No description available.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Ett bråck, också kallat aortaaneurysm på stora kroppspulsådern beror på en försvagning i kärlväggen och följden blir en onormal vidgning av kärlets diameter. Detta är en sjukdom som främst drabbar män över 65 år. Opereras inte dessa patienter är dödligheten hög, cirka 80 procent. En fungerande, för patienten tydlig kommunikation när den preoperativa informationen delges, har en central betydelse för patientens förståelse och för resultatet av vården.   Syfte: Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur patienterna som genomgick elektiv endovaskulär operation upplevde information före och efter operationen.   Metod: En kvalitativ design användes. Fem patienter inkluderades i studien. Semistrukturerade intervjuer gjordes i ett tyst och avskilt rum på en kirurgavdelning.   Resultat: En värdefull preoperativ information är lagom och anpassad efter personens behov. Informationen bör bland annat innehålla uppskattad väntetid, operationstid samt eventuella risker med operationsmetoden. På internet kan man också själv söka fördjupad information. Känslorna inför operationen är av varierande orosgrad men oftast är det en lättnad att äntligen opereras. Informanterna vill helst sova under operationen. Bemötandet av personalen upplevs positivt.   Slutsats: Individanpassad information till patienter behövs då krav och förväntningar varierar. Modern teknik kan vara ett värdefullt komplement och hjälpmedel till den traditionella informationen. Informanterna var nöjda med den muntliga informationen och föredrog att få den genom ett personligt möte med personalen. Det behövs fler studier om hur informationen kan förbättras ytterligare.

As a patient you can find a lot of information concerning health and diseaseson the Internet. Purpose: The purpose of my study is to gain a betterunderstanding of how physicians relate to well-informed patientsfrom the point of doctor's changing role in meeting the patient related to theweb-based patient information. Today's patients are turning increasingly tothe Internet before they visit their doctor, this is due to the electronic healthinformation is available 24 hours a day, 7 days a week while the regulardoctor usually have several weeks of waiting. Problems that can arise with theWeb-based information is that the patient does not have a medical educationto know whether the information is appropriate or not. Method: To explorethese questions, I decided to use both qualitative semi-structured postalquestionnaires and telephone interviews in which the physicians preferreddifferently. My respondents were five licensed physicians who had experienceof many patients encounters. Findings: The physicians in myresearch have an overall positive and relaxed attitude towards patients whoseek information on the Internet. Nevertheless, they say it is important topoint out that its a bad idea to rely only on Internet sources. This becauseInternet is not a substitute for professional medical advice or treatment. Amedical doctor not only need to make a personal examination but also havethe education, experience and the critical eye that is needed to make the rightdiagnosis. The physicians in my study often prefer the medical professionaljournals to Internet as a result of old habits related to their medical educationand the feeling that these journals are more thrustworty. Still, the physiciansagreed that they sometimes themselves find the World Wide Web useful ifthey are from reliable sources. / Program: Bibliotekarie

<p>Syftet med studien var att undersöka om sjuksköterskans information till patienter, vid inläggning av perifer venkateter, följde gällande riktlinjer från Handbok för hälso- och sjukvårdspersonal. Författarna samlade in data genom att delta vid 60 inläggningar av perifer venkateter vilka genomfördes av femton olika sjuksköterskor. Insamlingen ägde rum på en dagkirurgiavdelning. Man observerade ett antal områden, resultatet på dessa kunde bli ja eller nej, där ja var det resultat man eftersökte. Antal ja-svar summerades och analyserades med oberoende t-tester för att se eventuella skillnader i yngre/äldre och män/kvinnor, inga skillnader påfanns. Resultatet visade att sjuksköterskornas information till patienter vid insättande av perifer venkateter hade uppenbara brister och inte följde gällande riktlinjer. I över hälften av observationsmomenten gavs bristande information eller ingen information alls. Det som sjuksköterskorna flitigast informerade om var att patienten vid insticket kunde känna smärta, denna information gavs till så gott som alla patienter. Två foldrar, en gällande patientinformation och en gällande sjuksköterskeinformation, har utformats av författarna för att kunna urskilja vad som kan vara nödvändigt när det gäller patientinformation.</p> / <p>The aim of this study was to investigate if given information to patients regarding insertion of a peripheral intravenous line was following national guidelines. The writers collected data by observing 60 insertions of peripheral intravenous lines that was performed by fifteen different nurses. The observations took place on a surgical ward. A specific number of areas were observed and the result of each observation could be answered with a yes or no, where yes was the result that was preferred. The yes-answers were summarized and analyzed using independent t-tests to find possible differences regarding gender and age, no differences were found. The result showed that given information to patients regarding the insertion of a peripheral intravenous line had obvious limitations and did not follow the national guidelines. In almost half of the observation areas the information was limited or none existing. The most common information that was given by the nurses was how the insertion of the peripheral intravenous line would feel, this information were given to almost every patient. Two information folders, one to the patients and one to the nurses, have been made by the writers to discern what can be necessary to inform the patient of.</p>

Syftet med studien var att undersöka om sjuksköterskans information till patienter, vid inläggning av perifer venkateter, följde gällande riktlinjer från Handbok för hälso- och sjukvårdspersonal. Författarna samlade in data genom att delta vid 60 inläggningar av perifer venkateter vilka genomfördes av femton olika sjuksköterskor. Insamlingen ägde rum på en dagkirurgiavdelning. Man observerade ett antal områden, resultatet på dessa kunde bli ja eller nej, där ja var det resultat man eftersökte. Antal ja-svar summerades och analyserades med oberoende t-tester för att se eventuella skillnader i yngre/äldre och män/kvinnor, inga skillnader påfanns. Resultatet visade att sjuksköterskornas information till patienter vid insättande av perifer venkateter hade uppenbara brister och inte följde gällande riktlinjer. I över hälften av observationsmomenten gavs bristande information eller ingen information alls. Det som sjuksköterskorna flitigast informerade om var att patienten vid insticket kunde känna smärta, denna information gavs till så gott som alla patienter. Två foldrar, en gällande patientinformation och en gällande sjuksköterskeinformation, har utformats av författarna för att kunna urskilja vad som kan vara nödvändigt när det gäller patientinformation. / The aim of this study was to investigate if given information to patients regarding insertion of a peripheral intravenous line was following national guidelines. The writers collected data by observing 60 insertions of peripheral intravenous lines that was performed by fifteen different nurses. The observations took place on a surgical ward. A specific number of areas were observed and the result of each observation could be answered with a yes or no, where yes was the result that was preferred. The yes-answers were summarized and analyzed using independent t-tests to find possible differences regarding gender and age, no differences were found. The result showed that given information to patients regarding the insertion of a peripheral intravenous line had obvious limitations and did not follow the national guidelines. In almost half of the observation areas the information was limited or none existing. The most common information that was given by the nurses was how the insertion of the peripheral intravenous line would feel, this information were given to almost every patient. Two information folders, one to the patients and one to the nurses, have been made by the writers to discern what can be necessary to inform the patient of.

Läkemedels relaterade problem är en stor orsak till återinläggningar på sjukhus. Problemen orsakar både fysiska, psykiska och ekonomiska konsekvenser för patienten och samhället. Tidigare studier visar att många patienter har dålig kunskap om sin läkemedelsbehandling. Syftet med denna studie är att undersöka patienters upplevelser av läkemedelshantering såväl inneliggande som i den vana hemmiljön, samt att inhämta underlag för förbättringar i läkemedelshanteringen. Metoden är kvalitativ med fenomenologisk ansats och elva intervjuer har utförts. Analysen utfördes enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att patienter känner att de måste lita på det vårdpersonalen säger och gör och ser inget annat val. Bristande information leder till att patienten ifrågasätter om det verkligen är rätt medicin han eller hon får. Resultatet visar på vissa faktorer som är viktiga för att få en väl fungerande läkemedelshantering och det latenta innehållet i resultatet sammanfattas som att en väl fungerande läkemedelshantering bygger på goda kunskaper, kommunikation och delaktighet. / Drug related problems (DRP) are a major concern for hospital readmissions. These problems have physical, physiological and economical implications for the patients and for society. Research has shown that many patients´ have a lack of knowledge about their drug therapy. The aim of this study was to investigate patients´ perceptions of the medication use process in hospitals as well as in their own home environment, and in addition to establish foundations to provide a better medication use process. The research was based on eleven interviews using a qualitative method with a phenomenological approach. A qualitative content analysis was applied. The study shows that patients´ have a feeling that they have to trust their caregivers for what they say and what they do and there is no other choice. Lack of information leads to questioning if its´ the right medication he or she received. The results show that certain main factors are important for a functional medication use process. The main factor being that a good medication use process is based on good knowledge, communication and involvement. / " En säker läkemedelsprocess"

Sammanfattning Bakgrund För att kunna tillfriskna och återhämta sig efter en hjärtinfarkt så bör patienten göra en livsstilsförändring. Det är därför är det viktigt att sjuksköterskor får vetskap om, får material och resurser för att kunna hjälpa och stärka patienten med dennes copingresurser. Denna studie belyser olika delar som enligt patienter anses viktiga att förbättra i sjuksköterskans arbete. Syfte Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva patienters erfarenheter efter hjärtinfarkt och vad de anser kan förbättras i sjuksköterskans arbete för att främja deras återhämtning. Syftet är även att granska de sökta artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod Examensarbetet har gjorts i form av en deskriptivlitteraturstudie utifrån artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Huvudresultat Denna studie visar på vikten av information till patienter och deras närstående för att återhämtningen ska bli så lyckad som möjligt. Den belyser även olika delar som enligt patienter anses viktiga att förbättra i sjuksköterskans arbete för att främja återhämtningen. .Slutsats Denna studie visar tydligt på vikten av information, att den är tydlig, tillräcklig och fortlöpande och anpassas efter tid utifrån varje enskild patient för att återhämtningen efter en hjärtinfarkt ska bli så lyckad som möjligt. Då rehabiliteringen ofta ligger på patientens och dess anhörigas ansvar så är det också viktigt att de görs mer delaktiga och att informationsflöde till anhöriga förbättras. / Background To be able to convalesce and recover after a heart attack the patient should make a lifestyle change. It is therefore important that nurses have knowledge, the materials and resources to help and strengthen the patient with his copingresourses. This study highlights various elements which the patients are considered essential to improve the nurse's work. Aim The purpose of this study is to describe the experiences of patients after myocardial infarction and what they think could be improved by nurses to promote their recovery. The aim was also to examine the chosen articles data collection methods. Method The work has been done in the form of a descriptive literature review based articles using qualitative and quantitative approach. Main Results This study shows the importance of information to patients and their families that the recovery will be as successful as possible. It also highlights various elements which the patients are considered essential to improve the nurse's work to promote recovery. Conclusion This study clearly demonstrates the importance of information, that it is direct, sufficient and sustained and to time based to each individual patient, so recovery after a heart attack can be as successful as possible. Rehabilitation is often the patient's and the family's responsibility. That it is why it is important that they become more involved and that the information to relatives is improved.

The effectiveness of communication in the Swedish healthcare system context has long been the subject of debate. Issues stemming from usability, accessability and interpretation affect the lives of patients, and yet the vocal groups in the healthcare communication debate are patients and administrators, not healthcare professionals. With the advent of eHealth services and new demands being put forth on the ability of healthcare professionals' to handle increasingly numerous and innovative systems, it is of more importance than ever to understand the healthcare professionals' work context. This article is based on interviews with five healthcare professionals concerning their views on electronic health records (EHR), eHealth services, trends in healthcare services development in Sweden, as well as their views on the future of eHealth solutions and health information technology (HIT). Analysis of collected information shows an apprehension among healthcare professionals towards electronic communication, as well as a dissatisfaction with the usability of modern healthcare systems. Sentiments are generally favourable towards eHealth solutions however, and most negative criticism of modern systems appears to stem from a frustration with being given less time with patients, as well as fears of compromising patient integrity. Results point toward healthcare professionals' being an untapped resource in the context of healthcare communication development, though major changes would have to occur in the distribution of demands on the healthcare professionals' time, as well as a shift in the way we view healthcare communication, from more traditional means, to modern, interactive systems.

Bakgrund/syfte: Smärtlindring via PCA-pump är en effektiv och säker metod vid postoperativ vård. Den syftar till att ge patienten större möjlighet att påverka sin smärtlindring. Tidigare studier påvisar att många patienter upplever sin kunskap om PCA- pumpen som otillräcklig. Denna studie syftar till att undersöka vilken grad av självskattad kunskap patienter upplever sig ha om PCA-pumpen vid smärtlindring med hjälp av PCA vid postoperativ vård. Dessutom undersöks om utförlig information, både muntlig och skriftlig, leder till ökad kunskap beträffande PCA-pumpen samt om patientinformation om PCA- pumpen minskar patientens självskattade smärta vid smärtlindring med hjälp av PCA-pump postoperativt. Metod: En deskriptiv konsekutiv enkätinsamling genomfördes på fem kirurgavdelningar vid ett sjukhus i mellersta delen av Sverige. 26 patienter deltog i studien. Resultat: Denna studie påvisade ett positivt samband mellan patientinformation och smärtlindring (r = 0,74, p = 0,0005). Det framkom även ett positivt samband mellan att få utförlig information om PCA-pumpen, muntlig och skriftlig, och ökad kunskap om PCA- pumpen hos patienten (r = 0,61, p = 0,0009). Självskattad kunskap om PCA pumpen och dess funktioner var i genomsnitt 6,3/10. Studien påvisade även att kombinerad smärtlindring med PCA-pump och EDA postoperativt leder i genomsnitt till ett VAS-värde som var 1,57 lägre efter administrering, i jämförelse med de som endast hade smärtlindring via PCA-pump, resultatet var dock inte signifikant (p = 0,1). Slutsats: Patientinformation kan spela en stor roll kring smärtlindringen hos patienter med PCA-pump. Utveckling av kvalitetsdokument för hur patientinformationen skall utföras kliniskt kan leda till en ökad smärtlindring hos patienter som vårdas postoperativt med PCA- pump. Mera forskning och större undersökningsgrupper behövs för att styrka generaliserbarheten och validiteten. / Background: Pain relief through PCA pump is an effective and safe method for the treatment of postoperative pain. It aims to provide the patient with greater ability to influence their pain. Previous studies shows that many patients experience their knowledge of the PCA pump as inadequate. This study aims to examine the degree of self-assessed knowledge patients feel that they have on the PCA pump during pain treatment through PCA in postoperative care. The study also aims to examine if detailed information, both verbal and written, will lead to increased knowledge regarding the PCA pump and whether extended information about PCA pumps reduces the patients self-rated pain during pain relief through PCA pump postoperatively. Method: A descriptive consecutive survey data collection was conducted on five surgical wards in the middle part of Sweden. 26 patients participated in this survey. Results: This study showed a positive correlation between patients and pain relief (r = 0,74, p = 0,0005). It was also a positive correlation between getting detailed information, both verbal and written, and increased knowledge for the patient (r = 0,61, p = 0,0009). Self-perceived knowledge of the PCA pump and its functions were an average of 6.3/10. The study also showed that combined pain treatment using the PCA-pump and EDA postoperatively leads to an avarage VAS-value that was 1,57 lower after administration, in comparison with those who only had pain treatment through the PCA-pump, the result was not significant (p = 0,1). Conclusion: Patient information can play a big role on pain relief in patients with PCA pump. Development of quality document for how patient information is to be performed clinically may lead to increased pain relief in patients treated postoperatively with PCA pump. More research and larger study groups are needed to demonstrate the generalizability and validity.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2003. / Härtill 5 uppsatser.