patienten delar på ansvaret och sjuksköterskan hjälper till att ta ett genomtänkt beslut. Belöningen blir då bättre och ger även bättre behandlingsresultat.</p><p>Syftet med litteraturstudien var att belysa inom vilka områden motiverande samtal kan användas för att främja livsstilsförändringar.</p><p>En litteratursökning gjordes, 16 artiklar motsvarade studiens syfte och är grunden för denna litteraturstudie.</p><p>Resultatet visar att MI verkar vara väl fungerande speciellt på ungdomar med drog problem och för både unga och vuxna med alkoholproblem. Det visar även på goda resultat hos typ II diabetiker och för att öka den fysiska aktiviteten hos äldre patienter med hjärtproblem. Negativa resultat sågs främst i samband med rökstopp och bland låginkomsttagare. Bland sjuksköterskorna som får lära sig MI är de flesta positiva och anser att det är en bra metod.</p><p>Vår slutsats är att MI är en bra metod då sjuksköterskan är rätt utbildad och att det används på patienter där man kan förvänta sig ett gott resultat. </p></p>

I sjuksköterskans undervisande funktion ingår att främja livsstilsförändringar. Motiverande samtal är en klientcentrerad, empatisk, förändringsinriktad, patientcentrerad samtalsmetod som används främst inom livsstilsområdet. Sjuksköterskan och patienten delar på ansvaret och sjuksköterskan hjälper till att ta ett genomtänkt beslut. Belöningen blir då bättre och ger även bättre behandlingsresultat. Syftet med litteraturstudien var att belysa inom vilka områden motiverande samtal kan användas för att främja livsstilsförändringar. En litteratursökning gjordes, 16 artiklar motsvarade studiens syfte och är grunden för denna litteraturstudie. Resultatet visar att MI verkar vara väl fungerande speciellt på ungdomar med drog problem och för både unga och vuxna med alkoholproblem. Det visar även på goda resultat hos typ II diabetiker och för att öka den fysiska aktiviteten hos äldre patienter med hjärtproblem. Negativa resultat sågs främst i samband med rökstopp och bland låginkomsttagare. Bland sjuksköterskorna som får lära sig MI är de flesta positiva och anser att det är en bra metod. Vår slutsats är att MI är en bra metod då sjuksköterskan är rätt utbildad och att det används på patienter där man kan förvänta sig ett gott resultat.

Det finns ett stort behov av att på olika sätt förmedla information inom hälso- och sjukvården. Hur patienten tar till sig den preoperativa informationen skiljer sig åt. Syftet i denna pilotstudie var att undersöka om en informationsfilm via internetlänk, tillsammans med skriftlig standardinformation preoperativt, ger ökad patienttillfredsställelse i jämförelse med enbart standardinformation. Med en kvantitativ ansats tillsammans med en randomiserad kontrollerad metod utfördes en enkätledd telefonintervju dagen efter besöket på dagkirurgen. Antalet deltagare var 21 stycken, 8 i interventionsgruppen och 13 i referensgruppen. Resultatet visade att deltagarna ansåg att preoperativ information var mycket viktig och hur den bör delges skilde sig åt. Alla tyckte sig bra informerade, men deltagarna som såg informationsfilmen menade att den ökade förståelsen av händelseförloppet. Ingen skillnad gällande patienttillfredsställelse sågs mellan grupperna. Pilotstudien påvisar vikten av att tillgodose patienters behov av information och att den bör förmedlas på olika sätt.

Bakgrund: I Sverige vårdas varje år ca 26 000 personer på sjukhus på grund av akut hjärtinfarkt. Riskfaktorer för att utveckla sjukdomen är bland annat rökning, stress, övervikt samt arv. Hjärtrehabilitering är avsedd att förebygga riskfaktorer samt förbättra patientens återhämtning och hälsa, vilket sjuksköterskan har en viktig roll i. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av hjärtrehabilitering efter hjärtinfarkt. Metod: Deduktiv kvalitativ innehållsanalys användes vid analys av 13 artiklar. Resultat: Individens egna resurser och yttre stöd var förutsättningar för att lyckas med hjärtrehabiliteringen. De flesta patienter hade en positiv bild av sjuksköterskan i rehabiliteringen och upplevde stöd och lättillgänglig hälso- och sjukvård betydelsefullt för att de skulle känna sig trygga. Patienterna betonade vikten av skräddarsydd information och såg olika på anpassningen till livet efter hjärtinfarkten. Diskussion: Sjuksköterskan borde ge individanpassad information och försäkra sig om att patienterna förstått informationen för att de ska kunna ta till sig kunskapen. Tillgänglighet och trygghet hade stor inverkan på patienternas deltagande i rehabiliteringen. Slutsats: Trygghet och information var de faktorer som påverkade upplevelsen av rehabiliteringen mest. Därför var det eftersträvansvärt att fokusera mer på detta i utbildningen av hälso- och sjukvårdspersonal.

Introduktion När läkemedel säljs följer det med en bipacksedel som användaren uppmanas att läsa i sin helhet. Denna bipacksedel är obligatorisk och baseras på produktresumén som är en sammanfattning av läkemedlet, och krävs för att läkemedlet ska kunna godkänns. När läkemedelsbehandlingar blir långvariga, tex vid hypertoni, kan olika generika inom samma utbytbarhetsgrupp expedieras på apoteket när kunden kommer för att hämta sin medicin. Apoteket erbjuder den förpackning som Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket utsetts till att vara periodens vara. Trots att förpackning och utseende kan variera är läkemedlen likvärdiga och har samma indikation och biverkningsprofil. När bipacksedeln läses igenom kan det uppfattas som att detta inte stämmer, i synnerhet när biverkningar och varningar läses. Enalapril som är ett läkemedel mot hypertoni och hjärtsvikt, har för närvarande tio generika som betraktas som utbytbara. Sedan 1998 finns det inom EU gemensamma riktlinjer för hur en bipacksedel ska utformas och mallar att följa. Bland annat anges där vilka rubriker som ska vara med och i vilken ordning de ska komma. Läkemedelsverket ansvarar för översynen av innehållet i bipacksedeln i Sverige. Trots gemensamma regler och harmoniseringsprocesser som ska göra informationen mer enhetlig, kan skillnader förekomma i texten och det kan se ut som om till exempel biverkningsprofilen är annorlunda. Syfte Detta arbete studerar om det finns skillnader i hur den skriftliga informationen som följer med generika kan skilja sig åt och vad det kan bero på. Metod Undersökningen är en kvalitativ studie av bipacksedlars text hos 10 generika av enalapril som ingår i samma utbytbarhetsgrupp. Resultat Det förekommer skillnader i både innehåll och placering av text. Den största skillnaden beror dock på att ordvalen skiljer sig åt vilket gör att det kan tolkas som olika varningar eller biverkningar. Diskussion När medicinska termer används utan förklaring i en text finns risken att det uppfattas som olika biverkningar. Ett exempel är när man väljer att använda den medicinska termen anorexi istället för aptitförlust. Det förekommer också att information hamnar på olika platser i olika dokument eller att information helt uteblir. Slutsats De flesta skillnader mellan innehållet i bipacksedlarna för enalapril berodde på att ordvalen varierade samt att informationens placering inte alltid var enhetlig. Det behövs ytterligare förenkling i språket i många bipacksedlar samt en mer enhetligt utformad text för att den ska upplevas utbytbar. Dessutom skulle information vad gäller etniska skillnader behöva en egen rubrik så att det är mer överskådligt i texten.

Hjärtsvikt är den vanligaste sjukdomen idag, 2-3% av befolkningen lider av sjukdomen. Sjukvården för patientgruppen är den mest kostsamma i dagens samhälle. Sjuksköterskeledd patientundervisning om sjukdomen och egenvård är en del av behandlingen för att minska försämring och återinsjuknande. Trots detta ses en dålig förståelse hos patienten för egenvård och hjärtsviktspatienten återkommer ofta till akutsjukvården på grund av försämring. Kan sjuksköterskan med hjälp av patientundervisning på rätt sätt, anpassad på individens nivå påverka antalet återinläggningar på grund av hjärtsvikt på akutsjukhus? Studiens syfte är att undersöka och sammanställa forskning som finns när det gäller betydelsen av sjuksköterskeledd utbildning för att förhindra återinsjuknande vid hjärtsvikt. Metoden som valts är litteraturstudie, för att utröna den forskning som finns i området. Flera olika studier, med olika metoder för patientundervisning, analyserades vilket resulterade i tre kategorier; Kunskap, Livskvalitet/ Tillfredsställelse och Kostnad. Patientens kunskapsnivå förbättras med utbildning vilket ger en högre livskvalitet och att patienten söker tidigare vid försämring. Gemensamt för studierna med kort uppföljningstid, oavsett undervisningsmetod, var minskad återinläggning. De studier som sträckte sig över ett längre tidsintervall gav inte samma positiva resultat, utan påvisade en återgång av antalet återinläggningar på sjukhus. Sjuksköterskans utbildningsnivå har stor betydelse för hur väl patienterna informeras och utbildas i sin sjukdom. Det framkommer också att tätare kontakt med sjukvården ger minskade återinläggningar. Kontinuerlig kontakt med multidisciplinärt team och tidig identifiering av riskpatienter är viktiga faktorer men endast utbildning har inte visat sig ge resultat för att minska återinläggning på lång sikt. Patientens egenansvar för behandling och egenvård är viktig för att uppnå optimal hjärtsviktsbehandling.

Sammanfattning  Bakgrund: Neurologisk rehabilitering innefattar ofta livslånga kontinuerliga insatser. För att få ett önskvärt resultat av rehabilitering krävs en god följsamhet från patienten. Forskning har visat att god följsamhet kräver att patienten får information om sin behandling samt känner sig delaktig. Det saknas dock forskning om vilken information och vilken typ av informationsform patienten efterfrågar inom neurologisk rehabilitering.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva patientens perspektiv på behovet av information vid rehabilitering av neurologiska funktionsnedsättningar, och vad de upplever betydelsefullt för att uppnå följsamhet och delaktighet. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor (Januari 2022). Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Inklusive pilotintervju genomfördes 10 intervjuer med patienter som deltagit i neurologisk rehabilitering. Resultat: Analys av materialet resulterade i 4 kategorier, Erhållen information, Önskad information, Delaktighet, Fysioterapeuten bemötande och Kommunikation. Varje kategori kompletterades även med underrubriker.  Konklusion:  I resultatet framkom det att patienter har behov av en mångsidig information både avseende informationens innehåll och förmedling. Det framkom även att fysioterapeutens bemötande och en god kommunikation var viktiga faktorer för informationsförmedlingen och därmed betydelsefullt för att uppnå delaktighet och följsamhet.

Patienter med blåstömningsbesvär kan behöva tömma urinblåsan med hjälp av en kateter temporärt eller livet ut. Enligt forskning är ren intermittent katetrisering (RIK) den bästa metoden att tömma sin urinblåsa med, när blåstömningsbesvär uppstår. Uroterapeuten är den specialistsjuksköterska som oftast informerar och instruerar patienten i RIK. Med hjälp av RIK kan patientens självständighet och livskvalitet öka. Bristande följsamhet till egenvårdsråd ökar risken för komplikationer som exempelvis urinvägsinfektion. Ofta beskrivs fördelarna med RIK, mer sällan beskrivs de faktorer som påverkar patientens följsamhet till RIK. Syftet med studien var att belysa faktorer som kan påverka patientens följsamhet till behandling med RIK. Metoden som användes var en litteraturstudie, vilken bygger på analysen av nio kvantitativa, kvalitativa och mixed-method artiklar. Data som framkom i resultatet delades upp i två huvudteman; Lärandet och Livsvärld med totalt fem tillhörande subteman. Att drabbas av blåstömningsbesvär och vara i behov av RIK innebär för många patienter både en fysisk och en psykisk börda, vilket kan försvåra följsamheten. En viktig faktor som påverkar följsamheten var patientens ofta bristande kunskaper om urinvägarnas funktion, hur RIK fungerar och hur metoden används. Patienterna uttryckte rädsla inför och upplevde det skrämmande att initiera RIK. Patienterna uttryckte även ett stort behov av att få individanpassad information för att öka möjligheten till delaktighet och anpassning av RIK i vardagen. En ökad kunskap hos uroterapeuten om de faktorer som påverkar är en framgångsfaktor i patientens följsamhet till RIK.

En viktig del av omvårdnadsarbetet för sjuksköterskor bestod av att informera patienter i all behandling och vård vid förmaksflimmer. Kunskaper om, och förståelser av patienternas upplevelser, var nödvändigt för att förbättra patientsäkerheten och öka patientens delasktighet. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser av och kunskap om förmaksflimmer. Metoden för denna studie var en forskningsöversikt. Artikelsökningen genomfördes under oktober-december 2011 i databaserna SveMed,PubMed,Cinahl samt genom manuell sökning. Totalt inkluderades 15 artiklar i resultatet. Resultatet visade att patienters kunskap om förmaksflimmer och behandlingsåtgärder var bristfällig. Slutsatsen var att patienter med diagnosen förmaksflimmer hade bristfälliga kunskaper om tillståndet och dess behandlingsåtgärder. Omhändertagandet av patienter med tydliga rekommendationer, kompletterande skriftlig information skulle kunna förbättras.